Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2009

JO 42 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat
 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

  • Från år 2007 har den lägsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,0­1–5,0 ha åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,­1–5,0 ha åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statistiken.
  • I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt lite, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkomna företagen var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
    Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2009 med 10 300 kr (3 %) till 324 100 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet minskade med 8 200 kr (14 %) till 51 000 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 6 700 kr (25%) till 20 500 kr .Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 6 900 kr (34 %) till 13 800 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2009 390 100 kr, vilket var 8 000 kr (2 %) lägre än år 2008. De positiva skattefria transfereringarna ökade med 200 kr (2 %) medan de negativa transfereringarna minskade med 9 200 kr (8 %). Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 1 500 kr (1 %) till 295 800 kr.

Tablå A. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring  (%)

 

2009

2008

 

08
09 

07
08 

06
07 

05
06 

Inkomst av tjänst

324 100

313 800

 

3

4

4

2

Allmänna avdrag

4 000

4 000

 

-1

-12

2

-4

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

   Överskott

72 700

76 900

 

-5

4

7

5

   Underskott

21 800

17 700

 

23

21

16

-4

   Nettoinkomst

51 000

59 200

 

-14

0

5

7

Nettoförändring av

Expansionsmedel

-1 500

1 900

 

-183

-45

148

-11

Nettoinkomst av kapital

20 500

27 200

 

-25

-27

12

30

   därav ränte-

   fördelning netto

13 800

20 700

 

-34

-5

6

5

Hushållsinkomst före

transfereringar

390 100

398 100

 

-2

0

5

5

Skattefria positiva

transfereringar

11 000

10 800

 

2

-11

4

2

Negativa transfereringar

105 300

114 600

 

-8

-1

0

4

Därav

 

 

 

 

 

 

 

   allmän pensionsavgift

20 900

20 800

 

0

3

4

2

   Skatter

130 000

132 400

 

2

2

6

5

   Skattereduktioner

47 000

40 100

 

17

15

32

5

   övriga negativa

   transfereringar

1 500

1 400

 

6

-1

5

0

Hushållsinkomst efter

transfereringar

295 800

294 300

 

1

0

8

5


Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå B visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå B framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med mindre åkerareal.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2008 och 2009 utvecklats bäst vid företag med andra husdjur och blandad husdjursskötsel.

Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad.

Uppgifterna till tablå B är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

 

 

Tablå B. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2009

2008

 

08

09 

07

08 

06

07 

05

06 

Hela riket

295 800

294 300

 

1

0

8

5

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

 

20,1–30,0

282 800

280 700

 

1

0

5

7

30,1–50,0

282 400

291 000

 

-3

1

8

5

50,1–100,0

300 800

314 700

 

-4

-1

13

2

100,1–200,0

316 100

333 400

 

-5

-5

18

1

200,1–

322 600

345 900

 

-7

-13

32

-2

Driftsinriktning

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksväxter

299 600

299 500

 

0

-2

13

6

Mjölkkor

278 300

315 400

 

-12

3

10

4

Köttdjur

289 200

288 800

 

0

0

3

3

Andra husdjur

303 900

287 300

 

6

0

4

5

Blandad husdjursskötsel

276 600

264 500

 

5

-2

4

4

Blandat jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

– mest växtodling

285 400

288 500

 

-1

-4

15

6

– mest husdjursskötsel

286 200

283 200

 

1

-2

11

2

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30–39 år

279 000

276 600

 

1

-1

9

6

40–49 år

326 900

323 900

 

1

0

8

5

50–64 år

320 800

319 500

 

0

0

9

5

65–     år

241 100

237 200

 

2

4

6

8


Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2009 högst i Jönköpings län med 320 100 kr följt av Västerbottens och Kronobergs län med 310 200 kr respek-tive 309 700 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 8 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län och 5 % för de övriga två länen.  Riksgenomsnittet var 295 800 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 250 400 kr, vilket var 15% under riksgenomsnittet. Därefter följde Blekinge och Värmlands län som låg 5% respektive 4 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2009 uppvisade Stockholms län (17 600 kr), följt av Skåne län (8 700 kr). I flera län har hushållsinkomsten efter transfereringar minskat, främst Kalmar län (-8 700 kr) och Uppsala län (-5 600 kr). Se vidare tabell 2.

