Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2007

JO 42 SM 0901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat
 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

  • Från år 2007 har den lägsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,0­1–5,0 ha åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,­1–5,0 ha åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statistiken.
  • I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
    Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2007 med 11 600 kr (4 %) till 301 800 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 2 700 kr (5 %) till 59 300 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 3 900 kr (12 %) till 37 300 kr på grund av att överskottet av kapital ökade mer än vad underskottet av kapital gjorde. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, ökade med 1 200 kr (6 %) till 21 700 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2007 397 400 kr, vilket är en ökning med 20 200 kr eller 5 % jämfört med år 2006. De positiva skattefria transfereringarna ökade med 500 kr eller 4 % medan de negativa transfereringarna minskade med 500 kr eller 0 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 21 200 kr (8 %) till
293 500 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring  (%)

 

2007

2006

 

06-

07 

05-

06 

04-

05 

03-

04 

Inkomst av tjänst

301 800

290 300

 

4

2

7

3

Allmänna avdrag

4 600

4 500

 

2

-4

4

2

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

   Överskott

74 000

69 300

 

7

5

0

3

   Underskott

14 700

12 700

 

16

-4

-2

-8

   Nettoinkomst

59 300

56 600

 

5

7

1

6

Nettoförändring av

expansionsmedel

3 500

1 400

 

148

-11

..

..

Nettoinkomst av kapital

37 300

33 300

 

12

30

11

27

   därav ränte-

   fördelning netto

21 700

20 500

 

6

5

2

6

Hushållsinkomst före

transfereringar

397 400

377 200

 

5

5

6

5

Skattefria positiva

transfereringar

12 100

11 600

 

4

2

-2

-2

Negativa transfereringar

116 000

116 500

 

0

4

1

5

Därav

 

 

 

 

 

 

 

   allmän pensionsavgift

20 200

19 400

 

4

2

4

2

   skatter

129 400

122 200

 

6

5

6

5

   skattereduktioner

35 000

26 500

 

32

5

35

4

   övriga negativa

   transfereringar

1 400

1 300

 

5

0

8

9

Hushållsinkomst efter

transfereringar

293 500

272 300

 

8

5

8

5


Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med störst åkerareal. Hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2006 och 2007 utvecklats bäst vid växtodlingsföretag och mjölkföretag - övriga driftsinriktningar med husdjur har däremot haft en mer begränsad ökning.

Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad förutom en något sämre utveckling för klassen 65 år och äldre.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2007

2006

 

06-

07 

05-

06 

04-

05 

03-

04 

Hela riket

293 500

272 300

 

8

5

8

5

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

 

20,1–30,0

279 400

264 900

 

5

7

9

6

30,1–50,0

288 000

267 200

 

8

5

10

4

50,1–100,0

317 500

280 300

 

13

2

8

5

100,1–200,0

351 700

298 400

 

18

1

7

6

200,1–

398 600

301 700

 

32

-2

1

9

Driftsinriktning

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksväxter

304 900

270 400

 

13

6

3

5

Mjölkkor

305 700

277 500

 

10

4

12

6

Köttdjur

287 500

279 900

 

3

3

18

3

Andra husdjur

288 100

277 900

 

4

5

8

9

Blandad husdjursskötsel

268 700

258 300

 

4

4

14

3

Blandat jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

– mest växtodling

300 500

261 300

 

15

6

4

9

– mest husdjursskötsel

289 600

260 700

 

11

2

11

6

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30–39 år

280 200

256 900

 

9

6

9

5

40–49 år

322 300

298 900

 

8

5

9

5

50–64 år

320 400

294 300

 

9

5

9

5

65–     år

228 800

215 600

 

6

8

8

7


Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2007 högst i Jönköpings län med 322 800 kr följt av Kronobergs och Västmanlands län med 317 900 kr respek-tive 304 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 10 % och för de övriga två länen 8 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 293 500 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 249 700 kr, vilket var 15 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Hallands, Jämtlands och Gävleborgs län som låg 7 %, 5 %
respektive 5 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2007 uppvisade Stockholms län (40 700 kr), Uppsala län (34 800 kr). I två län har hushållsinkomsten efter transferingar minskat, dessa är Kronobergs län (-18 800 kr) och Hallands län (-2 400 kr). Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2007

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2007 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2007, 2006 och 2005  med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

Tablå 3. Taxerade inkomster 19962007 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

16 600

55 300

 

169 700

168 800

 

186 300

224 100

2006

15 900

51 300

 

