Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015

JO 42 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Tabellförklaringar
Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Tabellförklaringar

Tabellerna i detta och föregående Statistiska meddelanden har utökats och omflyttats och skiljer sig därför ifrån tabellerna i det Statistiska meddelandet JO 42 SM 1201 och även till viss del i Statistiska meddelandet JO 42 SM 1301. Flera tablåer har också gjorts om till tabeller med en något ändrad indelning. Tabellerna har placerats i så logisk följd som är möjligt. Nedan följer förklaringar till tabellerna i detta Statistiska meddelande:

Tabell 1 – 5 Jordbrukarhushållens inkomster före och efter transfereringar

Tabell 1 - En sammanfattning av olika inkomstkomponenter som slutligen utmynnar i variabeln hushållsinkomst efter transfereringar. Särredovisning av heltidsjordbruk och småbruk förekommer i tabellen. Olika delar/komponenter i denna tabell särredovisas i följande tabeller.

Tabell 2 - Taxerade inkomster, de inkomster jordbrukarhushållen redovisar.

Tabell 3 - Här redovisas alla leden med ingående komponenter som leder fram till variabeln hushållsinkomst före transfereringar.

Tabell 4 - Från variabeln hushållsinkomst före transfereringar till variabeln hushållsinkomst efter transfereringar med olika transfereringar däremellan.

Tabell 5 - Samma variabel som i sista kolumnen i tabell 4, innehåller även länsvis redovisning av hushållsinkomst efter transfereringar. Särredovisning av heltidsjordbruk och småbruk.

Tabell 6 - 9 Jordbrukarhushållens justerade näringsinkomster

Tabell 6 - Syftet med denna tabell är att så långt det är möjligt redovisa inkomst av näringsverksamhet för aktuellt år med de beräknade variablerna justerad inkomst av näringsverksamhet och samlad inkomst av näringsverksamhet.

Tabell 7 - Hantering av underskott och överskott i näringsverksamhet visas.

Tabell 8 - Redovisning av de olika leden från variabeln nettoinkomst av näringsverksamhet till variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

Tabell 9 - Bruttobeloppen inom de skattetekniska justeringarna räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond visas.

Tabell 10 - 15 Förvärvsinkomster på individnivå

Tabell 10 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 11 - Redovisning av inkomst för individer, dock ej särredovisat för företagare respektive maka/make. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 12 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad och uppdelad på företagare respektive maka/make till företagaren.

Tabell 13 - Redovisning av inkomster för företagare. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 14 - Redovisning av inkomster för företagare. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 15 - Redovisning av inkomster för maka/make till företagaren. Tabellen är könsuppdelad.

 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som har skett.

Från år 2011 redovisas resultat med driftsinriktningen småbruk. Ett jordbruksföretag som har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år definieras som småbruk.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med föregående års siffror

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Från år 2010 redovisas resultat även för heltidsjordbruk. Ett jordbruksföretag som beräknas kräva en arbetsinsats bestående av minst 1 600 standardtimmar per år definieras som ett heltidsjordbruk. Resultat för heltidsjordbruk visas enbart i Statistiska meddelanden från och med år 2010.

Från år 2007 har den minsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,01–5,0 hektar åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,1–5,0 hektar åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statististiken.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt lite, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. Det innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt, utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkomna företagen var många men i regel små, innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal respektive driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005, 2007, 2010 och 2013. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.

Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
Statistiska meddelanden.

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 - bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper.

Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta Statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB).

I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn (oavsett ålder) som bor på samma fastighet som föräldrarna, samt sammanboende som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamstående hushåll överskattas.

För jordbrukarhushållen överskattas även antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB.

Heltidsjordbruk och småbruk

Definitionerna heltidsjordbruk och småbruk bygger på den svenska typologin för jordbruksföretag. Det innebär att företagen klassificeras efter storlek och typ av verksamhet (driftsinriktning). Storleksindelningen bygger på att ett standardiserat arbetsbehov räknas fram för de grödor och djur som finns vid företaget. Arbetsbehovet per djur eller per hektar är normerat och baseras på uppskattade genomsnittliga arbetsbehov för respektive djurslag och grödor. Normtalen speglar alltså arbetsbehov under genomsnittliga förhållanden. Samma normtal för en gröda eller ett djur används i hela landet. I normtalen ingår tillägg för gemensamma arbetsmoment som underhåll av maskiner och för bokföring. Viss ställtid mellan olika arbetsmoment ingår däremot inte i normtalen.

Heltidsjordbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet är minst 1 600 timmar per år.

Småbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet är lägre än 400 timmar per år.

Förvärvsinkomster m.m.

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om in­komsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av
näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till närings­verksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av
näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet.

Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skatte­pliktiga ersättningar med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande.

Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av närings­verksamhet och inkomst av tjänst.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståren 2014 och 2015. Den som var född 1937 eller tidigare eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 18 824 kr betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 456 762  kr betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Från och med inkomståret 2006 medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget.

Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års under­skott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är över­skottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksam­het som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat under­skott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2015 har (för de aktuella personerna år 2015) det ackumulerade underskottet för 2015 jäm­förts med motsvarande belopp för 2014. En ökning av beloppet utgör Under­skott (av näringsverksamhet) för år 2015. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet.

Eftersom en betydande del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet ett visst år dels kan beskattas som inkomst av kapital genom reglerna om räntefördelning, dels genom avsättning till periodiseringsfonder och expansionsfonder kan förskjutas mellan inkomståren har variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet bildats för att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året. Variabeln räknas fram genom att till Nettoinkomst av näringsverksamhet addera nettot av räntefördelning samt nettot av avsättningar och uttag från expansionsfonder.

Från och med inkomståret 2006 har variabeln Justerad inkomst av näringsverksamhet bildats, där även nettot av insättningar och uttag från periodiseringsfonder inkluderas. (För åren före 2006 saknas uppgifter om förändringar i periodiseringsfonder i det använda registret).

Kapitalinkomster m.m.

Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning samt kapitalvinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ ränte­fördelning samt kapitalförluster.

Skatter och övriga negativa transfereringar

I de negativa transfereringarna ingår allmän pensionsavgift, statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, skatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt, expansionsmedelsskatt netto, skattereduktioner samt övriga negativa transfereringar (se nedan). Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten.

Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret.

På avsatta belopp uttas från och med 2013 en skatt på 22 %, för referensåren 2009–2012 var skatten på 26,73 % av det avsatta beloppet, tidigare var skattesatsen 28 %. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt.

Samtliga som har expansionsmedel från tidigare år får tillbaka dessa under 2013 och den tidigare inbetalda skatten på 26,73 % återbetalas. De jordbrukarhushåll som väljer att återinsätta expansionsmedel betalar 22 % skatt. Dessa jordbrukarhushåll har då fått tillbaka 4,73 % av återinsatta expansionsmedel, vilka inte inkluderades i jordbrukarhushållens inkomster för år 2013. Inte heller inkluderades de 1,27 % återinsatta expansionsmedlen som jordbrukarhushållen fick tillbaka på motsvarande sätt år 2009.

Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner i Skattereduktioner åren 2014 och 2015 är: skattereduktion för fastighetsavgift, särskilt grundavdrag till pensionärer, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän pensionsavgift, skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag), samt skattereduktion för husarbete i form av RUT (rengöring, underhåll och tvätt) och ROT (reparation, ombyggnad och tillbyggnad) samt skattereduktion för gåva.

Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar.

Hushållsinkomster

Hushållsinkomst före transfereringar har räknats fram genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats.

Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostads­bidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikapp­ersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skatte­pliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten.

Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före transfereringar genom att alla positiva och negativa transfereringar har beaktats.

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för respektive inkomstår.

Statistikens tillförlitlighet

Eftersom LBR i princip är en totalundersökning och IoT bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatte­regler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 2000–2002 finns i korthet beskrivna i Statistiska meddelandet JO 42 SM 0401 och för åren 1995–1999 i JO 42 SM 0101, vilka finns publicerade på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser.

Inkomståret 2013

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 413 200 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 591 600 kr.

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa, lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 40 000 kr per år.

Fastighetsavgiften för hyreshus avseende bostadslägenheter har sänkts till 0,3 % (hel avgift) respektive 0,15 % (halv avgift).

Ett nytt så kallat investeraravdrag infördes från och med den 1 december 2013. Det tillämpas på investeringar gjorda efter den 30 november 2013.

Expansionsfondsskatt har sänkts till 22 %.

Inkomståret 2012

Skattereduktionen för gåvor har införts.

Lägsta underlag för att betala statlig inkomstskatt har höjts till 200 kr.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 401 100 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 574 300 kr.

Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges endast för den del av kostnaderna som överstiger 10 000 kr.

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa, lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 21 000 kr per år.

Nya regler för investeringsfonder har tillkommit, delägare i dessa beskattas för beräknade schablonintäkter.

Inkomståret 2011

Det förhöjda grundavdraget för personer födda 1945 eller tidigare har höjts ytterligare.

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa, lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 18 000 kr per år.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 383 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 548 300 kr.

Inkomståret 2010

Skatt tas ut på alla bostadsuppskov.

Fastighetsskatten för småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus som är bebyggda med småhus på ofri grund har ersatts med fastighetsavgift.

Nedsättning av egenavgifter med 5 % av aktuellt avgiftsunderlag kan erhållas för personer födda 1945–1983 med avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstigande 40 000 kr. Avdraget är högst 10 000 kr.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 372 100 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 532 700 kr.

Inkomståret 2009

Nytt förhöjt grundavdrag för personer födda 1943 eller tidigare har införts.

