Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0202

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som - på frivillig basis - beräknas inom alla EU-länder. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar för perioden 1990 - 2001 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar (produktionssubventioner) utgörs av bl.a. av miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag och ersättning för uttagen areal.

Tablå A Jordbrukets ekonomiska resultat 1995 - 2001

 

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdet av vegetabilieproduktionen

17 844

18 036

18 054

18 358

17 201

18 136

18 874

Värdet av animalieproduktionen

21 868

21 327

21 567

20 710

20 021

20 381

20 887

Intäkter från jordbrukstjänster

624

687

749

812

875

938

974

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

955

1 056

1 157

1 259

1 360

1 461

1 500

Totalt produktionsvärde

41 291

41 105

41 528

41 138

39 457

40 916

42 235

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

25 817

26 408

26 446

26 552

26 920

27 337

28 240

Förädlingsvärde brutto till baspris

15 473

14 697

15 082

14 586

12 537

13 579

13 995

- Kapitalförslitning

5 954

5 817

5 796

5 792

5 847

5 884

5 904

Förädlingsvärde netto till baspris

9 519

8 880

9 286

8 794

6 691

7 695

8 092

+ Övriga produktionssubventioner

2 735

2 884

2 957

3 254

3 502

3 421

3 911

Faktorinkomst

12 254

11 765

12 243

12 048

10 192

11 116

12 003

- Löner och kollektiva avgifter

1 975

1 884

1 792

2 135

1 790

1 841

2 009

Driftsöverskott netto

10 279

9 881

10 451

9 913

8 402

9 275

9 994

- Arrende- och hyreskostnader

1 038

1 095

1 163

1 204

1 233

1 259

1 282

- Nettoräntekostnader

3 304

3 073

2 616

3 183

2 956

2 885

2 894

Företagsinkomst

5 938

5 713

6 672

5 526

4 213

5 131

5 817

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Efter en nedgång 1998 och framför allt 1999 har jordbrukssektorns produktionsvärde ökat under 2000 och 2001. Under 2001 var ökningen delvis en följd av att såväl arealersättningar som djurbidrag ökade. Detta i sin tur berodde dels på att beloppen i euro höjdes i enlighet med Agenda 2000, dels på valutakursens utveckling. Till ökningen av produktionsvärdet bidrog även höjda producentpriser för både vegetabilier (bl.a. spannmål, oljeväxter, potatis) och animalier (framför allt svin). De två senaste årens höjda produktionsvärden har påverkat jordbrukssektorns driftsöverskott i positiv riktning efter nedgången under de båda föregående åren.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser visas i figur 1. År 1990 var produktionsvärdet ovanligt högt. Goda skördar i kombination med höga avräkningspriser var en orsak till detta. Produktionsvärdet sjönk sedan åren 1991 och 1992. Därefter har trenden för produktionsvärdet till basspris i huvudsak varit stigande. Efter EU-inträdet 1995 är det de ökade direktersättningarna som gett upphov till ökningen, medan utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris legat nästan stilla. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Produktionsvärdet för animalier till baspris har haft en sjunkande trend under hela 1990-talet men det bör påpekas att detta också beror på att många direktersättningar är riktade till animalieproduktion utan att avse en viss produkt, t.ex. olika ersättningar till vall och betesmark samt extensifieringsbidrag. Dessa ersättningar ingår därför inte i produktionsvärdet till baspris.

Figur 1 Jordbrukssektorns produktionsvärde 1990-2001, milj kr

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspriser har under senare år varit ca 10 % lägre än värdet av animalieproduktionen till baspriser. Av figur 2 framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt domineras av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarar för två tredjedelar av vegetabilieproduktionen. Vidare framgår att på animaliesidan svarar mjölk för närmare hälften av produktionsvärdet. Tillsammans har dessa tre produktionsgrenar under senare år svarat för drygt 50 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser.

Figur 2 Jordbrukssektorns produktionsvärden till baspris år 2001, milj kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2001 till 8,6 miljarder kr. Sedan EU-inträdet har dessa ersättningar ökat från 6,6 till 8,6 miljarder kr medan de för åren före EU-inträdet låg på nivån 3 - 4 miljarder kr. Skillnaden utgörs framförallt av produktionsrelaterade direktersättningar. De produktrelaterade direktersättningarna - som ingår i produktionsvärdet till baspris - har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr men ökade år 2001 till 4,7 miljarder kr.

Figur 3 Direktersättningar till jordbruket 1990-2001, milj kr

Av figur 4 framgår att djurfoder utgör en tredjedel av produktionskostnaderna i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag - ca 3,5 miljarder kr 2001. Posten andra varor och tjänster innehåller värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag (drygt 600 milj kr 2001).

Figur 4 Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2001, milj kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har liksom tidigare under en följd av år fortsatt att sjunka under 1990-talet. Räknat till antalet årsverken har sysselsättningen enligt avgränsningarna i EAA sjunkit från ca 99 000 år 1990 till ca 70 000 år 2001, en minskning med närmare 30 % eller i genomsnitt 3 % per år.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C (dock baserade på löpande priser) återfinns i figur 5. Indikatorerna A och B, som visar utvecklingen av faktorinkomsten per årsverke resp. företagsinkomsten per obetalt årsverke, har en stigande trend sedan 1992. Indikator C, som avser utvecklingen av företagsinkomsten och därför inte tar hänsyn till det sjunkande antalet årsverken, har inte lika tydlig positiv utveckling.

Figur 5 Indikator A, B och C i löpande priser, index 1990=100

Den totala jordbruksproduktionen mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser minskade med 2,3 % mellan 2000 och 2001 efter en ungefär lika stor uppgång året dessförinnan. Det var främst vegetabilieproduktionen som föll men även animalieproduktionen minskade något. Mätt på detta sätt har jordbruksproduktionen varit relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.

Figur 6 Jordbrukssektorns produktionsvolym 1990-2001, milj kr, 1995 års priser