Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015

JO 42 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

I detta Statistiska meddelande presenteras jordbrukarhushållens inkomster. Fördelning på inkomstkällorna näringsverksamhet, tjänst och kapital redovisas också. Statistiken redovisas för två år, åren 2014 och 2015. I avsnittet fakta om statistiken redovisas hur beräkningarna gjorts.

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i tabell 1 och i Figur A nedan. De beräknas genom:

+Inkomst av tjänst

–Allmänna avdrag

+Överskott av näringsverksamhet

–Underskott av näringsverksamhet

+/–Nettoförändring av expansionsmedel

+Överskott av kapital

–Underskott av kapital 

= Hushållsinkomst före transfereringar

+Skattefria positiva transfereringar

–Negativa transfereringar

= Hushållsinkomst efter transfereringar

 

Figur A. Hushållsinkomster 2015 för samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk. Tusen kronor

I tabell 5 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 2013­2015. I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag. Förvärvsinkomster redovisas i tabell 2.

För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk dominerar inkomst av tjänst. För heltidsjordbruk däremot, utgör inkomst av näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av näringsverksamhet.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisa justerade inkomster av näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i
näringsverksamheten det aktuella året används variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Justerad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto 

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av
näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning
minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2015, uppdelat efter driftsinriktning för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk. Tusen kronor

För samtliga jordbrukarhushåll var den justerade inkomsten av näringsverksamhet högst i företagen i grupperna Mjölkkor samt Nötkreatur blandat. För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet störst för Andra husdjur, vilket inkluderar specialiserade företag med grisar och höns.

Störst skillnad räknat i kronor mellan den justerade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk förekommer hos driftsinriktningen Andra husdjur.

 

 

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2015 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp, åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade
underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I uppställningen visas också den
genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning.

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och samtaxerad maka/make. Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11.

 

Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2015 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Hela riket

2015

21 300

67 400

220 600

210 300

242 000

277 800

2014

21 100

67 600

214 200

204 200

235 300

271 800

2013

19 600

63 900

208 200

200 900

227 800

264 800

2012

19 300

64 300

201 400

194 200

220 700

258 500

2011

19 800

65 700

193 600

186 894

213 401

252 619

2010

18 700

62 800

188 600

183 700

207 400

246 400

2009

16 700

56 200

185 100

182 300

201 800

238 500

2008

17 600

58 700

177 700

175 900

195 300

234 500

2007

16 600

55 300

169 700

168 800

186 300

224 100

2006

15 900

51 300

162 700

161 500

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

158 300

157 900

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

150 500

143 600

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

145 300

138 400

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

136 700

133 000

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

130 300

127 300

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

124 200

123 000

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

117 800

117 500

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

110 100

112 100

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

104 700

108 700

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100


Av tablå B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2015, framgår att den
genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2015 minskade för män men ökade något för kvinnor.

Figur C. Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukshushåll år 1996–2015 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 32 % år 2015. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 105 % under samma period.

Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34.

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren, alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 26 personer i gruppen blandad jordbruks- och trädgårdsskötsel, medan det ingår 255 ensamstående företagare som är kvinnor i gruppen mjölkkor.

Justerade inkomster för företagaren

Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 14 754 kr för ensamstående kvinnor och 63 068 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 17 147 kr medan den justerade inkomsten för företagare som är män är 80 310 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för företagen på olika storleksgrupp åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna består även efter det att olika fördelningar har gjorts. Några exempel där inkomstskillnaderna är något mindre mellan kvinnor och män är för driftsinriktningen mjölkföretag, och för gruppen företagare som är äldre än 65 år.   

Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare. Ensamstående kvinnor tjänar 235 900 kr medan ensamstående män tjänar 195 500 kr år 2015. Samtaxerade kvinnor tjänar 215 900  kr medan samtaxerade män tjänar 207 200 kr.

De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell 14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män. Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 259 000 kr och ensamstående män tjänar 272 200 kr. För samtaxerade är skillnaderna något större. Kvinnor som är företagare tjänar 233 300 kr och män tjänar 294 200 kr år 2015. Inkomsterna fördelade på olika grupper redovisas i Figur D.

Figur D. Inkomster för företagare samtliga jordbruk och  heltidsjordbruk 2015. Tusen kronor per företagare

Justerade inkomster för samtaxerad maka/make

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 19 830 kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 29 600 kr för en man som är samtaxerad med en företagare. Det innebär att skillnaderna i inkomst av näringsverksamhet mellan män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar 264 200 kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar 218 200 kr.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda inkomsten är 240 100 kr för kvinnor och 297 700 kr för män.