Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Jordbrukarhushållens inkomster 2005

JO 42 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

  • I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden resp. åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003 och 2005. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • För förändringar som påverkar jämförbarheten med år före 2000 hänvisas till äldre Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2005 med 17 000 kr (7 %) till 283 300 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 200 kr (1 %) till 52 900 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 2 600 kr (11 %) till 25 700 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med 400 kr (2 %). För samtliga förändringar mellan 2004 och 2005 gäller det som sagts ovan i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar år 2005 var 358 800 kr, vilket är en ökning med 21 400 kr eller 6 % jämfört med år 2004. De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 900 kr eller 1 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 20 200 kr (8 %) till 258 300 kr.

Att de negativa transfereringarna endast ökat med 1 % trots att inkomsterna ökat betydligt mer beror främst på att skattereduktionerna ökat med 6 500 kr eller 35 %. En ökning som dels förklaras av att skattereduktionen för allmän egenavgift ökat samt av den skattereduktion som skogsägare kunnat erhålla vars skog drabbats av stormskador i januari 2005.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2005

2004

 

04-

05 

03-

04 

02-

03 

01-

02 

Inkomst av tjänst

283 300

265 900

 

7

3

5

5

Allmänna avdrag

4 700

4 500

 

4

2

2

2

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

Överskott

66 000

65 900

 

0

3

0

4

Underskott

13 100

13 400

 

-2

-8

26

10

Nettoinkomst

52 900

52 600

 

1

6

-5

2

Nettoförändring av

expansionsmedel

1 600

300

 

..

..

..

..

Nettoinkomst av kapital

25 700

23 100

 

11

27

-8

-14

därav ränte-

fördelning netto

19 500

19 100

 

2

6

-9

0

Hushållsinkomst före

transfereringar

358 800

337 400

 

6

5

2

3

Skattefria positiva

transfereringar

11 400

11 600

 

-2

-2

0

4

Negativa transfereringar

111 900

110 900

 

1

5

6

-1

Därav

 

 

 

 

 

 

 

allmän pensionsavgift

19 100

18 300

 

4

2

3

4

skatter

116 700

110 000

 

6

5

4

4

skattereduktioner

25 200

18 700

 

35

4

-5

45

övriga negativa

transfereringar

1 300

1 200

 

8

9

11

8

Hushållsinkomst efter

transfereringar

258 300

238 000

 

8

5

1

4


 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag. Som nämnts ovan påverkas resultatet för hela riket av den förändring av storleksstrukturen i populationen som skett på grund av förändringen i stödsystemet. Eftersom de allra flesta nytillkomna företagen är små kommer inte inverkan av den förändrade storleksstrukturen att vara så stor på den genomsnittliga inkomsten för hushållen vid företag med mer än 30 hektar åker eller vid företag som är så stora att de klassificeras efter driftsinriktning, d.v.s. har ett standardiserat arbetsbehov på minst 400 standardtimmar.

 

 

 

 

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats sämre vid företag över 200 hektar (3 200 kr) än vid övriga tre storleksgrupper, som alla ökat sin genomsnittliga hushållsinkomstinkomst med drygt 20 000  kr. Fortfarande är det dock så att hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2004 och 2005 utvecklats bättre för grupper med husdjursinriktning än för grupper med växtodlingsinriktning.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2005

2004

 

04-

05 

03-

04 

02-

03 

01-

02 

Hela riket

258 300

238 000

 

8

5

1

4

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

 

30,1- 50,0

254 200

231 700

 

10

4

0

3

50,1-100,0

273 600

252 700

 

8

5

-1

2

100,1-200,0

294 200

274 100

 

7

6

-3

1

200,1-

306 600

303 200

 

1

9

7

-12

Driftsinriktning

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksväxter

254 200

246 600

 

3

5

1

3

Mjölkkor

266 600

237 500

 

12

6

1

3

Köttdjur

270 800

229 700

 

18

3

-1

7

Andra husdjur

265 200

245 500

 

8

9

-4

3

Blandad husdjursskötsel

247 600

218 000

 

14

3

-1

2

Blandat jordbruks

 

 

 

 

 

 

 

- mest växtodling

246 400

237 200

 

4

9

-6

4

- mest husdjursskötsel

254 500

228 900

 

11

6

-1

2

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

242 600

221 800

 

9

5

0

3

40-49 år

284 700

261 800

 

9

5

-1

4

50-64 år

279 900

256 800

 

9

5

0

5

65- år

198 900

184 100

 

8

7

3

5


 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2005 högst i Kronobergs län med 322 400 kr följt av Jönköpings och Västerbottens län med 296 800 kr respektive 267 800 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Kronobergs län låg 25 % och för de övriga två länen 15 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 258 200 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 223 800 kr, vilket var 13 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Stockholms, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län som alla låg 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2005 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2005 och tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultaten jämförbarhet med tidigare år.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2005 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovis-
ningsgrupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

15 400

49 200

 

158 300

157 900

 

173 700

207 100

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2005

31

 

 

100

 

 

84

 

2004

31

 

 

105

 

 

86

 

