Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2007 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2000-2007, milj kr

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Vegetabilieproduktionens värde

18 288

18 925

18 333

18 752

18 267

15 239

15 438

20 583

Animalieproduktionens värde

20 432

21 462

21 401

21 068

21 351

20 024

20 403

20 033

Intäkter från jordbrukstjänster

938

999

1 775

1 875

2 148

2 488

2 434

2 531

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

1 463

1 719

2 447

2 274

2 371

2 992

3 637

3 819

Totalt produktionsvärde

41 121

43 105

43 956

43 968

44 137

40 744

41 913

46 967

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

27 858

29 363

28 758

28 294

29 367

29 426

29 559

33 287

Förädlingsvärde brutto till baspris

13 262

13 742

15 198

15 673

14 770

11 317

12 353

13 680

- Kapitalförslitning

5 881

5 979

6 198

6 440

6 779

7 200

7 505

7 783

Förädlingsvärde netto till baspris

7 382

7 763

9 000

9 234

7 991

4 118

4 849

5 897

+ Övriga produktionssubventioner

3 421

3 916

4 098

3 810

3 686

8 357

8 545

9 020

Faktorinkomst

10 802

11 679

13 097

13 044

11 677

12 474

13 394

14 917

- Löner och kollektiva avgifter

1 841

1 978

2 825

2 883

2 934

2 459

2 410

2 482

Driftsöverskott netto

8 962

9 701

10 272

10 161

8 742

10 015

10 984

12 434

- Arrende- och hyreskostnader

1 259

1 385

1 899

1 996

2 005

1 815

1 761

1 814

- Nettoräntekostnader

2 342

2 320

2 635

2 512

2 119

2 064

2 124

2 251

Företagsinkomst

5 360

5 996

5 739

5 653

4 619

6 136

7 100

8 370


 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser ökade mellan 2000 och 2004, men sjönk år 2005 med knappt fyra miljarder kronor. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökar produktionsvärdet med drygt 5 miljarder kr, vilket motsvarar en ökning med 12 %.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 33 %. Den totala spannmålsskörden ökade år 2007 med 23 % jämfört med den mycket låga nivån år 2006. Alla spannmålsgrödor har gett högre skörd per hektar än vad som var fallet under år 2006 då skördenivåerna var ovanligt låga. Spannmålsarealen ökade med några procent under år 2007 jämfört med år 2006. Spannmåls­priserna ökade med 82 % år 2007 jämfört med år 2006, vilket fick till följd att värdet ökade med 95 %.

Totalskörden av raps och rybs var ungefär lika stor som föregående år, vilket är 19 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Priset på oljeväxter ökade med 42 % år 2007 jämfört med år 2006.

Produktionsvärdet till baspris för animalier minskade år 2007 med 2 % jämfört med år 2006. Slakten av nötkreatur minskade något under år 2007, medan slakten av svin är oförändrad. Priserna för nötkreatur är nära nog oförändrade år 2007 jämfört med år 2006, medan priserna för svin minskade något. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur minskade med 3 % år 2007 jämfört med år 2006 samtidigt som det för svin var konstant. Invägningen av mjölk minskade med nästan 5 % år 2007 jämfört med år 2006. Priset på mjölk ökade med nästan 10 % under år 2007.

Driftöverskott netto ökade med 13 % mellan år 2006 och år 2007. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 13 % samtidigt som kapitalförslitning och övriga produktionssubventioner ökar med 4 % respektive 6 %.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1996 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2001. Mellan 2001 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris har endast förändrats marginellt fram till år 2006, även om en ökning kan ses mellan åren 1999 och 2002. År 2007 ökar produktionen till producentpris. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1996-2007, milj kr

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1998 till 2004 varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 25 % lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 var vegetabilieproduktionen omkring 3 % högre än vad animalieproduktionen var. Detta beroende på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 67 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarar mjölk för nästan hälften av produktionsvärdet inom animalieproduktionen. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 49 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2007.

 

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2007, milj. kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2007 till 9,7 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995, har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt 8,5 till 9,5 miljarder, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,5 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. År 2007 är de produktrelaterade stöden omkring 640 miljoner kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidrag för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget tagits bort.

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1996-2007, milj. kr

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 4,1 miljarder år 2007. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, ca 800 miljoner kr år 2007.

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2007, milj. kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1995 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 94 500 årsverken medan den år 2007 var 73 600 årsverken. En minskning med drygt 22 %. Av det totala antalet årsverken år 2007, var omkring 69 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2006 och 2007 visar indikator A en uppgång på ca 10 %. Indikatorer B samt C visar en uppgång på ca 17 %.

Figur E. Indikator A, B och C. Index 1999-2001=100

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser, är i det närmaste oförändrad mellan 2006 och 2007. Vegetabilieproduktionen ökar med 4 % medan animalieproduktionen minskar med knappt 3 %.

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvolym 1996-2007, milj. kr, 2000 års priser