162 700

161 500

 

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

 

158 300

157 900

 

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

Kvinnornas inkomst som andel av männens  respektive år (%)

2007

30

 

 

101

 

 

83

 

2006

31

 

 

101

 

 

84

 

2005

31

 

 

100

 

 

84

 

2004

31

 

 

105

 

 

86

 

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996–2007, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2007 ökade både för kvinnor (700 kr) och män (4 000 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 7 300 kr (5 %) till 168 800 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 11 300 kr eller 5 % till 224 100 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 7 000 kr (4 %) till 169 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 7 800 kr eller 4 % till 186 300 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (4 300 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 69 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2007 än 1996 (37 800 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 83 % år 2007 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 89 % inkomståret 2007 och lägst för åldersklassen 30–39 år med 71 %.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2005–2007. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det under året uppkomna underskottet var 2007 i genomsnitt för samtliga hushåll 14 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (9 700 kr) än de under år 2007 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 4 900 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 74 000 kr, vilket var 4 700 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 2 000 kr till 14 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 2 800 kr eller 5 % till 59 400 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 4 000 kr eller 7 % till 64 300 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets
netto­inkomst

Redov­sat 2)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Hela riket

 

 

 

 

2007

64 300

9 700

74 000

14 700

59 400

2006

60 300

8 900

69 300

12 700

56 600

2005

58 000

8 000

66 000

13 100

52 900

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

Åker, ha

 

 

 

 

 

    2,01–5,0 1)

 

 

 

 

 

2007

21 300

9 200

30 500

16 600

13 900

2006

19 600

9 400

29 000

14 200

14 700

2005

18 100

7 700

25 700

15 500

10 300

    5,1–10,0

 

 

 

 

 

2007

24 300

11 300

35 600

17 900

17 800

2006

23 400

10 800

34 100

14 700

19 400

2005

20 600

8 500

29 100

16 300

12 800

  10,1–20,0

 

 

 

 

 

2007

35 800

10 700

46 400

16 800

29 700

2006

32 900

10 200

43 100

13 500

29 600

2005

29 800

8 600

38 500

15 100

23 400

  20,1–30,0

 

 

 

 

 

2007

57 500

9 200

66 700

13 800

52 800

2006

55 500

8 700

64 200

10 900

53 300

2005

52 100

7 600

59 700

11 700

48 000

  30,1–50,0

 

 

 

 

 

2007

89 500

7 300

96 800

11 300

85 500

2006

84 900

7 100

92 000

9 600

82 300

2005

83 700

6 700

90 400

9 400

81 000

  50,1–100,0

 

 

 

 

 

2007

144 600

6 900

151 500

9 200

142 300

2006

134 700

6 100

140 800

8 700

132 200

2005

135 200

6 100

141 300

7 400

133 900

100,1–200,0

 

 

 

 

 

2007

188 300

11 800

200 100

11 400

188 700

2006

168 600

6 200

174 800

13 500

161 400

2005

171 000

11 200

182 200

9 100

173 100

200,1-

 

 

 

 

 

2007

224 800

20 800

245 700

10 500

235 100

2006

183 200

13 400

196 700

23 700

172 900

2005

194 600

15 700

210 300

24 200

186 100


1)                    Taxerad inkomst av näringsverksamhet

2)                    För åren 2006 och tidigare gäller 2,1–5,0 ha.

 

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå 5 har med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto samtliga inkomster samlats, som har sitt ursprung i näringsverksamhet. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 21 700 kr år 2007 − en ökning med 6 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 64 300 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men däremot är andelen lägre.

I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under 2007 har nettobeloppen ökat för samtliga företag, speciellt mycket för grupperna över 50 hektar åker vilka också väsentligt ökar nettoavsättningen till periodiseringsfonder.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 3 500 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 5 500 kr och återföringar på 2 000 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 2 000 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 10 900 kr har avsatts medan 8 900 kr har återförts till beskattning.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

Redovis-
ningsgrupp

Netto-
inkomst

Expansions-
medel,   netto

Räntefördelning, netto

Totalt

Periodiseringsfond, netto

Totalt inkl. periodiseringsfond

Hela riket

 

 

 

 

 

2007

59 300

3 500

21 700

84 500

2 000

86 500

2006

56 600

1 400

20 500

78 500

900

79 400

2005

52 900

1 600

19 500

74 000

..

..

2004

52 600

300

19 100

72 000

..

..

2003

49 600

200

18 000

67 700

..