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2005, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2005 minskade något både för kvinnor (-300 kr) och män (-600 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 14 300 kr (10 %) till 157 900 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 13 700 kr eller 7 % till 207 100 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 7 800 kr till 158 300 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 7 500 kr eller 4 % till 173 700 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 100 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 58 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst större 2005 än 1996 (33 400 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2005 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är inkomståret 2005 högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 90 % och lägst för åldersklassen där brukaren är 30-39 år med 74 %.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2005 och 2004 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2005 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2005. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2004 och 2005. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2005

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets
netto­inkomst

Redovisat 1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Åker, ha

 

 

 

 

 

2,1- 5,0

 

 

 

 

 

2005

18 100

7 700

25 700

15 500

10 300

2004

17 500

7 300

24 800

15 500

9 300

5,1- 10,0

 

 

 

 

 

2005

20 600

8 500

29 100

16 300

12 800

2004

19 300

7 400

26 700

17 200

9 400

10,1- 20,0

 

 

 

 

 

2005

29 800

8 600

38 500

15 100

23 400

2004

26 400

6 900

33 300

16 000

17 300

20,1- 30,0

 

 

 

 

 

2005

52 100

7 600

59 700

11 700

48 000

2004

47 500

6 500

54 100

12 700

41 400

30,1- 50,0

 

 

 

 

 

2005

83 700

6 700

90 400

9 400

81 000

2004

78 500

4 700

83 200

9 800

73 400

50,1-100,0

 

 

 

 

 

2005

135 200

6 100

141 300

7 400

133 900

2004

129 300

5 000

134 300

7 500

126 800

100,1-200,0

 

 

 

 

 

2005

171 000

11 200

182 200

9 100

173 100

2004

165 800

7 400

173 200

9 800

163 300

200,1-

 

 

 

 

 

2005

194 600

15 700

210 300

24 200

186 100

2004

191 700

22 200

213 900

24 700

189 300

Hela riket

 

 

 

 

 

2005

58 000

8 000

66 000

13 100

52 900

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900


1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2005 omkring 13 100 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 8 000 kr - än de under år 2005 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 5 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 66 000 kr, vilket var 100 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 200 kr till 13 100 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 300 kr eller 1 % till 52 900 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 1 300 kr eller 2 % till 58 000 kr.

Att resultaten för Hela riket år 2005 påverkats starkt av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits ovan i avsnittet Resultaten jämförbarhet med tidigare år är mycket tydligt. Så har t.ex. Årets nettoinkomst ökat med mellan 1 000 kr och 9 800 kr om man tittar på förändringarna för de olika storleksgrupperna, medan den för Hela riket endast ökat med 300 kr beroende på att antalet hushåll i de arealmässigt mindre grupperna ökat väsentligt i antal.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2005

Redovis-
ningsgrupp

Netto-
inkomst

Expansions-
medel, netto

Räntefördelning

Totalt

Positiv

Negativ

Netto

Åker, ha

 

 

 

 

 

 

2,1- 5,0

 

 

 

 

 

 

2005

10 300

800

6 800

400

6 300

17 400

2004

9 300

900

6 800

400

6 400

16 500

5,1- 10,0

 

 

 

 

 

 

2005

12 800

800

10 600

400

10 200

23 800

2004

9 400

600

9 200

500

8 700

18 700

10,1- 20,0

 

 

 

 

 

 

2005

23 400

1 200

16 200

600

15 700

40 200

2004

17 300

100

13 600

600

13 000

30 400

20,1- 30,0

 

 

 

 

 

 

2005

48 000

1 400

23 100

1 000

22 100

71 500

2004

41 400

-200

20 300

1 000

19 200

60 500

30,1- 50,0

 

 

 

 

 

 

2005

81 000

1 500

31 400

1 300

30 100

112 500

2004

73 400

-700

27 900

1 400

26 500

99 200

50,1-100,0

 

 

 

 

 

 

2005

133 900

2 500

38 300

2 500

35 800

172 200

2004

126 800

-200

36 700

2 800

33 900

160 500

100,1-200,0

 

 

 

 

 

 

2005

173 100

4 100

42 800

4 100

38 800

216 000

2004

163 300

700

43 900

4 700

39 300

203 300

200,1-

 

 

 

 

 

 

2005

186 100

14 200

60 600

7 500

53 000

253 300

2004

189 300

13 100

64 400

7 700

56 700

259 100

Hela riket

 

 

 

 

 

 

2005

52 900

1 600

20 700

1 200

19 500

74 000

2004

52 600

300

20 500

1 400

19 100

72 000

2003

49 600

200

19 300

1 300

18 000

67 700

2002

52 400

(20)

20 800

1 100

19 700

72 100

2001

51 200

1 200

20 700

1 000

19 700

72 000

2000

45 900

1 700

19 600

1 000

18 600

66 200


En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 19 500 kr år 2005 − en ökning med 400 kr eller 2 % sedan föregående år, medan den samlade inkomsten totalt ökat med 2 000 kr eller 3 % till 74 000 kr. Resultaten för Hela riket i Tablå 5 är liksom resultaten i Tablå 4 påverkade av att antalet hushåll i de arealmässigt mindre grupperna ökat väsentligt i antal.

 

 

Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000-2005 för storleksgrupp åker, hektar


Kronor