Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2004

JO 42 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och 2003. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.
  • Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet.
  • Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2004 med 7 800 kr (3 %) till 265 900 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 3 000 kr (6 %) till 52 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 4 900 kr (27 %) till 23 100 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med 1 100 kr (6 %).

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2004 före transfereringar var 337 400 kr, vilket är en ökning med 16 600 kr eller 5 % jämfört med år 2003. De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 5 000 kr eller 5 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 11 200 kr (5 %) till 238 000 kr.

Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 3 400 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2004

2003

 

03-

04 

02-

03

01-

02

00-

01 

Inkomst av tjänst

265 900

258 100

 

3

5

5

4

Allmänna avdrag

4 500

4 400

 

2

2

2

1

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

Överskott

65 900

64 100

 

3

0

4

9

Underskott

13 400

14 600

 

-8

26

10

0

Nettoinkomst

52 600

49 600

 

6

-5

2

12

Nettoförändring av

expansionsmedel

300

-600

 

..

..

-99

-30

Nettoinkomst av kapital

23 100

18 200

 

27

-8

-14

-21

därav ränte-

fördelning netto

19 100

18 000

 

6

-9

0

6

Hushållsinkomst före

transfereringar

337 400

320 800

 

5

2

3

2

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattefria positiva

transfereringar

11 600

11 900

 

-2

0

4

6

Negativa transfereringar

110 900

105 900

 

5

6

-1

-2

Därav

 

 

 

 

 

 

 

allmän pensionsavgift

18 300

18 000

 

2

3

4

4

skatter

110 000

104 700

 

5

4

4

2

skattereduktioner

18 700

18 000

 

4

-5

45

59

övriga negativa

transfereringar

1 200

1 100

 

9

11

8

7

Hushållsinkomst efter

transfereringar

238 000

226 800

 

5

1

4

5


 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2004 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 261 800 kr, vilket var en ökning med 5 % sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 184 100 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2004

2003

 

03-

04 

02-

03 

01-

02 

00-

01 

Hela riket

238 000

226 800

 

5

1

4

5

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

221 800

211 700

 

5

0

3

6

40-49 år

261 800

250 600

 

5

-1

4

6

50-64 år

256 800

244 000

 

5

0

5

5

65- år

184 100

172 600

 

7

3

5

4


 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med 258 600 kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med 248 500 kr, 247 200 kr respektive 246 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var 238 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 206 500 kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med 225 600 kr, 228 000 kr respektive 228 100 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2004 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2004, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2004 var i stort sett oförändrad (15 700 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 49 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 5 200 kr (4 %) till 150 500 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 5 100 kr eller 3 % till 166 200 kr. Även för män ökade inkomst av tjänst med 5 200 kr till 143 600 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 200 kr eller 3 % till 193 400 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 50 400 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2004 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 86 % år 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 91 % inkomståret 2004 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 76 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2004 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

2004

15 700

49 800

 

150 500

143 600

 

166 200

193 400

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2004

31

 

 

105

 

 

86

 

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2004 och 2003 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2004 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2004. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2004 omkring 13 400 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 6 600 kronor - än de under år 2004 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 6 700 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 65 900 kr, vilket var 1 800 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 1 200 kr till 13 400 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 000 kr eller 6% till 52 600 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 700 kr eller 1 % till 59 300 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2004

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets

netto­inkomst

Redo­visat 1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Brukarens ålder

 

 

 

 

30-39 år

63 600

6 700

70 300

14 500

55 800

40-49 år

77 600

7 000

84 600

14 100

70 600

50-64 år

69 800

6 800

76 600

13 700

62 800

65- år

13 900

5 900

19 800

10 800

9 000

Hela riket

 

 

 

 

 

2004

59 300

6 600

65 900

13 400

52 600

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

1999

45 300

5 500

50 800

10 300

40 600


1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2004.

 

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 19 100 kr år 2004 − en ökning med 1 100 kr eller 6 % sedan 2003 medan den samlade inkomsten totalt ökat med 4 200 kr eller 6 % till 71 700 kr.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2004

Redovis­ningsgrupp

Samlad inkomst av näringsverksamhet

Netto-inkomst

Räntefördelning

Totalt

Positiv

Negativ

Netto

Brukarens ålder

 

 

 

30-39 år

55 800

14 500

1 400

13 100

68 900

40-49 år

70 600

20 400

1 900

18 500

89 100

50-64 år

62 800

22 300

1 600

20 700

83 500

65- år

9 000

21 600

300

21 300

30 300

Hela riket

 

 

 

 

 

2004

52 600

20 500

1 400

19 100

71 700

2003

49 600

19 300

1 300

18 000

67 500

2002

52 400

20 800

1 100

19 700

72 100

2001

51 200

20 700

1 000

19 700

70 800

2000

45 900

19 600

1 000

18 600

64 500

1999

40 600

16 900

700

16 300

56 900