 

Tablå C. Taxerade inkomster 1996−2009 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor

Redovisningsgrupp

Näringsverk-samhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

16 700

56 200

 

185 100

182 300

 

201 800

238 500

2008

17 600

58 700

 

177 700

175 900

 

195 300

234 500

2007

16 600

55 300

 

169 700

168 800

 

186 300

224 100

2006

15 900

51 300

 

162 700

161 500

 

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

 

158 300

157 900

 

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100


Av tablå C, som redovisar uppgifter för åren 1996–2009, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2009 minskade både för kvinnor (900 kr) och män (2 500 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Männens inkomst av tjänst ökade med 6 500 kr (4 %) till 182 300 kr, vilket innebär att deras sammanräknade förvärvsinkomst ökade med 4 000 kr eller 2 % till 238 500 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 7 400 kr (4 %) till 185 100 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 500 kr eller 3 % till 201 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (4 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 85 000 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2009 än 1996 (36 700 kr mot 24 800 kr).

Figur A. Kvinnornas inkomst som andel av männens år 1996–2009 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

 

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 85 % år 2009 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 92 % inkomståret 2009 och lägst för åldersklassen 30–39 år med 74%

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå D, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2009. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas, eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det under året 2009 uppkomna underskottet var i genomsnitt för samtliga hushåll 21 800 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (7 700 kr) än de under år 2009 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 14 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 72 700 kr, vilket var 4 100 kr lägre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 4 100 kr till 21 800 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 8 200 kr eller 14 % till 51 000 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 3 000 kr eller 4 % till 65 100 kr.

Tablå D. Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kronor

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets netto-
inkomst

 

Redo­visat 1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

 

Hela riket

 

 

 

 

 

2009

65 100

7 700

72 700

21 800

51 000

 

2008

68 100

8 800

76 900

17 700

59 200

 

2007

64 300

9 700

74 000

14 700

59 400

 

2006

60 300

8 900

69 300

12 700

56 600

 

2005

58 000

8 000

66 000

13 100

52 900

 

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

 

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

 

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

 

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

 

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

 

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

2,01–5,0

 

 

 

 

 

 

2009

23 000

7 400

30 400

20 500

9 900

 

2008

23 100

8 900

32 000

18 200

13 800

 

2007

21 300

9 200

30 500

16 600

13 900

 

5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2009

27 100

 8 100

35 100

22 300

12 900

 

2008

27 700

9 800

37 400

18 800

18 700

 

2007

24 300

11 300

35 600

17 900

17 800

 

10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2009

39 500

8 500

48 000

21 900

26 100

 

2008

39 000

10 900

49 900

19 600

30 300

 

2007

35 800

10 700

46 400

16 800

29 700

 

20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2009

59 700

9 700

69 400

20 800

48 700

 

2008

61 900

8 500

70 400

15 900

54 500

 

2007

57 500

9 200

66 700

13 800

52 800

 

30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2009

87 000

5 700

92 700

18 800

73 900

 

2008

94 100

8 000

102 100

13 600

88 600

 

2007

89 500

7 300

96 800

11 300

85 500

 

50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2009

138 400

6 200

144 600

17 600

126 900

2008

149 600

5 800

155 400

12 400

143 000

2007

144 600

6 900

151 500

9 200

142 300

100,1–200,0

 

 

 

 

 

2009

182 200

6 700

188 900

27 000

161 900

2008

192 400

8 100

200 600

22 000

178 600

2007

188 300

11 800

200 100

11 400

188 700

200,1-

 

 

 

 

 

2009

226 200

13 400

239 500

68 400

171 100

2008

227 400

4 200

231 600

43 000

188 600

2007

224 800

20 800

245 700

10 500

235 100


1)             Taxerad inkomst av näringsverksamhet

 

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå E har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 13 800 kr år 2009 − en minskning med 34 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 65 100 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

I tablå E redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2009  är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen negativa, återföringarna har alltså varit större än avsättningarna. Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2009 negativa med högre genomsnittliga återföringar än avsättningar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå F redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettominskningen av expansionsmedel på 1 500 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 2 900kr och återföringar på 4 400 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på -4 400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 8 600 kr har avsatts medan 13 000 kr har återförts till beskattning.

 

Tablå E. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet. Kronor

Redovis-
ningsgrupp

Netto-
inkomst

Expan-sions-
medel,   netto

Räntefördelning, netto

Totalt

Periodiseringsfond, netto

Totalt inkl. periodiseringsfond

Hela riket

 

 

 

 

 

2009

51 000

-1 500

13 800

63 300

-4 400

58 900

2008

59 200

1 900

20 700

81 800

3 400

85 200

2007

59 300

3 500

21 700

84 500

2 000

86 500

2006

56 600

1 400

20 500

78 500

900

79 400

2005

52 900

1 600

19 500

74 000

..

..

