Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0902 (korrigerad version 25 januari 2010)

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2008 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2001-2008, milj kr

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Vegetabilieproduktionens värde

18,925

18,333

18,752

18,267

15,055

15,881

21,857

19,966

Animalieproduktionens värde

21,463

21,425

21,077

21,354

20,308

20,701

20,332

23,501

Intäkter från jordbrukstjänster

999

1,775

1,875

2,148

2,488

2,434

2,500

2,702

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

1,719

2,447

2,274

2,371

2,992

3,637

3,710

3,860

Totalt produktionsvärde

43,106

43,980

43,977

44,139

40,843

42,654

48,399

50,029

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

29,363

28,758

28,294

29,367

29,364

29,331

33,416

35,750

Förädlingsvärde brutto till baspris

13,743

15,222

15,682

14,772

11,479

13,323

14,983

14,279

- Kapitalförslitning

5,982

6,141

6,364

6,660

7,062

7,300

7,665

8,226

Förädlingsvärde netto till baspris

7,761

9,082

9,319

8,113

4,417

6,022

7,318

6,053

+ Övriga produktionssubventioner

3,916

4,098

3,810

3,686

8,357

8,545

9,002

9,354

Faktorinkomst

11,677

13,179

13,129

11,799

12,774

14,568

16,320

15,406

- Löner och kollektiva avgifter

1,978

2,825

2,883

2,934

2,459

2,432

2,455

2,478

Driftsöverskott netto

9,699

10,354

10,246

8,864

10,315

12,136

13,865

12,928

- Arrende- och hyreskostnader

1,385

1,899

1,996

2,005

1,815

1,761

1,950

2,003

- Nettoräntekostnader

2,320

2,635

2,512

2,119

2,065

2,316

2,547

2,447

Företagsinkomst

5,994

5,821

5,738

4,740

6,434

8,059

9,367

8,479


 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med drygt tre miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökar produktionsvärdet med knappt 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar produktionsvärdet med drygt 1 miljard kronor.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris minskade med 9 % 2008 jämfört med 2007. Den totala spannmålsskörden ökade år 2008 med 3 %, jämfört med 2007 samtidigt som arealen spannmål minskade med 10 %. Priserna på spannmål minskade med 29 % år 2008 jämfört med år 2007.

Totalskörden av raps och rybs var 17 % högre än föregående år. Ökningen är framförallt en följd av att det odlas mer höstraps, dels genom den faktiska ökningen, dels genom att höstraps i allt högre grad ersatt odlingen av de mer lågavkastande grödorna vårraps, höstrybs och vårrybs. De övriga raps- och rybsgrödorna minskade mellan åren 2007 och 2008.

Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2008 med 16 % jämfört med år 2007. Slakten av nötkreatur minskade något under år 2008, medan slakten av svin ökade något. Priserna för nötkreatur ökade med 13 % år 2008 jämfört med år 2007, medan priserna för svin ökade med 14 %. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 9 % år 2008 jämfört med år 2007, samtidigt som det för svin ökade med 13 %. Invägningen av mjölk är oförändrad år 2008 jämfört med år 2007. Priset på mjölk ökade med nästan 19 % under år 2008.

Driftöverskott netto minskade med 7 % mellan åren 2007 och 2008. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 7 %, motsvarande drygt 2 miljarder, samtidigt som kapitalförslitning ökade med 7 % och övriga produktionssubventioner ökade med 4 %.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1997 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar animalieproduktionen, medan vegetabilieproduktionen minskar. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1997-2008, milj kr

 

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1997 till 2004 varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 25 % lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 skedde ett trendbrott, då vegetabilieproduktionen var omkring 8 % högre än vad animalieproduktionen var. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 66 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarar mjölk för nästan hälften av produktionsvärdet inom animalieproduktionen. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 50 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2008.

 

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2008, milj. kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2007 till omkring 10 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995, har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt nästan 10 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,5 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. År 2008 är de produktrelaterade stöden omkring 600 miljoner kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidrag för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget tagits bort.

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1997-2008, milj. kr

 

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 4 miljarder år 2008. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, knappt 1 miljard kr år 2008.

 

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2008, milj. kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2008 var 65 800 årsverken. En minskning med ca 37 %. Av det totala antalet årsverken år 2008, var omkring 70 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2007 och 2008 visar indikator A en nedgång på 5 %. Indikatorer B samt C visar en nedgång på 9 % vardera.

Figur E. Indikator A, B och C. Index 2004-2006=100

 

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser, är på samma nivå år 2007 och år 2008. Vegetabilieproduktionen är på samma nivå år 2007 och år 2008. Animalieproduktionen minskar med 1 %.

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvolym 1997-2008, milj. kr, 2005 års priser