Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 45 SM 0903 korrigerad version 2009-12-18

EAA - ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2008-2009
Economic Accounts for Agriculture - first estimates for 2009
pil.gifI korta drag pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Det statistiska meddelandet har reviderats på grund av ett fel i beräkningen av posten "Kapitalförslitning". Felet påverkade också nivån på de resultatmått som i tabellerna kommer efter denna post. I övrigt har några poster uppdaterats med senast kända värde. Prognosen för förändringen mellan åren 2008 och 2009 påverkades i mindre utsträckning.

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska

Värdet av produktionen av jordbruksvaror i löpande priser beräknas minska med 7,8 % år 2009 jämfört med år 2008. Vegetabilieproduktionen beräknas minska med 11 % medan animalieproduktionen beräknas minska med 7,7 %.

Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till närmare 5,2 miljoner ton under 2009. Den är 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren men i nivå med förra årets spannmålsskörd. Den totala spannmålsarealen minskade med 4 % jämfört med föregående år, samtidigt som skördeutfallet per hektar i år var något högre för de vårsådda spannmålsgrödorna. Priserna på spannmål beräknas preliminärt minska med ungefär 35 % för skördeåret 2009 jämfört med skördeåret 2008.

Totalskörden av raps och rybs beräknas till uppemot 302 000 ton, vilket är 16 % mer än förra årets skörd och en ökning med 34 % jämfört med femårsgenomsnittet. Ökningen beror framförallt på att odlingen av höstraps har ökat. Det har även varit hög skörd per hektar av höstraps i år. Priset på oljeväxter beräknas preliminärt minska med ungefär 30 % under skördeåret 2009 jämfört med skördeåret 2008.

De genomsnittliga priserna för nötkreatur har preliminärt minskat med 11 %. Slakten av nötkreatur beräknas öka något under år 2009 jämfört med år 2008. Sammantaget innebär det att värdet för nötkreatur beräknas öka med 3 %. Priserna för svin har ökat med 11 %. Slakten av svin beräknas minska något under år 2009 jämfört med år 2008. Värdet beräknas öka med omkring 6 %.

Invägningen av mjölk beräknas vara oförändrad år 2009 jämfört med år 2008. Priset på mjölk beräknas minska med ungefär 20 % år 2009. Det innebär att värdet för mjölk också sjunker med 20 %.

Prognos för inkomstutvecklingen 2008-2009

Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser minskar preliminärt med 7,8 %. Ett flertal av produktionsgrenarna minskar preliminärt i värde 2009 jämfört med 2008, t.ex. minskar potatis med 15,1 % och frukt och bär med 12,1 %. Mjölk minskar preliminärt med 20,0 %. Värdet av alla grenar inom djur ökar förutom fjäderfä, som är konstant. Sekundära jordbruksaktiviteter beräknas öka med 4,6 %.

Jordbrukssektorns faktorinkomst beräknas minska med 13,1 % år 2009 jämfört med år 2008. Faktorinkomsten beräknas som summan av produktionsvärdet och direktersättningar minus kostnader för insatsförbrukning och kapitalförslitning. Övriga produktionssubventioner beräknas öka något år 2009 jämfört med år 2008. Kostnaderna för insatsförbrukningen beräknas minska med 5,9 % år 2009 jämfört med år 2008. Kostnaderna för kapitalförslitning beräknas öka med 5,9 %.

Jordbruksverket har tidigare levererat preliminära beräkningar över inkomst­utvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. I mitten av december kommer Eurostat att redovisa prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan 2008 och 2009. Eftersom Eurostats publicering bygger på de icke reviderade beräkningarna kommer därför dessa siffror att avvika något från de som redovisas i detta Statistiska meddelande.

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2008 och 2009. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4,0 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 3,4 %, kommer indikator A för Sverige att visa en nedgång med 12,4%. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker, särskilt när det gäller kostnadsposterna, och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.