Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2010

JO 42 SM 1201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2010 med 2 200 kr (1 %) till 326 400 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 14 300 kr (28 %) till 65 300 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 740 kr (4%) till 21 200 kr. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, ökade med 1 200  kr (9 %) till 15 000 kr.

För kategorin heltidsjordbruk var år 2010 den genomsnittliga inkomsten av tjänst 221 300 kr, nettoinkomster av näringsverksamhet respektive kapital var 172 800 kr respektive 38 100 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2010 för samtliga jordbrukarhushåll 409 300 kr, vilket var 19 200 kr (5 %) högre än år 2009. Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 429 000 kr.

De positiva skattefria transfereringarna minskade med 500 kr (4 %) och de negativa transfereringarna minskade med 2 600 kr (2 %) i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 21 300 kr (7 %) till 317 100 kr. För heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 337 800 kr.

Figur A. Hushållsinkomster 2010 för samtliga jordbrukshushåll1) respektive heltidsjordbruk1). Tusen kronor

1)       Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

I tabell 2 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för såväl samtliga som heltidsjordbruk.

För kategorin samtliga jordbrukarhushåll kan utvecklingen följas för några grupper av företag över åren. Det framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med större åkerarealer samt mjölkföretag om man jämför siffror för 2010 med 2009.

Den genomsnittliga inkomsten för heltidsjordbruk var under 2010 störst hos växtodlingsföretag.

I tabell 2 finns också uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper samt länsuppgifter.

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten för samtliga jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2010 högst i Jönköpings län med 350 800 kr följt av Kronobergs och Kalmar län med 331 700 kr respektive 330 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 11 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län och mellan 4 % och 5 % för de övriga två länen. Kalmar och Blekinge län hade den högsta procentuella ökningen (12 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar. Se vidare tabell 2.

I kategorien heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Jönköpings län också högst hushållsinkomst efter transfereringar, 365 100 kr som var 8 % över riksgenomsnittet. Även Stockholms, Kronobergs, Skåne, Västmanlands samt Västerbottens län hade hushållsinkomster efter transfereringar över 350 000 kr.

För såväl samtliga som heltidsjordbruk var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 274 200 respektive 273 400 kr, 14 respektive 20 % under riksgenomsnittet.

 

Inkomster fördelade på kvinnor och män

 

Tablå A. Taxerade inkomster 1996–2010 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

Tjänst

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Hela riket

2010

18 700

62 800

188 600

183 700

207 400

246 400

2010 (enligt tidigare LBR-def.)1)

19 100

63 700

188 000

181 800

207 100

245 500

2009

16 700

56 200

185 100

182 300

201 800

238 500

2008

17 600

58 700

177 700

175 900

195 300

234 500

2007

16 600

55 300

169 700

168 800

186 300

224 100

2006

15 900

51 300

162 700

161 500

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

158 300

157 900

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

150 500

143 600

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

145 300

138 400

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

136 700

133 000

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

130 300

127 300

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

124 200

123 000

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

117 800

117 500

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

110 100

112 100

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

104 700

108 700

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100


1)       Se Fakta om statistiken.

Av tablå A, som redovisar uppgifter för åren 1996–2010, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2010 ökade både för kvinnor och män.

Männens inkomst av tjänst var i stort sett oförändrad, men deras sammanräknade förvärvsinkomst ökade. För kvinnorna ökade såväl inkomst av tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 medan inkomst av tjänst har ökat med nästan 90 % och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2010 än 1996. I denna tablå görs ingen uppdelning på brukare eller maka/make.

 

Figur B. Kvinnornas inkomst som andel av männens inkomst år 1996–2010 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 30 % år 2010. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 103 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens endast har ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2010 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 91 % inkomståret 2010 och lägst för ålderklassen 30–39 år med 74 %.

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till samlad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisade samlade inkomster från näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året används variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Samlad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst från näringsverksamhet

+/–den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott.

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/–expansionsmedel netto

+/­ –räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln Samlad inkomst från näringsverksamhet och den taxerade inkomsten från näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning netto.

Ytterligare justeringar kan göras gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning minus återföring) och man får då en justerad inkomst av näringsverksamhet.

Samlade inkomster av näringsverksamhet 2010

I tablå B har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 15 000 kr år 2010 − en ökning med 9 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 65 300 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tablå B är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2010 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2010 positiva med högre genomsnittliga avsättningar än återföringar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå C redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

Så visar det sig t.ex. att nettominskningen av expansionsmedel på 400 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 3 600 kr och återföringar på 3 200 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 700 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 10 700 kr har avsatts medan 9 900 kr har återförts till beskattning.