2004

52 600

300

19 100

72 000

..

..

2003

49 600

200

18 000

67 700

..

..

2002

52 400

0

19 700

72 100

..

..

2001

51 200

1 200

19 700

72 000

..

..

2000

45 900

1 700

18 600

66 200

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,1–5,0

 

 

 

 

 

 

2009

9 900

-400

6 000

15 500

-800

14 700

2008

13 800

300

8 100

22 200

500

22 700

2007

13 900

800

8 200

23 000

500

23 500

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2009

12 900

 -600

8 000

20 300

-900

19 400

2008

18 700

 400

10 800

29 900

0

29 900

2007

17 800

 1 300

12 300

31 400

100

31 500

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2009

26 100

-700

10 500

35 900

 -1 100

34 800

2008

30 300

700

15 300

46 300

 1 000

47 300

2007

29 700

1 900

15 800

47 400

 500

47 900

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2009

48 700

-1 700

14 300

61 200

 -3 100

58 100

2008

54 500

700

22 000

77 200

 500

77 700

2007

52 800

2 400

22 400

77 700

 100

77 800

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2009

73 900

-3 100

19 400

90 200

-7 100

83 100

2008

88 600

1 000

28 500

118 100

2 600

120 700

2007

85 500

2 200

31 700

119 500

700

120 200

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2009

126 900

-3 600

24 500

147 900

-13 100

134 800

2008

143 000

3 800

39 800

186 600

9 300

195 900

2007

142 300

6 300

40 600

189 200

5 100

194 300

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2009

161 900

-2 600

28 500

187 800

-15 000

172 700

2008

178 600

9 300

46 100

233 900

18 400

252 300

2007

188 700

16 700

47 600

252 900

12 700

265 700

200,1–

 

 

 

 

 

 

2009

171 100

800

36 600

208 600

-12 300

196 300

2008

188 600

27 100

56 800

272 400

33 900

306 400

2007

235 100

32 100

58 200

325 500

22 900

348 400


 

Tablå F. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond. Kronor

Redovis-

Räntefördelning

Expansionsmedel

Periodiseringsfond

ningsgrupp

Positiv

Negativ

Avsättning

Återföring

Avsättning

Återföring

Hela riket

 

 

 

 

 

2009

14 900

1 200

2 900

4 400

8 600

13 000

2008

22 100

1 400

5 000

3 100

13 000

9 600

2007

22 900

1 200

5 500

2 000

10 900

8 900

2006

21 500

1 000

3 500

2 100

10 600

9 700

2005

20 700

1 200

3 400

1 800

..

..

2004

20 500

1 400

2 700

2 300

..

..

2003

19 300

1 300

2 300

2 900

..

..

2002

20 800

1 100

..

..

..

..

2001

20 700

1 000

..

..

..

..

2000

19 600

1 000

..

..

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,01–5,0

 

 

 

 

 

 

2009

6 400

400

1 300

1 700

2 600

3 500

2008

8 600

500

1 900

1 600

3 300

2 800

2007

8 600

400

1 900

1 000

3 100

2 600

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2009

8 400

400

1 800

2 500

3 400

4 300

2008

11 300

500

2 300

1 900

4 100

4 100

2007

12 700

400

2 600

1 300

3 600

3 500

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2009

11 200

700

2 300

3 000

5 000

6 000

2008

16 000

800

3 200

2 400

5 900

4 900

2007

16 400

600

3 500

1 500

5 200

4 700

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2009

15 200

 900

2 200

3 900

6 900

10 000

2008

23 000

 1 000

3 300

2 600

9 500

9 000

2007

23 300

 900

4 400

2 000

8 100

8 000

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2009

20 900

1 400

 2 300

5 400

9 900

17 100

2008

30 100

1 600

 5 000

4 000

15 900

13 300

2007

33 100

1 300

 5 000

2 800

13 100

12 400

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2009

26 900

2 400

3 800

7 400

17 300

30 300

2008

42 800

3 000

8 800

5 100

29 900

20 600

2007

43 100

2 500

9 600

3 400

24 200

19 000

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2009

32 400

3 900

9 200

11 800

30 200

45 300

2008

50 900

4 800

17 200

7 900

47 800

29 400

2007

51 800

4 300

20 400

3 700

40 400

27 700

200,1–

 

 

 

 

 

 

2009

44 200

7 500

21 100

20 300

44 200

56 500

2008

64 600

7 800

38 100

11 000

70 900

37 000

2007

65 500

7 200

36 800

4 700

60 900

38 000


 

 

Figur B. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2009 för storleksgrupp åker, hektar