Skattereduktion för husarbete gäller även för så kallade ROT-arbeten.

Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till marknadsvärdet. Om avtal tecknats 2006 eller tidigare kan dock förmånsvärdet beräknas på annat sätt.

Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges endast för den del av kostnaderna som överstiger 9 000 kr.

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa, lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 12 000 kr per år.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 367 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 526 200 kr.

Expansionsfondsskatt har sänkts till 26,3 %.

Inkomståret 2008

Fastighetsskatten på bostäder har avskaffats, den har ersatts med ett nytt system för fastighetsavgift. För tomt för småhus/småhus under uppförande gäller fastighetsskatt. Den som äger fastigheten den 1 januari 2008 ska betala avgiften eller skatten för hela kalenderåret 2008. 

Skattereduktion för fastighetsskatt har slopats.

Den tidigare begränsningsregeln för fastighetsskatt har avskaffats.

Skattereduktion för fastighetsavgift som gäller pensionärer (födda år 1942 eller tidigare eller för personer som under 2008 har fått sjuk- eller aktivitetsersättning) har införts.

Den skattepliktiga delen av vinsten vid försäljning av privatbostad har höjts till 22/30.

Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster för personer födda år 1937 eller tidigare har avskaffats.

Den generella nedsättningen för egenavgifter har avskaffats.

Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 4 800 kr per år.

Reseavdraget i egen bil har höjts till 18,50 kr per mil.

Högsta avdrag för pensionssparande är 12 000 kr.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 328 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 495 000 kr.

Inkomståret 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades och därmed också skattereduktioner för förmögenhetsskatt.

Avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa ger inte längre skattereduktion.

Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) infördes.

Skattereduktion för hushållsarbete infördes.

Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges endast för den del av kostnaderna som överstiger 8 000 kr.

Avdrag för övriga avdragsgilla utgifter (än resor, tillfälligt arbete och dubbelbosättning) medges endast för del av kostnaderna som överstiger 5 000 kr.

Underlaget för fastighetsskatt på bostäder är fryst och blir högst samma som för inkomståret 2006.

Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 2 400 kr per år.

Skattereduktioner för vissa miljöförbättrande installationer i småhus (Miljö-ROT) har slopats.

Skattereduktioner för virke från stormfälld skog har slopats.

Det förhöjda grundavdrag som tidigare medgavs i vissa delar av landet har slopats.

Den generella nedsättningen för egenavgifter har sänkts till 2,5 % av underlaget, dock maximalt 4 500 kr.

Sänkta egenavgifter och allmän löneavgift infördes den 1 juli 2007 för personer födda 1982–1988.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 316 700 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 476 700 kr.

Inkomståret 2006

Avdraget för allmän pensionsavgift slopades. Istället medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften.

Inom stödområdena infördes förhöjt grundavdrag.

En begränsning av fastighetsskatten på markvärdet infördes för småhus (högst  2 kr per kvadratmeter, men aldrig högre än 5 000 kr).

Skattereduktionen för bredbandsanslutning förlängdes och gäller till och med inkomståret 2007.

Skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus (ROT-avdrag) slopades.

Skattereduktion för förmögenhetsskatt medgavs i vissa fall även om rätt till skattereduktion för fastighetsskatt inte längre förelåg.

Reseavdraget höjdes till 18 kr per mil då egen bil används för resor till arbetet eller för tjänsteresor.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 306 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 460 600 kr.

Inkomståret 2005

Möjlighet till skattereduktion för virke från stormfälld skog infördes för dem som den 8–9 januari 2005 drabbades av stormen Gudrun. Avdrag medges med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark (m3fub) för den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005–31 december 2006 avyttras eller forslas ut ur stormskog på lantbruksenhet och mäts vid virkesmätning och som överstiger ett års tillväxt (dock minst 200 m3fub).

87,5 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 12,5 % av avgiften.

Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till 3 000 000 kr för sambeskattade.

Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även småhus på lantbruk.

Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil då egen bil används för resor till arbetet eller för tjänsteresor.

Det fasta beloppet på 200 kr för kommunal inkomstskatt slopades liksom den 2004 införda skattereduktionen på samma belopp.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 298 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 450 500 kr.

Inkomståret 2004

Särskild skattereduktion (200 kr) infördes.

Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus.

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus infördes.

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (ROT-avdrag) infördes.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 291 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 441 300 kr.

Inkomståret 2003

En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden infördes för småhus.

Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad.

Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället höjdes grundavdraget.

Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som gäller för löntagare.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 430 000 kr.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklu­sive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i Statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i JO 42 SM 9901. Uppgifter för inkomståren 1999–2015 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i Statistiska meddelanden JO42 - senast för inkomståren 2014 och 2015 i JO 42 SM 1701. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade in­komststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK), vars syfte är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll samt belysa inkomststrukturen och den inkomstomfördelning som sker genom skatter och bidrag.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.