Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2008

JO 42 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat
 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

  • Från år 2007 har den lägsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,0­1–5,0 ha åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,­1–5,0 ha åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statistiken.
  • I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
    Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2008 med 12 000 kr (4 %) till 313 800 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet minskade med 100 kr (0 %) till 59 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 10 100 kr (27 %) till 27 200 kr på grund av att överskottet av kapital minskade under året. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 1 000 kr (5 %) till 20 700 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2008 398 100 kr, vilket är i nivå med 2007 års siffror. Såväl de positiva skattefria  som de negativa transfereringarna minskade med 1 400 kr vardera, vilket motsvarar 11 % respektive 1 %. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 800 kr (0 %) till 294 300 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring  (%)

 

2008

2007

 

06-

08 

06-

07 

05-

06 

04-

05 

Inkomst av tjänst

313 800

301 800

 

4

4

2

7

Allmänna avdrag

4 000

4 600

 

-12

2

-4

4

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

   Överskott

76 900

74 000

 

4

7

5

0

   Underskott

17 700

14 700

 

21

16

-4

-2

   Nettoinkomst

59 200

59 300

 

0

5

7

1

Nettoförändring av

expansionsmedel

1 900

3 500

 

-45

148

-11

..

Nettoinkomst av kapital

27 200

37 300

 

-27

12

30

11

   därav ränte-

   fördelning netto

20 700

21 700

 

-5

6

5

2

Hushållsinkomst före

transfereringar

398 100

397 400

 

0

5

5

6

Skattefria positiva

transfereringar

10 800

12 100

 

-11

4

2

-2

Negativa transfereringar

114 600

116 000

 

-1

0

4

1

Därav

 

 

 

 

 

 

 

   allmän pensionsavgift

20 800

20 200

 

3

4

2

4

   Skatter

132 400

129 400

 

2

6

5

6

   skattereduktioner

40 100

35 000

 

15

32

5

35

   övriga negativa

   transfereringar

1 400

1 400

 

-1

5

0

8

Hushållsinkomst efter

transfereringar

294 300

293 500

 

0

8

5

8


Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med störst åkerareal. Hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2007 och 2008 utvecklats bäst vid mjölkföretag.

Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad förutom en något bättre utveckling för klassen 65 år och äldre.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2008

2007

 

07-

08 

06-

07 

05-

06 

04-

05 

Hela riket

294 300

293 500

 

0

8

5

8

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

 

20,1–30,0

280 700

279 400

 

0

5

7

9

30,1–50,0

291 000

288 000

 

1

8

5

10

50,1–100,0

314 700

317 500

 

-1

13

2

8

100,1–200,0

333 400

351 700

 

-5

18

1

7

200,1–

345 900

398 600

 

-13

32

-2

1

Driftsinriktning

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksväxter

299 500

304 900

 

-2

13

6

3

Mjölkkor

315 400

305 700

 

3

10

4

12

Köttdjur

288 800

287 500

 

0

3

3

18

Andra husdjur

287 300

288 100

 

0

4

5

8

Blandad husdjursskötsel

264 500

268 700

 

-2

4

4

14

Blandat jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

– mest växtodling

288 500

300 500

 

-4

15

6

4

– mest husdjursskötsel

283 200

289 600

 

-2

11

2

11

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30–39 år

276 600

280 200

 

-1

9

6

9

40–49 år

323 900

322 300

 

0

8

5

9

50–64 år

319 500

320 400

 

0

9

5

9

65–     år

237 200

228 800

 

4

6

8

8


Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2008 högst i Jönköpings län med 321 700 kr följt av Kronobergs och Västerbottens län med 311 600 kr respek-tive 306 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga två länen 6 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 294 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 254 200 kr, vilket var 14 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Blekinge, Värmlands och Jämtlands län som alla låg 4–6 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2008 uppvisade Hallands län (15 400 kr), fölt av Kalmar län (11 000 kr). I flera län har hushållsinkomsten efter transferingar minskat, främst Stockholms län (-10 100 kr) och Blekinge län (-10 000 kr). Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2008

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2008 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2008, 2007, 2006 och 2005 med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

Tablå 3. Taxerade inkomster 19962008 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

17 600

58 700

 

177 700

175 900

 

195 300

234 500

2007

16 600

55 300

 

169 700

168 800

 

186 300

224 100

2006

15 900

51 300

 

162 700

161 500

 

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

 

158 300

157 900

 