 

Tablå B. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet. Kronor

Redovisningsgrupp

Nettoin-komst

Expan-sions-medel, netto

Ränte-fördel-ning, netto

Totalt

Periodi-serings-fond, netto

Totalt inkl. pe-riodise-ringsfond

Hela riket

2010

65 300

400

15 000

80 600

700

81 400

2010 (enligt tidigare LBR-def.)1)

66 500

300

15 100

81 900

700

82 600

2009

51 000

-1 500

13 800

63 300

-4 400

58 900

2008

59 200

1 900

20 700

81 800

3 400

85 200

Åker, ha

-2,01)

2010

45 200

1 300

11 500

58 000

1 700

59 700

2,1-5,0

2010

15 400

0

6 500

21 900

400

22 400

2009

9 900

-400

6 000

15 500

-800

14 700

2008

13 800

300

8 100

22 200

500

22 700

5,1-10,0

2010

19 700

300

8 700

28 700

-200

28 500

2009

12 900

-600

8 000

20 300

-900

19 400

2008

18 700

400

10 800

29 900

0

29 900

10,1-20,0

2010

34 400

500

11 100

46 000

700

46 700

2009

26 100

-700

10 500

35 900

-1 100

34 800

2008

30 300

700

15 300

46 300

1 000

47 300

20,1-30,0

2010

59 400

300

14 800

74 500

1 100

75 600

2009

48 700

-1 700

14 300

61 200

-3 100

58 100

2008

54 500

700

22 000

77 200

500

77 700

30,1-50,0

2010

91 100

100

20 800

112 000

800

112 800

2009

73 900

-3 100

19 400

90 200

-7 100

83 100

2008

88 600

1 000

28 500

118 100

2 600

120 700

50,1-100,0

2010

156 000

100

26 900

183 000

1 100

184 100

2009

126 900

-3 600

24 500

147 900

-13 100

134 800

2008

143 000

3 800

39 800

186 600

9 300

195 900

100,1-200,0

2010

201 600

1 600

33 000

236 200

3 000

239 300

2009

161 900

-2 600

28 500

187 800

-15 000

172 700

2008

178 600

9 300

46 100

233 900

18 400

252 300

200,1-

2010

232 700

800

38 800

272 400

-500

271 900

2009

171 100

800

36 600

208 600

-12 300

196 300

2008

188 600

27 100

56 800

272 400

33 900

306 400


1)       Se Fakta om statistiken.

 

Tablå C. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond. Kronor

Redovisningsgrupp

Ränteför-delning

Expansions-medel

Periodise-ringsfond

 

Positiv

Negativ

Avsätt-ning

Åter-föring

Avsätt-ning

Åter-föring

Hela riket

2010

16 400

1 400

3 600

3 200

10 700

9 900

2010 (enligt tidigare LBR-def.)1)

16 500

1 400

3 600

3 300

10 800

10 100

2009

14 900

1 200

2 900

4 400

8 600

13 000

2008

22 100

1 400

5 000

3 100

13 000

9 600

Åker, ha

-2,01)

2010

12 800

1 300

4 700

3 300

8 600

6 800

2,1-5,0

2010

7 000

500

2 100

2 100

3 300

2 900

2009

6 400

400

1 300

1 700

2 600

3 500

2008

8 600

500

1 900

1 600

3 300

2 800

5,1-10,0

2010

9 200

400

1 900

1 600

3 700

3 900

2009

8 400

400

1 800

2 500

3 400

4 300

2008

11 300

500

2 300

1 900

4 100

4 100

10,1-20,0

2010

11 800

700

2 600

2 200

5 500

4 800

2009

11 200

700

2 300

3 000

5 000

6 000

2008

16 000

800

3 200

2 400

5 900

4 900

20,1-30,0

2010

15 800

1 000

3 100

2 800

9 100

8 000

2009

15 200

900

2 200

3 900

6 900

10 000

2008

23 000

1 000

3 300

2 600

9 500

9 000

30,1-50,0

2010

22 400

1 500

3 700

3 600

12 600

11 800

2009

20 900

1 400

2 300

5 400

9 900

17 100

2008

30 100

1 600

5 000

4 000

15 900

13 300

50,1-100,0

2010

29 800

2 900

5 500

5 400

23 100

22 000

2009

26 900

2 400

3 800

7 400

17 300

30 300

2008

42 800

3 000

8 800

5 100

29 900

20 600

100,1-200,0

2010

37 800

4 800

8 800

7 200

36 000

33 000

2009

32 400

3 900

9 200

11 800

30 200

45 300

2008

50 900

4 800

17 200

7 900

47 800

29 400

200,1-

2010

47 700

8 900

16 200

15 400

46 600

47 100

2009

44 200

7 500

21 100

20 300

44 200

56 500

2008

64 600

7 800

 

38 100

11 000

 

70 900

37 000


1)       Se Fakta om statistiken.

