Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0302

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som - på frivillig basis - beräknas inom alla EU-länder. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2002 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar (produktionssubventioner) utgörs av bl.a miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag och ersättning för uttagen areal.

Tablå A Jordbrukets ekonomiska resultat 1995 - 2002, milj kr

 

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vegetabilieproduktionens värde

17 844

18 035

18 053

18 356

17 200

18 162

19 036

18 862

Animalieproduktionens värde

21 840

21 306

21 556

20 705

20 019

20 409

21 491

21 464

Intäkter från jordbrukstjänster

624

687

749

812

875

938

999

1 020

Intäkter från sekundära icke- jordbruksaktiviteter

956

1 058

1 159

1 260

1 362

1 463

1 719

1 800

Totalt produktionsvärde

41 264

41 085

41 518

41 134

39 456

40 972

43 245

43 146

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

25 817

26 408

26 445

26 553

26 919

27 449

29 073

29 636

Förädlingsvärde brutto till baspris

15 447

14 677

15 073

14 582

12 537

13 523

14 172

13 510

- Kapitalförslitning

5 954

5 817

5 796

5 792

5 847

5 888

5 921

5 928

Förädlingsvärde netto till baspris

9 493

8 860

9 276

8 789

6 690

7 636

8 251

7 582

+ Övriga produktionssubventio- ner

2 735

2 884

2 957

3 254

3 502

3 421

3 916

4 098

Faktorinkomst

12 228

11 744

12 233

12 043

10 192

11 056

12 167

11 680

- Löner och kollektiva avgifter

1 975

1 884

1 792

2 135

1 790

1 841

1 978

1 962

Driftsöverskott netto

10 253

9 861

10 442

9 908

8 402

9 216

10 189

9 718

- Arrende- och hyreskostnader

1 038

1 095

1 163

1 204

1 233

1 259

1 385

1 426

- Nettoräntekostnader

3 304

3 073

2 616

3 183

2 956

2 887

2 899

2 848

Företagsinkomst

5 912

5 693

6 663

5 521

4 213

5 069

5 906

5 444

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Efter ökningar under 2000 och 2001 var jordbrukssektorns produktionsvärde i stort sett oförändrat i löpande baspriser mellan 2001 och 2002. För vegetabilier noterades en marginell nedgång, som främst var en följd av prisutvecklingen. Den totala spannmålsproduktionen var under 2002 ungefär lika stor som genomsnittet under de senaste fem åren. Spannmålsarealen minskade jämfört med 2001, vilket dock uppvägdes av större hektarskördar än normalt. För oljeväxter ökade såväl areal som skörd och priserna ökade ytterligare något 2002. Potatisskörden fortsatte minska, liksom arealen, och priserna för 2002 års skörd sjönk kraftigt. För animalier var produktionsvärdet nästan oförändrat mellan 2001 och 2002. Liksom för flertalet vegetabilier sjönk producentpriserna för nötkreatur och framför allt för svin efter den relativt höga prisnivån under 2001. Slakten ökade och djurbidragen för nötkreatur steg relativt kraftigt. Invägningen av såväl mjölk som ägg minskade men i gengäld steg priserna. Till skillnad från producentpriserna steg priserna på jordbrukets produktionsmedel mellan 2001 och 2002 och efter ett par års uppgång föll jordbrukets driftsöverskott tillbaka under 2002.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1990 i löpande priser visas i figur 1. År 1990 var produktionsvärdet ovanligt högt. Goda skördar i kombination med höga avräkningspriser var en orsak till detta. Produktionsvärdet sjönk sedan åren 1991 och 1992. Därefter har trenden för produktionsvärdet till baspris i huvudsak varit stigande. Efter EU-inträdet 1995 är det de ökade direktersättningarna som gett upphov till ökningen, medan utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris legat nästan stilla. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Produktionsvärdet för animalier till baspris har haft en sjunkande trend under hela 1990-talet, vilket bl.a. beror på att många direktersättningar är riktade till animalieproduktion utan att avse en viss produkt, t.ex. olika ersättningar till vall och betesmark samt extensifieringsbidrag. Dessa ersättningar ingår därför inte i produktionsvärdet till baspris. Uppgången de båda senaste åren beror till stor del på höjda bidragsbelopp för nötkreatur.

Figur 1 Jordbrukssektorns produktionsvärde 1990-2002, milj kr

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspriser har under senare år varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktionen till baspriser. Av figur 2 framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt domineras av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarar för två tredjedelar av vegetabilieproduktionen. Vidare framgår att på animaliesidan svarar mjölk för närmare hälften av produktionsvärdet. Tillsammans har dessa tre produktionsgrenar under senare år svarat för drygt 50 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser.

Figur 2 Jordbrukssektorns produktionsvärden till baspris år 2002, milj kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2002 till 9,0 miljarder kr. Sedan EU-inträdet har dessa ersättningar ökat från 6,6 till 9,0 miljarder kr medan de för åren före EU-inträdet låg på nivån 3 - 4 miljarder kr. Skillnaden utgörs framförallt av produktionsrelaterade direktersättningar.

De produktrelaterade direktersättningarna - som ingår i produktionsvärdet till baspris - har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr men ökade 2001 och 2002 och uppgick det senare året till 4,9 miljarder kr. Det var framför allt arealersättning och djurbidrag som ökade och det berodde dels på att beloppen i euro höjdes i enlighet med Agenda 2000, dels på valutakursens utveckling.

Figur 3 Direktersättningar till jordbruket 1990-2002, milj kr

Av figur 4 framgår att djurfoder utgör en tredjedel av produktionskostnaderna i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag - ca 3,8 miljarder kr 2002. Posten andra varor och tjänster innehåller värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag (drygt 600 milj kr 2002).

Figur 4 Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2002, milj kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har liksom tidigare under en följd av år fortsatt att sjunka under 1990-talet. Räknat till antalet årsverken har sysselsättningen enligt avgränsningarna i EAA sjunkit från ca 99 000 år 1990 till ca 67 000 år 2002, en minskning med närmare 32 % eller i genomsnitt 3 % per år.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur 5. Indikatorerna, som visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst, har haft en positiv trend sedan 1992.

Figur 5 Indikator A, B och C, index 1994-1996=100

Den totala jordbruksproduktionen mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser ökade med 1,0 % mellan 2001 och 2002 efter en minskning året dessförinnan. Det var främst vegetabilieproduktionen som ökade. Animalieproduktionen var oförändrad. Mätt på detta sätt har jordbruksproduktionen varit relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.

Figur 6 Jordbrukssektorns produktionsvolym 1990-2002, milj kr, 1995 års priser