Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2006

JO 42 SM 0801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

·         I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • För förändringar som påverkar jämförbarheten med år före 2000 hänvisas till äldre Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2006 med 7 000 kr (2 %) till 290 300 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 3 700 kr (7 %) till 56 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 7 700 kr (30 %) till 33 300 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade något. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, ökade med 900 kr (5 %).

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2006 377 200 kr, vilket är en ökning med 18 400 kr eller 5 % jämfört med år 2005. De positiva skattefria transfereringarna ökade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 4 600 kr eller 4 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 14 000 kr (5 %) till 272 300 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2006

2005

 

05-

06 

04-

05 

03-

04 

02-

03 

Inkomst av tjänst

290 300

283 300

 

2

7

3

5

Allmänna avdrag

4 500

4 700

 

-4

4

2

2

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

Överskott

69 300

66 000

 

5

0

3

0

Underskott

12 700

13 100

 

-4

-2

-8

26

Nettoinkomst

56 600

52 900

 

7

1

6

-5

Nettoförändring av

expansionsmedel

1 400

1 600

 

-11

..

..

..

Nettoinkomst av kapital

33 300

25 700

 

30

11

27

-8

därav ränte-

fördelning netto

20 500

19 500

 

5

2

6

-9

Hushållsinkomst före

transfereringar

377 200

358 800

 

5

6

5

2

Skattefria positiva

transfereringar

11 600

11 400

 

2

-2

-2

0

Negativa transfereringar

116 500

111 900

 

4

1

5

6

Därav

 

 

 

 

 

 

allmän pensionsavgift

19 400

19 100

 

2

4

2

3

skatter

122 200

116 700

 

5

6

5

4

skattereduktioner

26 500

25 200

 

5

35

4

-5

övriga negativa

transfereringar

1 300

1 300

 

0

8

9

11

Hushållsinkomst efter

transfereringar

272 300

258 300

 

5

8

5

1


 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats bättre vid medelstora företag än vid de större företagen. Fortfarande är det dock så att hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2005 och 2006 utvecklats relativt likartat både för de i tablå 2 redovisade driftsinriktningarna och för de fyra åldergrupperna.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

 

 

 

 

 

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2006

2005

 

05-

06 

04-

05 

03-

04 

02-

03 

Hela riket

272 300

258 300

 

5

8

5

1

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

 

30,1-50,0

267 200

254 200

 

5

10

4

0

50,1-100,0

280 300

273 600

 

2

8

5

-1

100,1-200,0

298 400

294 200

 

1

7

6

-3

200,1-

301 700

306 600

 

-2

1

9

7

Driftsinriktning

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksväxter

270 400

254 200

 

6

3

5

1

Mjölkkor

277 500

266 600

 

4

12

6

1

Köttdjur

279 900

270 800

 

3

18

3

-1

Andra husdjur

277 900

265 200

 

5

8

9

-4

Blandad husdjursskötsel

258 300

247 600

 

4

14

3

-1

Blandat jordbruks

 

 

 

 

 

 

 

- mest växtodling

261 300

246 400

 

6

4

9

-6

- mest husdjursskötsel

260 700

254 500

 

2

11

6

-1

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

256 900

242 600

 

6

9

5

0

40-49 år

298 900

284 700

 

5

9

5

-1

50-64 år

294 300

279 900

 

5

9

5

0

65- år

215 600

198 900

 

8

8

7

3


 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2006 högst i Kronobergs län med 336 100 kr följt av Jönköpings och Västerbottens län med 311 000 kr respektive 283 700 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Kronobergs län låg 23 % och för de övriga två länen 14 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 272 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 232 100 kr, vilket var 15 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Stockholms, Gävleborgs och Dalarnas län som låg 7 %, 5 % respektive 4 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar uppvisade år 2006 Norrbottens (24 400 kr), Södermanlands (19 500 kr) och Örebro län (18 300 kr) medan Stockholms (5 500 kr), Gotlands län (8 300 kr) och Blekinge län (9 500 kr) hade de lägsta ökningarna. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2006

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2006 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2006 och 2005 med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

 

Tablå 3. Taxerade inkomster 19962006 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

2006

15 900

51 300

 

162 700

161 500

 

178 500

212 800

2005

15 400

49 200

 

158 300

157 900

 

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2006

31

 

 

101

 

 

84

 

2005

31

 

 

100

 

 

84

 

2004

31

 

 

105

 

 

86

 

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996-2006, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2006 ökade både för kvinnor (500 kr) och män (2 100 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 3 600 kr (2 %) till 161 500 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 5 700 kr eller 3 % till 212 800 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 4 400 (3 %)kr till 162 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 4 900 kr eller 3 % till 178 500 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 600 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 62 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2006 än 1996 (34 300 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2006 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 90 % inkomståret 2006 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 73 %.

