Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0602

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2005 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag, ersättning för uttagen areal och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 1998-2005, milj kr.

 

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Vegetabilieproduktionens värde

18 409

17 244

18 288

19 096

18 385

18 921

18 333

14 840

Animalieproduktionens värde

20 705

20 019

20 432

21 564

21 501

21 167

21 463

20 037

Intäkter från jordbrukstjänster

812

875

938

999

1 775

1 875

2 148

2 169

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

1 260

1 362

1 463

1 719

2 447

2 274

2 371

2 395

Totalt produktionsvärde

41 187

39 501

41 120

43 378

44 108

44 236

44 315

39 441

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

26 964

27 339

27 858

29 534

28 906

28 543

29 472

29 232

Förädlingsvärde brutto till baspris

14 222

12 161

13 262

13 845

15 202

15 693

14 843

10 209

- Kapitalförslitning

5 794

5 844

5 881

5 979

6 155

6 404

6 756

7 102

Förädlingsvärde netto till baspris

8 428

6 317

7 382

7 866

9 047

9 289

8 087

3 107

+ Övriga produktionssubventioner

3 254

3 502

3 421

3 916

4 098

3 810

3 686

8 357

Faktorinkomst

11 682

9 819

10 802

11 782

13 145

13 099

11 773

11 464

- Löner och kollektiva avgifter

2 135

1 790

1 841

1 978

2 887

2 948

3 006

3 066

Driftsöverskott netto

9 547

8 029

8 961

9 804

10 258

10 151

8 767

8 398

- Arrende- och hyreskostnader

1 204

1 233

1 259

1 385

1 899

1 996

2 005

2 045

- Nettoräntekostnader

2 610

2 335

2 342

2 320

2 635

2 502

2 115

2 095

Företaginkomst

5 733

4 461

5 360

6 099

5 725

5 653

4 647

4 258


 

Efter ökningar mellan 2000 och 2004, sjönk jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser mellan 2004 och 2005. Minskningen mellan 2004 och 2005 var 11 procent, men kan till stor del förklaras av det nya gårdsstödets införande. Det nya gårdsstödet förflyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Produktionsvärdet till producentpris sjönk med knappt 2 procent mellan år 2004 och år 2005.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris sjönk med 19 procent, som en följd av att gårdsstödet infördes år 2005. Värdet av vegetabilieproduktionen till producentpris var oförändrat jämfört med 2004. Den totala spannmålsproduktionen var åtta procent lägre än under år 2004, vilket till stor del berodde på att spannmålsarealen minskade med nio procent. Spannmålspriserna ökade 2005, vilket fick till följd att produktionsvärdet till producentpris hamnade på ungefär samma nivå som år 2004.

Den total skörden av oljeväxter minskade med 13 procent jämfört med år 2004. Minskningen berodde främst på att skörden per hektar var lägre än år 2004, då skördarna var höga. Priserna ökade något, men produktionsvärdet till producentpris minskade ändå med drygt 15 procent. Skörden liksom arealen av matpotatis minskade något, medan priserna ökade marginellt jämfört med år 2005.

Produktionsvärdet till baspris för animalier minskade med drygt sex procent jämfört med år 2004, samtidigt som produktionsvärdet till producentpris minskade med knappt tre procent. Den viktigaste orsaken var minskad mjölk- och ägginvägning, samtidigt som priserna sjönk. Slaktvolymen minskade något år 2005, samtidigt som priserna ökade något, men produktionsvärdet var tämligen konstant jämfört med år 2004.

Driftöverskott netto minskade med ungefär fyra procent mellan år 2004 och år 2005. En ökning av kapitalförslitningen i kombination med att produktionsvärdet till producentpris för animalier minskade var de största orsakerna.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1990 i löpande priser visas i figur 1. År 1990 var produktionsvärdet ovanligt högt. Goda skördar i kombination med höga avräkningspriser var en orsak till detta. Produktionsvärdet sjönk sedan 1991 och 1992. Därefter var trenden för produktionsvärdet till baspris i huvudsak stigande fram till 2001. Efter 2001 har förändringarna i produktionsvärdet varit små, men en liten sänkning har skett år 2005. Efter EU-inträdet 1995 var det de ökade direktersättningarna som gav upphov till en ökning, medan utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris endast förändrats marginellt. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Vegetabilieproduktion till baspris och jordbrukssektorns produktion till baspris sjönk kraftigt år 2005, vilket till stor del berodde på gårdsstödets införande. Stöden har flyttats från att vara produktrelaterade till att bli produktionsrelaterade.

Produktionsvärdet för animalier till baspris har haft en sjunkande trend under hela 1990-talet, vilket bl.a. beror på att inga direktersättningar är riktade till animalieproduktion utan att avse en viss produkt, t.ex. olika ersättningar till vall och betesmark samt extensifieringsbidrag. Dessa ersättningar ingår därför inte i produktionsvärdet till baspris.

Figur 1. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1990-2005, milj kr.

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1995 till 2004 varit drygt 10 procent lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskar vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstöd och blev omkring 25 procent lägre än animalieproduktion till baspriser. Av figur 2 framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarar för omkring 60 procent av vegetabilieproduktionen. Vidare framgår att på animaliesidan svarar mjölk för närmare hälften av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 47 procent av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser.

Figur 2. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2005, milj kr.

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2005 till 9,4 miljarder kr. Sedan EU-inträdet har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder till nivåer runt 8,5 till 9,0 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,0 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till omkring 1 miljard kr.

Figur 3. Direktersättningar till jordbruket 1990-2005, milj kr.

Av figur 4 framgår att djurfoder utgör ungefär 30 procent av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 3,1 miljarder kr år 2005. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, ca 690 miljoner kr år 2005.

Figur 4. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2005, milj kr.

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början på 2000-talet sjunkit. År 2005 ökade dock sysselsättningen något på grund av de nya stödreglerna i jordbruket (se JO30 SM 0601 för en mer ingående förklaring). Detta får till följd att sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, omräknat till antal årsverken år 2005 var 75 900 årsverken. Det är ungefär samma nivå som 2001.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur 5. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Sedan 2003 har indikatorerna visat en negativ utveckling.

Figur 5. Indikator A, B och C, index 1999-2001=100.

Den totala jordbruksproduktionen mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser minskade med 1,2 procent mellan 2004 och 2005. Mätt på detta sätt har jordbruksproduktionen varit relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.

Figur 6. Jordbrukssektorns produktionsvolym 1990-2004, milj kr, 2000 års priser.