Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2003

JO 42 SM 0501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

  • Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och 2003. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
  • Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.
  • Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maxi­malt två genera­tioner där personerna har relationer med varandra och är folk­bok­förda på samma fastighet.
  • Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2003 med 12 000 kr (5 %) till 258 100 kr, medan nettoinkomsten av nä­rings­verksamhet minskade med 2 900 kr (-5 %) till 49 600 kr. Nettoinkomst av kapital minskade liksom de närmast föregående åren, nu med 1 500 kr (-8 %) till 18 200 kr på grund av att över­skottet av kapital minskade mer än under­skottet av kapital. Även nettot av räntefördelning minskade (-8 %), men var liksom föregående år i stort sett lika stort som hela nettoinkomsten av kapital.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2003 före skattefria positiva trans­fe­reringar var 320 800 kr, vilket är en ökning med 7 000 kr eller 2 % jämfört med år 2002. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna var oförändrade medan de negativa transfereringarna ökade med 5 600 kr eller 6 % har hushållsinkomsten efter trans­fereringar endast ökat med 1 400 kr (1 %) till 226 800 kr.

Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 4 300 kr och att de sammanlagda skattereduktionerna minskat med 1 000 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukar­hushåll

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2003

2002

 

02-

03 

01-

02

00-

01 

99-

00 

Inkomst av tjänst

258 100

246 100

 

5

5

4

5

Allmänna avdrag

4 400

4 300

 

2

2

1

17

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

Överskott

64 100

63 900

 

0

4

9

11

Underskott

14 600

11 500

 

26

10

0

2

Nettoinkomst

49 600

52 400

 

-5

2

12

13

Nettoförändring av

expansionsmedel

-600

20

 

..

-99

-30

184

Nettoinkomst av kapital

18 200

19 700

 

-8

-14

-21

-5

därav ränte-

fördelning netto

18 000

19 700

 

-9

0

6

14

Hushållsinkomst före

transfereringar

320 800

313 900

 

2

3

2

5

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattefria positiva

transfereringar

11 900

11 900

 

0

4

6

13

Negativa transfereringar

105 900

100 300

 

6

-1

-2

2

Därav

 

 

 

 

 

 

 

Allmän pensionsavgift

18 000

17 500

 

3

4

4

8

Skatter

104 700

100 900

 

4

4

2

5

Skattereduktioner

18 000

19 100

 

-5

45

59

98

Hushållsinkomst efter

transfereringar

226 800

225 400

 

1

4

5

8


 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2003 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 250 600 kr, vilket var en liten minskning sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 168 300 kr, men också att hushållsinkomsten efter transfereringar ökat mest år 2003 för denna åldersgrupp. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2003

2002

 

02-

03 

01-

02 

00-

01 

99-

00 

Hela riket

226 800

225 400

 

1

4

5

8

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

211 700

211 300

 

0

3

6

10

40-49 år

250 600

252 200

 

-1

4

6

9

50-64 år

244 000

242 800

 

0

5

5

7

65- år

172 600

168 300

 

3

5

4

2


 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2003 högst i Jönköpings län med 248 000 kr följt av Västerbottens, Uppsala och Skåne län med 240 500 kr, 235 500 kr respektive 232 900 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jön­köpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 6 %, 4 % respektive 3 % över riks­genom­snittet, som var 226 800 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 196 600 kr följt av Stockholms, Norrbottens och Hallands län med 215 800 kr, 217 200 kr respektive 217 600 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riks­genom­snittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens men ökade mer än männens år 2003

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp och därmed som redo­vis­ningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2003 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undan­­tag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar upp­gifter för åren 1996 - 2003, framgår att den genomsnittliga in­komsten av närings­verksamhet år 2003 var i stort sett oförändrad (15 800 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 48 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 8 600 kr (6 %) till 145 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 8 500 kr eller 6 % till 161 100 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 400 kr till 138 400 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 400 kr eller 4 % till 187 200 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 500 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 45 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2003 än 1996 (26 100 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 86 % år 2003. Andelen är högst för åldersklassen 50-64 år med 88 % inkomståret 2003 och lägst för åldersklassen 65- år med 75 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2003 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

2003

15 800

48 800

 

145 300

138 400

 

161 100

187 200

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2003

32

 

 

105

 

 

86

 

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2003 och 2002 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2003 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av närings­verk­sam­het som uppkommit under 2003. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga netto­­inkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna över­skott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av närings­verk­samhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2003 omkring 14 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 5 500 kronor - än de under år 2003 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 9 000 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 64 100 kr, vilket var 200 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade däremot med 3 100 kr till 14 600 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade 2 900 kr eller 5% till 49 600 kr. Detta till skillnad mot den taxerade inkomsten av näringsverksamhet som ökade med 1 000 kr eller 2 % till 58 600 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2003

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets

netto­inkomst

Redo­visat 1)

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Brukarens ålder

 

 

 

 

30-39 år

62 700

6 100

68 800

14 600

54 200

40-49 år

76 000

5 700

81 700

15 500

66 200

50-64 år

68 100

5 600

73 600

14 700

59 000

65- år

13 900

4 800

18 700

12 800

5 900

Hela riket

 

 

 

 

 

2003

58 600

5 500

64 100

14 600

49 600

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

45 900

1999

45 300

5 500

50 800

10 300

40 600


1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2003.

 

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 18 000 kr år 2003 - en minskning med 1 700 kr eller 9 % sedan 2002 medan den samlade inkomsten totalt minskat med 4 500 kr eller 6 % till 67 500 kr.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2003

Redovis­ningsgrupp

Samlad inkomst av näringsverksamhet

Nettoinkomst

Räntefördelning

Totalt

Positiv

Negativ

Netto

Brukarens ålder

 

 

 

30-39 år

54 200

13 900

1 400

12 500

66 700

40-49 år

66 200

19 300

1 800

17 500

83 700

50-64 år

59 000

21 200

1 400

19 800

78 800

65- år

5 900

19 800

300

19 500

25 400

Hela riket

 

 

 

 

 

2003

49 600

19 300

1 300

18 000

67 500

2002

52 400

20 800

1 100

19 700

72 100

2001

51 200

20 700

1 000

19 700

70 800

2000

45 900

19 600

1 000

18 600

64 500

1999

40 600

16 900

700

16 300

56 900