..

2002

52 400

(20)

19 700

72 100

..

..

2001

51 200

1 200

19 700

72 000

..

..

2000

45 900

1 700

18 600

66 200

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,1–5,01)

 

 

 

 

 

 

2007

13 900

800

8 200

23 000

500

23 500

2006

14 700

600

8 200

23 500

600

24 100

2005

10 300

800

6 300

17 400

..

..

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2007

17 800

 1 300

12 300

31 400

100

31 500

2006

19 400

900

12 200

32 500

800

33 300

2005

12 800

800

10 200

23 800

..

..

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2007

29 700

1 900

15 800

47 400

 500

47 900

2006

29 600

1 400

17 300

48 300

1 000

49 300

2005

23 400

1 200

15 700

40 200

..

..

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2007

52 800

2 400

22 400

77 700

 100

77 800

2006

53 300

1 400

23 500

78 300

2 000

80 300

2005

48 000

1 400

22 100

71 500

..

..

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2007

85 500

2 200

31 700

119 500

700

120 200

2006

82 300

1 600

29 400

113 400

1 600

115 000

2005

81 000

1 500

30 100

112 500

..

..

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2007

142 300

6 300

40 600

189 200

5 100

194 300

2006

132 200

1 900

33 900

168 000

900

169 000

2005

133 900

2 500

35 800

172 200

..

..

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2007

188 700

16 700

47 600

252 900

12 700

265 700

2006

161 400

3 900

38 400

203 600

-500

203 100

2005

173 100

4 100

38 800

216 000

..

..

200,1–

 

 

 

 

 

 

2007

235 100

32 100

58 200

325 500

22 900

348 400

2006

172 900

1 500

46 700

221 100

-2 300

218 800

2005

186 100

14 200

53 000

253 300

..

..


1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

Redovis-

Räntefördelning

Expansionsmedel

Periodiseringsfond

ningsgrupp

Positiv

Negativ

Avsättning

Återföring

Avsättning

Återföring

Hela riket

 

 

 

 

 

2007

22 900

1 200

5 500

2 000

10 900

8 900

2006

21 500

1 000

3 500

2 100

10 600

9 700

2005

20 700

1 200

3 400

1 800

..

..

2004

20 500

1 400

2 700

2 300

..

..

2003

19 300

1 300

2 300

2 900

..

..

2002

20 800

1 100

..

..

..

..

2001

20 700

1 000

..

..

..

..

2000

19 600

1 000

..

..

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

   2,01–5,0 1)

 

 

 

 

 

 

2007

8 600

400

1 900

1 000

3 100

2 600

2006

8 500

400

1 700

1 000

3 200

2 600

2005

6 800

400

1 800

1 000

..

..

   5,1–10,0

 

 

 

 

 

 

2007

12 700

400

2 600

1 300

3 600

3 500

2006

12 500

400

2 200

1 300

4 100

3 300

2005

10 600

400

2 000

1 100

..

..

 10,1–20,0

 

 

 

 

 

 

2007

16 400

600

3 500

1 500

5 200

4 700

2006

17 800

500

2 600

1 200

5 300

4 300

2005

16 200

600

2 400

1 300

..

..

 20,1–30,0

 

 

 

 

 

 

2007

23 300

 900

4 400

2 000

8 100

8 000

2006

24 400

 800

3 100

1 700

9 800

7 800

2005

23 100

1 000

3 000

1 600

..

..

 30,1–50,0

 

 

 

 

 

 

2007

33 100

1 300

 5 000

2 800

13 100

12 400

2006

30 500

1 200

 4 100

2 500

14 600

13 000

2005

31 400

1 300

3 600

2 100

..

..

 50,1–100,0

 

 

 

 

 

 

2007

43 100

2 500

9 600

3 400

24 200

19 000

2006

36 100

2 200

5 500

3 700

23 000

22 000

2005

38 300

2 500

5 600

3 100

..

..

100,1–200,0

 

 

 

 

 

 

2007

51 800

4 300

20 400

3 700

40 400

27 700

2006

42 000

3 700

9 600

5 700

33 200

33 800

2005

42 800

4 100

8 700

4 600

..

..

200,1–

 

 

 

 

 

 

2007

65 500

7 200

36 800

4 700

60 900

38 000

2006

52 100

5 500

15 800

14 300

40 300

42 600

2005

60 600

7 500

22 000

7 800

..

..


1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

 

 

Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2007 för storleksgrupp åker, hektar


Kronor