 

Tablå D. Samlade inkomster av näringsverksamhet år 2010, uppdelat efter driftsinriktning. Kronor.

Redovisningsgrupp

Heltidsjordbruk1)

Samtliga jordbruk1)

Jordbruksväxter

221 487

93 359

Trädgårdsväxter

148 926

107 221

Jordbruks- och trädgårdsväxter

201 203

137 983

Mjölkkor

245 976

244 027

Köttdjur

162 215

92 026

Nötkreatur, blandat

209 307

206 548

Andra husdjur

139 637

52 700

Blandad husdjursskötsel

122 135

58 878

Blandat jordbruk

- mest växtodling

164 836

94 601

- mest husdjur

178 089

102 437

Småbruk

-

2834


1)     Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

För såväl samtliga som heltidsjordbruk var den samlade inkomsten av näringsverksamhet under 2010 störst hos företag med mjölkkor. Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna jordbruksväxter, jordbruks- och trädgårdsväxter samt nötkreatur, blandat samlade inkomster av näringsverksamhet över 200 000 kr. Bland samtliga jordbruk nådde, förutom mjölkföretagen, endast driftsinriktningen nötkreatur, blandat upp till samma nivå.

Störst skillnad i kronor mellan den samlade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk föreligger hos växtodlingsföretag. Procentuellt sett, är dock skillnaden större hos jordbruksföretag med andra husdjur.

 

 

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2010 för storleksgrupp, åker. Tusen kronor

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå E. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2010 uppkomna underskottet var i genomsnitt för samtliga hushåll 18 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (11 900 kr) än de under år 2009 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 6 700 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 83 900 kr, vilket var 11 200 kr lägre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade med 3 100 kr till 18 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 14 300 kr eller 28 % till 65 300 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 6 900 kr eller 11 % till 72 000 kr.

Tablå E. Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kronor

Redovisningsgrupp

Överskott uppkommet under året

 

Under-skott upp-kommet under året

 

Årets netto-inkomst

 

Redo-visat1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

 

 

Hela riket

2010

72 000

11 900

83 900

18 700

65 300

2010 (enligt tidigare LBR-def.)2)

73 200

11 900

85 200

18 600

66 500

2009

65 100

7 700

72 700

21 800

51 000

2008

68 100

8 800

76 900

17 700

59 200

 

Åker, ha

-2,02)

2010

52 100

13 900

66 000

20 800

45 200

2,1-5,0

2010

25 900

10 000

36 000

20 600

15 400

2009

23 000

7 400

30 400

20 500

9 900

2008

23 100

8 900

32 000

18 200

13 800

5,1-10,0

2010

29 400

11 800

41 100

21 400

19 700

2009

27 100

8 100

35 100

22 300

12 900

2008

27 700

9 800

37 400

18 800

18 700

10,1-20,0

2010

42 700

12 400

55 100

20 600

34 400

2009

39 500

8 500

48 000

21 900

26 100

2008

39 000

10 900

49 900

19 600

30 300

20,1-30,0

2010

65 000

11 500

76 500

17 100

59 400

2009

59 700

9 700

69 400

20 800

48 700

2008

61 900

8 500

70 400

15 900

54 500

30,1-50,0

2010

95 300

10 200

105 500

14 400

91 100

2009

87 000

5 700

92 700

18 800

73 900

2008

94 100

8 000

102 100

13 600

88 600

50,1-100,0

2010

155 800

11 800

167 600

11 600

156 000

2009

138 400

6 200

144 600

17 600

126 900

2008

149 600

5 800

155 400

12 400

143 000

100,1-200,0

2010

203 500

14 100

217 600

15 900

201 600

2009

182 200

6 700

188 900

27 000

161 900

2008

192 400

8 100

200 600

22 000

178 600

200,1-

2010

237 400

30 200

267 600

34 900

232 700

2009

226 200

13 400

239 500

68 400

171 100

2008

227 400

4 200

231 600

 

43 000

 

188 600


1)       Taxerad inkomst av näringsverksamhet.

2)       Se Fakta om statistiken.