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets
netto­inkomst

Redov­sat 1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Samtliga, Hela riket

 

 

 

 

2006

60 300

8 900

69 300

12 700

56 600

2005

58 000

8 000

66 000

13 100

52 900

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

Åker, ha

 

 

 

 

 

2,1-5,0

 

 

 

 

 

2006

19 600

9 400

29 000

14 200

14 700

2005

18 100

7 700

25 700

15 500

10 300

2004

17 500

7 300

24 800

15 500

9 300

5,1-10,0

 

 

 

 

 

2006

23 400

10 800

34 100

14 700

19 400

2005

20 600

8 500

29 100

16 300

12 800

2004

19 300

7 400

26 700

17 200

9 400

10,1-20,0

 

 

 

 

 

2006

32 900

10 200

43 100

13 500

29 600

2005

29 800

8 600

38 500

15 100

23 400

2004

26 400

6 900

33 300

16 000

17 300

20,1-30,0

 

 

 

 

2006

55 500

8 700

64 200

10 900

53 300

2005

52 100

7 600

59 700

11 700

48 000

2004

47 500

6 500

54 100

12 700

41 400

30,1-50,0

 

 

 

 

 

2006

84 900

7 100

92 000

9 600

82 300

2005

83 700

6 700

90 400

9 400

81 000

2004

78 500

4 700

83 200

9 800

73 400

50,1-100,0

 

 

 

 

 

2006

134 700

6 100

140 800

8 700

132 200

2005

135 200

6 100

141 300

7 400

133 900

2004

129 300

5 000

134 300

7 500

126 800

100,1-200,0

 

 

 

 

 

2006

168 600

6 200

174 800

13 500

161 400

2005

171 000

11 200

182 200

9 100

173 100

2004

165 800

7 400

173 200

9 800

163 300

200,1-

 

 

 

 

 

2006

183 200

13 400

196 700

23 700

172 900

2005

194 600

15 700

210 300

24 200

186 100

2004

191 700

22 200

213 900

24 700

189 300


1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet

underskott för inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2004-2006. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga under året uppkomna underskottet var 2006 i genomsnitt för samtliga hushåll 12 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (8 900 kr) än de under år 2006 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 3 800 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 69 300 kr, vilket var 3 300 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 400 kr till 12 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 700 kr eller 7 % till 56 600 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 2 300 kr eller 4 % till 60 300 kr.

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå 5 har med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto samtliga inkomster samlats, som har sitt ursprung i näringsverksamhet. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 20 500 kr år 2006 − en ökning med 5 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 60 300 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men däremot är andelen lägre. Man kan också se att beloppen ökat de senaste åren för små och medelstora företag medan det minskat 2006 för företagen över 50 hektar.

I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. I genomsnitt har nettobeloppen minskat för grupperna över 50 hektar åker medan det varit i stort sett oförändrar bland övriga företag. I tablån redovisas dessutom för första gången uppgifter om jordbrukarhushållens nettoavsättning till periodiseringsfond.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 1 500 kr för de största företagen har uppkommit gen att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 15 800 kr och återföringar på 14 300 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 900 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 10 600 kr har avsatts medan 9 700 kr har återförts till beskattning.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

Redovis-
ningsgrupp

Netto-
inkomst

Expansions-
medel, netto

Räntefördelning, netto

Totalt

Periodiseringsfond, netto

Totalt inkl. periodiseringsfond

Samtliga, Hela riket

 

 

 

 

 

2006

56 600

1 400

20 500

78 500

900

79 400

2005

52 900

1 600

19 500

74 000

..

..

2004

52 600

300

19 100

72 000

..

..

2003

49 600

200

18 000

67 700

..

..

2002

52 400

(20)

19 700

72 100

..

..

2001

51 200

1 200

19 700

72 000

..

..

