Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Jordbrukarhushållens inkomster 2001

JO 42 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare års
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare års

De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2001 i tabellerna 1 - 13 är inte helt jämförbara med motsvarande tabeller som tidigare redovisats för inkomståret 1999. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. Effekten av dessa förändringar har uppskattats medföra att resultaten för hela riket för de flesta variabler ökat med 1 ā 2 procent mellan1999 och 2000. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring en procent. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 procent. Eftersom förändringen av andelen pensionärer, som orsakats av det förändrade sättet att producera LBR, varierar mellan olika redovisningsgrupper bör förändringarna mellan åren för dessa tolkas med försiktighet.

Därutöver gäller liksom för de två föregående åren att de redovisade tabellerna, med undantag av tabell 7 (tabell 5 för år 2000 och tabell 3 för år 1999), inte är direkt jämförbara med de uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter m.m. som redovisats för inkomståren 1998 och tidigare. Detta beror dels på att från och med inkomståret 1999 används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare. Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen.

Vidare påverkar från och med inkomståret 1999 en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de sju tabellerna samma som de som redovisats tidigare. Att tabell 7 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make.

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelandet (JO42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilka främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive övriga småhus.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2001 med 8 800 kr (4 %) till 235 200 kr, medan nettoinkomsten av nä­ringsverksamhet ökade med 5 300 kr (12 %) till 51 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 6 100 kr (21 %) till 22 900 kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning ökade väsentligt svarade det år 2001 för hela 86 % av nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 64 %.

 

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukar­hushåll åren 1999 - 2001

 

Kronor per hushåll

Förändring (%)

 

2001

2000

1999

2000-2001 

1999-2000 

Inkomst av tjänst

235 200

226 400

215 300

4

5

Allmänna avdrag

4 300

4 200

3 600

1

17

Näringsverksamhet

 

 

 

 

 

Överskott

61 600

56 300

50 800

9

11

Underskott

10 500

10 400

10 300

0

2

Nettoinkomst

51 200

45 900

40 600

12

13

Nettoförändring av

expansionsmedel

1 200

1 700

600

-30

184

Nettoinkomst av kapital

22 900

29 000

30 400

-21

-5

därav ränte-

fördelning netto

19 700

18 600

16 300

6

14

Hushållsinkomst före

transfereringar

306 200

298 800

283 300

2

5

Skattefria positiva

transfereringar

11 400

10 700

9 500

6

13

Negativa transfereringar

101 600

104 000

102 400

-2

2

Därav

 

 

 

 

 

allmän pensionsavgift

16 800

16 200

15 000

4

8

Skatter

96 900

95 100

90 800

2

5

skattereduktioner

13 100

8 200

4 200

59

98

Hushållsinkomst efter

transfereringar

216 000

205 500

190 400

5

8


 

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2001 före skattefria positiva transfereringar var 306 200 kr, vilket är en ökning med 7 400 kr eller 2 % jämfört med år 2000. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 5 procent eller 10 500 kr till 216 000 kr.

Att de negativa transfereringarna minskat beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2001 från 25 % till 50 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2001 ökade med 4 900 kr och uppgick till 13 100 kr. Sammantaget minskade därför de negativa transfereringarna eftersom ökningen för skatterna och den allmänna pensionsavgiften var mindre (2 400 kr).

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år under alla tre åren 1999 - 2001 har haft högst hushållsinkomster och också den största inkomstökningen underperioden. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten och också minsta ökningen av inkomsten. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden , storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

 

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 1999-2001.

Redovisningsgrupp

Kronor per hushåll

 

Förändring (%)

 

2001

2000

1999

 

2000-2001 

1999-2000 

Hela riket

216 000

205 500

190 400

 

5

8

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

30-39 år

204 800

192 800

175 700

 

6

10

40-49 år

242 300

228 500

208 900

 

6

9

50-64 år

231 400

221 100

206 400

 

5

7

65- år

160 000

154 200

151 000

 

4

2


 

Stora skillnader mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var år 2001 högst i Jönköpings län med 230 000 kr följt av Skåne och Västerbottens län med 226 700 kr respektive 226 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var 216 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 192 500 kr följt av Blekinge och Norrbottens län med 205 400 kr respektive 208 000 kr. Dessa län låg därmed 11 respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet.

 

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2001

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999 - 2001 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3 , som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2001, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2001 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 100 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 3 900 kr eller 9 % till 45 400 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 100 kr till 130 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 6 900 kr eller 5 % till 145 400 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 4 300 kr till 127 300 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 172 600 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (2 800 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 30 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst något större 2001 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2001. Andel är högst för åldersklassen 50-64 år med 89 % inkomståret 2001 och lägst för klassen 65 år och äldre med 77 %.

 

Tablå 3. Taxerade inkomster år 2001 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Hela riket

 

 

 

 

 

 

 

2001

15 100

45 400

 

130 300

127 300

 

145 400

172 600

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)

2001

33

 

 

102

 

 

84

 

2000

33

 

 

101

 

 

84

 

1999

35

 

 

100

 

 

85

 

1998

37

 

 

98

 

 

83

 

1997

38

 

 

96

 

 

82

 

1996

39

 

 

95

 

 

82

 


 

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2001 och 2000 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2001 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2001. Resultaten av dessa beräkningar visas i Tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

 

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2001

Redovis­ningsgrupp

Överskott uppkommet under året

Underskott uppkommet under året

Årets netto­inkomst

Redo­visat

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

Brukarens ålder

 

 

 

 

30-39 år

59 500

7 000

66 500

10 400

56 100

40-49 år

70 800

8 100

78 900

10 300

68 600

50-64 år

62 600

6 700

69 300

10 900

58 500

65- år

13 900

5 700

19 500

9 800

9 700

Hela riket

 

 

 

 

 

2001

54 700

6 900

61 600

10 500

51 200

2000

50 400

5 900

56 300

10 400

47 100

1999

45 300

5 500

50 800

10 300

40 600


 

I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2001 omkring 10 000 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2001 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet.

 

Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelande (JO 42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.