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

Kvinnornas inkomst som andel av männens  respektive år (%)

2008

30

 

 

101

 

 

83

 

2007

30

 

 

101

 

 

83

 

2006

31

 

 

101

 

 

84

 

2005

31

 

 

100

 

 

84

 

2004

31

 

 

105

 

 

86

 

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996–2008, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2008 ökade både för kvinnor (1 000 kr) och män (3 400 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 7 000 kr (4 %) till 175 900 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 10 400 kr eller 5 % till 234 500 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 8 000 kr (5 %) till      177 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 9 000 kr eller 5 % till 195 300 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (5 300 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 77 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2008 än 1996 (39 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 83 % år 2008 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 90 % inkomståret 2008 och lägst för åldersklassen 30–39 år med 72 %.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2008. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det under året uppkomna underskottet var 2008 i genomsnitt för samtliga hushåll 17 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (8 800 kr) än de under år 2008 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 8 900 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 76 900 kr, vilket var 2 900 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 3 000 kr till 17 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 100 kr eller 0 % till 59 200 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 800 kr eller 6 % till 68 100 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets netto-
inkomst

Redo­visat 2)

Kvittat mot äldre under-skott

Totalt

Hela riket

 

 

 

 

2008

68 100

8 800

76 900

17 700

59 200

2007

64 300

9 700

74 000

14 700

59 400

2006

60 300

8 900

69 300

12 700

56 600

2005

58 000

8 000

66 000

13 100

52 900

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

Åker, ha

 

 

 

 

 

    2,01–5,0 1)

 

 

 

 

 

2008

23 100

8 900

32 000

18 200

13 800

2007

21 300

9 200

30 500

16 600

13 900

2006

19 600

9 400

29 000

14 200

14 700

    5,1–10,0

 

 

 

 

 

2008

27 700

9 800

37 400

18 800

18 700

2007

24 300

11 300

35 600

17 900

17 800

2006

23 400

10 800

34 100

14 700

19 400

  10,1–20,0

 

 

 

 

 

2008

39 000

10 900

49 900

19 600

30 300

2007

35 800

10 700

46 400

16 800

29 700

2006

32 900

10 200

43 100

13 500

29 600

  20,1–30,0

 

 

 

 

 

2008

61 900

8 500

70 400

15 900

54 500

2007

57 500

9 200

66 700

13 800

52 800

2006

55 500

8 700

64 200

10 900

53 300

  30,1–50,0

 

 

 

 

 

2008

94 100

8 000

102 100

13 600

88 600

2007

89 500

7 300

96 800

11 300

85 500

2006

84 900

7 100

92 000

9 600

82 300

  50,1–100,0

 

 

 

 

 

2008

149 600

5 800

155 400

12 400

143 000

2007

144 600

6 900

151 500

9 200

142 300

2006

134 700

6 100

140 800

8 700

132 200

100,1–200,0

 

 

 

 

 

2008

192 400

8 100

200 600

22 000

178 600

2007

188 300

11 800

200 100

11 400

188 700

2006

168 600

6 200

174 800

13 500

161 400

200,1-

 

 

 

 

 

2008

227 400

4 200

231 600

43 000

188 600

2007

224 800

20 800

245 700

10 500

235 100

2006

183 200

13 400

196 700

23 700

172 900


1)                    Taxerad inkomst av näringsverksamhet

2)                    För åren 2006 och tidigare gäller 2,1–5,0 ha.

 

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå 5 har med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto samtliga inkomster samlats, som har sitt ursprung i näringsverksamhet. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 20 700 kr år 2008 − en minskning med 5 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 68 100 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men däremot är andelen lägre.

I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2008 ligger de sammanräknade nettobelopen ungefär i nivå med motsvarande siffror för år 2007, dock har nettoavsättningen till periodiseringsfonderna ökat.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 1 900 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 5 000 kr och återföringar på 3 100 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 3 400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 13 000 kr har avsatts medan 9 600 kr har återförts till beskattning.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

Redovis-
ningsgrupp

Netto-
inkomst

Expansions-
medel,   netto

Räntefördelning, netto

Totalt

Periodiseringsfond, netto

Totalt inkl. periodiseringsfond

Hela riket

 

 

 

 

 

2008

59 200

1 900

20 700

81 800

3 400

85 200

2007

59 300

3 500

21 700

84 500

2 000

86 500

2006

56 600

1 400

20 500

78 500

900

79 400

2005

52 900

1 600

19 500

74 000

..

..