2000

45 900

1 700

18 600

66 200

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

2,1-5,0

 

 

 

 

 

 

2006

14 700

600

8 200

23 500

600

24 100

2005

10 300

800

6 300

17 400

..

..

2004

9 300

900

6 400

16 500

..

..

5,1-10,0

 

 

 

 

 

 

2006

19 400

900

12 200

32 500

800

33 300

2005

12 800

800

10 200

23 800

..

..

2004

9 400

600

8 700

18 700

..

..

10,1-20,0

 

 

 

 

 

 

2006

29 600

1 400

17 300

48 300

1 000

49 300

2005

23 400

1 200

15 700

40 200

..

..

2004

17 300

100

13 000

30 400

..

..

20,1-30,0

 

 

 

 

 

 

2006

53 300

1 400

23 500

78 300

2 000

80 300

2005

48 000

1 400

22 100

71 500

..

..

2004

41 400

-200

19 200

60 500

..

..

30,1-50,0

 

 

 

 

 

 

2006

82 300

1 600

29 400

113 400

1 600

115 000

2005

81 000

1 500

30 100

112 500

..

..

2004

73 400

-700

26 500

99 200

..

..

50,1-100,0

 

 

 

 

 

 

2006

132 200

1 900

33 900

168 000

900

169 000

2005

133 900

2 500

35 800

172 200

..

..

2004

126 800

-200

33 900

160 500

..

..

100,1-200,0

 

 

 

 

 

 

2006

161 400

3 900

38 400

203 600

-500

203 100

2005

173 100

4 100

38 800

216 000

..

..

2004

163 300

700

39 300

203 300

..

..

200,1-

 

 

 

 

 

 

2006

172 900

1 500

46 700

221 100

-2 300

218 800

2005

186 100

14 200

53 000

253 300

..

..

2004

189 300

13 100

56 700

259 100

..

..


 

 

 

 

 

Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

Redovis-

Räntefördelning

Expansionsmedel

Periodiseringsfond

ningsgrupp

Positv

Negativ

Avsättning

Återföring

Avsättning

Återföring

Samtliga, Hela riket

 

 

 

 

 

2006

21 500

1 000

3 500

2 100

10 600

9 700

2005

20 700

1 200

3 400

1 800

..

..

2004

20 500

1 400

2 700

2 300

..

..

2003

19 300

1 300

2 300

2 900

..

..

2002

20 800

1 100

..

..

..

..

2001

20 700

1 000

..

..

..

..

2000

19 600

1 000

..

..

..

..

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

2,1-5,0

 

 

 

 

 

 

2006

8 500

400

1 700

1 000

3 200

2 600

2005

6 800

400

1 800

1 000

..

..

2004

6 800

400

1 700

800

..

..

5,1-10,0

 

 

 

 

 

 

2006

12 500

400

2 200

1 300

4 100

3 300

2005

10 600

400

2 000

1 100

..

..

2004

9 200

500

1 800

1 200

..

..

10,1-20,0

 

 

 

 

 

 

2006

17 800

500

2 600

1 200

5 300

4 300

2005

16 200

600

2 400

1 300

..

..

2004

13 600

600

1 500

1 400

..

..

20,1-30,0

 

 

 

 

 

 

2006

24 400

800

3 100

1 700

9 800

7 800

2005

23 100

1 000

3 000

1 600

..

..

2004

20 300

1 000

1 800

2 100

..

..

30,1-50,0

 

 

 

 

 

 

2006

30 500

1 200

4 100

2 500

14 600

13 000

2005

31 400

1 300

3 600

2 100

..

..

2004

27 900

1 400

2 300

3 000

..

..

50,1-100,0

 

 

 

 

 

 

2006

36 100

2 200

5 500

3 700

23 000

22 000

2005

38 300

2 500

5 600

3 100

..

..

2004

36 700

2 800

3 800

4 000

..

..

100,1-200,0

 

 

 

 

 

 

2006

42 000

3 700

9 600

5 700

33 200

33 800

2005

42 800

4 100

8 700

4 600

..

..

2004

43 900

4 700

6 700

6 000

..

..

200,1-

 

 

 

 

 

 

2006

52 100

5 500

15 800

14 300

40 300

42 600

2005

60 600

7 500

22 000

7 800

..

..

2004

64 400

7 700

21 600

8 500

..

..


 

 

 

 

Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000-2006 för storleksgrupp åker, hektar


Kronor