Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2002

JO 42 SM 0401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

  • Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre.
  • För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.
  • Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maxi­malt två genera­tioner där personerna har relationer med varandra och är folk­bok­förda på samma fastighet.
  • Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2002 med 10 900 kr (5 %) till 246 100 kr, medan nettoinkomsten av nä­rings­verksamhet ökade med 1 200 kr (2 %) till 52 400 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 3 200 kr (-14 %) till 19 700 kr på grund av att över­skottet av kapital minskade och under­skottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning i stort sett var oförändrat (19 700 kr) svarade det år 2002 för hela nettoinkomsten av kapital, medan mot­svarande andel föregående år var 86 %.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2002 före skattefria positiva trans­fe­reringar var 313 900 kr, vilket är en ökning med 7 700 kr eller 3 % jämfört med år 2001. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade något har familjeinkomsten efter trans­fereringar ökat med 4  procent eller 9 400 kr till 225 400 kr.

Att de negativa transfereringarna minskade beror främst på att den till inkomst­året 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2002 från 50 % till 75 %,vilket medförde att beloppet för skatte­reduktion år 2002 totalt ökade med 6 000 kr och uppgick till 19 100 kr.

 

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukar­hushåll åren 2001 - 2002

 

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2002

2001

 

2001-2002 

2000-2001 

1999-2000 

Inkomst av tjänst

246100

235 200

 

5

4

5

Allmänna avdrag

4 300

4 300

 

2

1

17

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

Överskott

63 900

61 600

 

4

9

11

Underskott

11 500

10 500

 

10

0

2

Nettoinkomst

52 400

51 200

 

2

12

13

Nettoförändring av

expansionsmedel

20

1 200

 

-99

-30

184

Nettoinkomst av kapital

19 700

22 900

 

-14

-21

-5

därav ränte-

fördelning netto

19 700

19 700

 

0

6

14

Hushållsinkomst före

transfereringar

313 900

306 200

 

3

2

5

 

 

 

 

 

 

 

Skattefria positiva

transfereringar

11 900

11 400

 

4

6

13

Negativa transfereringar

100 300

101 600

 

-1

-2

2

Därav

 

 

 

 

 

 

Allmän pensionsavgift

17 500

16 800

 

4

4

8

Skatter

100 900

96 900

 

4

2

5

Skattereduktioner

19 100

13 100

 

45

59

98

Hushållsinkomst efter

transfereringar

225 400

216 000

 

4

5

8


 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år har haft högst hushållsinkomst efter transfereringar med 225 400 kr. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten med 168 300 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 2001 - 2002

Redovisningsgrupp

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2002

2001

 

2001-2002 

2000-2001 

1999-2000 

Hela riket

225 400

216 000

 

4

5

8

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

30-39 år

211 300

204 800

 

3

6

10

40-49 år

252 200

242 300

 

4

6

9

50-64 år

242 800

231 400

 

5

5

7

65- år

168 300

160 000

 

5

4

2


 

 

Stora skillnader i inkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2002 högst i Jönköpings län med 247 400 kr följt av Västerbottens och Västmanlands län med 237 300 kr respek­tive 233 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jön­köpings län låg 10 % och för de övriga två länen 5  respektive 4 % över riks­genom­snittet, som var 225 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 199 500 kr följt av Blekinge och Hallands län med 212 700 kr respektive 215 000 kr. Dessa län låg därmed 12 % respektive 6 och 5 % under riks­genom­snittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2002

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redo­vis­ningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999 - 2002 som redovisas i resultat­tabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undan­­tag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar upp­gifter för åren 1996 - 2002, framgår att den genomsnittliga in­komsten av närings­verksamhet år 2002 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 900 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 2 400 kr eller 5 % till 47 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 400 kr till 136 700 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 kr eller 5 % till 152 600 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 800 kr till 133 000 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 180 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (3 600 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 36 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2002 än 1996 (28 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2002. Andel är högst för åldersklassen 50-64 år med 90 % inkomståret 2002 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 75 %.

 

Tablå 3. Taxerade inkomster år 1996 - 2002 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

2002

15 900

47 800

 

136 700

133 000

 

152 600

180 800

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2002

33

 

 

103

 

 

84

 

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2002 och 2001 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2002 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av närings­verk­sam­het som uppkommit under 2002. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga netto­­inkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna över­skott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av närings­verk­samhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2002

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets netto­inkomst

Redo­visat

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Brukarens ålder

 

 

 

 

30-39 år

63 000

6 600

69 500

11 600

57 900

40-49 år

74 500

6 300

80 800

12 200

68 600

50-64 år

66 900

9 400

73 300

11 700

61 700

65- år

14 100

5 900

20 000

10 000

10 000

Hela riket

 

 

 

 

 

2002

57 600

6 300

63 900

11 500

52 400

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

47 100

1999

45 300

5 500

50 800

10 300

40 600


 

I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2002 omkring 11 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2002 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet.

Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i statistiska meddelande JO 42 SM 0201 återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge miss­visande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika ut­vecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.