2004

52 600

300

19 100

72 000

..

..

2003

49 600

200

18 000

67 700

..

..

2002

52 400

0

19 700

72 100

..

..

2001

51 200

1 200

19 700

72 000

..

..

2000

45 900

1 700

18 600

66 200

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,1–5,01)

 

 

 

 

 

 

2008

13 800

300

8 100

22 200

500

22 700

2007

13 900

800

8 200

23 000

500

23 500

2006

14 700

600

8 200

23 500

600

24 100

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2008

18 700

 400

10 800

29 900

0

29 900

2007

17 800

 1 300

12 300

31 400

100

31 500

2006

19 400

900

12 200

32 500

800

33 300

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2008

30 300

700

15 300

46 300

 1 000

47 300

2007

29 700

1 900

15 800

47 400

 500

47 900

2006

29 600

1 400

17 300

48 300

1 000

49 300

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2008

54 500

700

22 000

77 200

 500

77 700

2007

52 800

2 400

22 400

77 700

 100

77 800

2006

53 300

1 400

23 500

78 300

2 000

80 300

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2008

88 600

1 000

28 500

118 100

2 600

120 700

2007

85 500

2 200

31 700

119 500

700

120 200

2006

82 300

1 600

29 400

113 400

1 600

115 000

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2008

143 000

3 800

39 800

186 600

9 300

195 900

2007

142 300

6 300

40 600

189 200

5 100

194 300

2006

132 200

1 900

33 900

168 000

900

169 000

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2008

178 600

9 300

46 100

233 900

18 400

252 300

2007

188 700

16 700

47 600

252 900

12 700

265 700

2006

161 400

3 900

38 400

203 600

-500

203 100

200,1–

 

 

 

 

 

 

2008

188 600

27 100

56 800

272 400

33 900

306 400

2007

235 100

32 100

58 200

325 500

22 900

348 400

2006

172 900

1 500

46 700

221 100

-2 300

218 800


1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

Redovis-

Räntefördelning

Expansionsmedel

Periodiseringsfond

Ningsgrupp

Positiv

Negativ

Avsättning

Återföring

Avsättning

Återföring

Hela riket

 

 

 

 

 

2008

22 100

1 400

5 000

3 100

13 000

9 600

2007

22 900

1 200

5 500

2 000

10 900

8 900

2006

21 500

1 000

3 500

2 100

10 600

9 700

2005

20 700

1 200

3 400

1 800

..

..

2004

20 500

1 400

2 700

2 300

..

..

2003

19 300

1 300

2 300

2 900

..

..

2002

20 800

1 100

..

..

..

..

2001

20 700

1 000

..

..

..

..

2000

19 600

1 000

..

..

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,01–5,0 1)

 

 

 

 

 

 

2008

8 600

500

1 900

1 600

3 300

2 800

2007

8 600

400

1 900

1 000

3 100

2 600

2006

8 500

400

1 700

1 000

3 200

2 600

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2008

11 300

500

2 300

1 900

4 100

4 100

2007

12 700

400

2 600

1 300

3 600

3 500

2006

12 500

400

2 200

1 300

4 100

3 300

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2008

16 000

800

3 200

2 400

5 900

4 900

2007

16 400

600

3 500

1 500

5 200

4 700

2006

17 800

500

2 600

1 200

5 300

4 300

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2008

23 000

 1 000

3 300

2 600

9 500

9 000

2007

23 300

 900

4 400

2 000

8 100

8 000

2006

24 400

 800

3 100

1 700

9 800

7 800

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2008

30 100

1 600

 5 000

4 000

15 900

13 300

2007

33 100

1 300

 5 000

2 800

13 100

12 400

2006

30 500

1 200

 4 100

2 500

14 600

13 000

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2008

42 800

3 000

8 800

5 100

29 900

20 600

2007

43 100

2 500

9 600

3 400

24 200

19 000

2006

36 100

2 200

5 500

3 700

23 000

22 000

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2008

50 900

4 800

17 200

7 900

47 800

29 400

2007

51 800

4 300

20 400

3 700

40 400

27 700

2006

42 000

3 700

9 600

5 700

33 200

33 800

200,1–

 

 

 

 

 

 

2008

64 600

7 800

38 100

11 000

70 900

37 000

2007

65 500

7 200

36 800

4 700

60 900

38 000

2006

52 100

5 500

15 800

14 300

40 300

42 600


1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

 

 

Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2008 för storleksgrupp åker, hektar