Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2000

JO 42 SM 0201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare års
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare års

De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2000 i tabellerna 1 - 13 är inte helt jämförbara med motsvarande tabeller som tidigare redovisats för inkomståret 1999. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. Effekten av dessa förändringar har uppskattats medföra att resultaten för hela riket för de flesta variabler ökat med 1 ā 2 procent. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring en procent. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 procent. Eftersom förändringen av andelen pensionärer, som orsakats av den förändrade sättet att producera LBR, varierar mellan olika redovisningsgrupper bör förändringarna mellan åren för dessa tolka med försiktighet.

Därutöver gäller liksom föregående år att de redovisade tabellerna, med undantag av tabell 4, inte är direkt jämförbara med de uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter m.m. som redovisats för inkomståren 1998 och tidigare. Detta beror dels på att från och med inkomståret 1999 används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare. Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen. Vidare påverkar från och med inkomståret 1999 en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de första 13 tabellerna samma som de som redovisats tidigare. Att tabell 3 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make.

Tabellerna 14 -19 innehåller uppgifter som inte har någon motsvarighet i statistiska meddelanden avseende inkomståren 1998 och tidigare. Redovisningen i dessa tabeller följer de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS). Se vidare avsnittet definitioner och förklaringar på sidan 39. Den sven­ska redovisningen till IAHS byggde tidigare på en bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen. Också i tabellerna 14 - 19 påverkas resultaten för jordbrukarna av det förändrade sättet att producera LBR, men för jordbrukarna enligt IAHS:s snäva definition beräknas inverkan på riksgenomsnittet för de flesta variablerna vara mindre än 0,5 %. För redovisningsgrupper med större inslag av pensionärer torde inverkan vara större.

Tabellerna 3 samt 11 och 14 innehåller mer utförliga antalsuppgifter för de olika redovisningsgrupperna än vad som tidigare varit fallet. Utöver de uppgifter om antal hushåll och hushållsmedlemmar, som redovisas i dessa tabeller, är avsikten att även uppgifter om antalet konsumtionsenheter skall redovisas. Eftersom det pågår en översyn av de hittillsvarande koefficienterna för beräkning av konsumtionsenheter har några sådana beräkningar ännu inte gjorts.

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas utöver uppgifter för 2000 också sist i meddelandet definitiva uppgifter för 1999 för redovisningen enligt Eurostats definitioner.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

I tablå 1 nedan ges en sammanfattning av det genomsnittliga undersökningsresultatet för gruppen samtliga jordbrukarhushåll för inkomståret 2000. Dessutom redovisas motsvarande uppgifter för 1999 samt förändringen mellan dessa år. Beträffande jämförbarheten mellan åren se föregående avsnitt.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar var 298 800 kr år 2000, vilket innebär en ökning med 15 500 kr eller 5 % jämfört med år 1999. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna endast uppvisade en liten ökning har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 8 % eller 15 100 kr till 205 500 kr.

Inkomst av tjänst ökade med 11 000 kr (5 %) till 226 400 kr medan inkomst av nä­ringsverksamhet ökade med 5 100 kr (11 %) till 50 400 kr. Som ett resultat av dessa ökningar och genom en liten ökning av de allmänna avdragen ökade den genomsnittliga taxerade hushållsinkomsten med 15 500 kr (6 %) till 272 600 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren 1999 och 2000 samt förändringen mellan åren. Kronor per hushåll resp. procent

 

Kronor per hushåll

 

Förändring

 

2000

1999

 

Kronor

Procent

Inkomst av näringsverksamhet

50 400

45 300

 

5 100

11

-"- tjänst

226 400

215 300

 

11 000

5

Sammanräknad förvärvsinkomst

276 800

260 600

 

16 200

6

Allmänna avdrag

4 200

3 600

 

600

17

Taxerad förvärvsinkomst

272 600

257 000

 

15 500

6

Beskattningsbar förvärvsinkomst

232 100

213 100

 

19 100

9

Överskott av näringsverksamhet

39 300

39 500

 

-200

-1

Underskott av näringsverksamhet

10 300

9 100

 

1 200

13

Nettoinkomst av näringsverksamhet

45 900

40 600

 

5 300

13

Nettoavsättning till expansionsmedel

1 700

600

 

1 100

184

Nettoinkomst av kapital

29 000

30 400

 

-1 400

-5

därav räntefördelning netto

18 600

16 300

 

2 300

14

Hushållsinkomst före transfereringar

298 800

283 300

 

15 500

5

Skattefria positiva transfereringar

10 700

9 500

 

1 200

13

Negativa transfereringar

104 000

102 400

 

1 500

2

Därav

 

 

 

 

 

allmän pensionsavgift

16 200

15 000

 

1 200

8

skatter

95 100

90 800

 

4 300

5

skattereduktioner

8 200

4 200

 

4 100

98

Hushållsinkomst efter transfereringar

205 500

190 400

 

15 100

8


 

Nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 13 % år 2000 genom att överskottet av näringsverksamhet ökade väsentligt mer än motsvarande underskott. Nettoinkomsten av kapital minskade med 5 % till 29 000 kr på grund av att överskottet av kapital visade en liten minskning medan underskottet ökade betydligt mer. Genom att nettot av räntefördelning ökade väsentligt svarade det år 2000 för hela 64 % av nettoinkomsten av kapital.

Den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen med 25 % av den allmänna pensionsavgiften medförde att beloppet för skattereduktion nästan fördubblades och uppgick till 8 200 kr. Denna ökning uppvägde till stor del ökningarna av den allmänna pensionsavgiften och skatterna varför de negativa transfereringarna sammantaget endast ökade med 2 %.

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll där brukaren var 49-49 år redan 1999 hade den högsta hushållsinkomsten och också hade den största ökningen mellan 1999 och 2000. Vidare framgår att hushållen där brukaren var 65 år eller äldre båda åren hade den lägsta inkomsten och också hade den lägsta ökningen av inkomsten.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar för vissa grupper av hushåll 1999 och 2000 samt förändringen mellan åren. Kronor per hushåll

Redovisningsgrupp

Hushållsinkomst efter transfereringar

 

Förändring

 

2000

1999

 

Kronor

Procent

Hela riket

205 500

190 400

 

15 100

8

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

30-39 år

192 800

175 700

 

17 100

10

40-49 år

228 500

208 900

 

19 600

9

50-64 år

221 100

206 400

 

14 700

7

65- år

154 200

151 000

 

3 300

2


 

Kvinnornas inkomster ökade 2000 något mindre än männens och är fortfarande lägre

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för 2000 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 3, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Av tablå 2 på nästa sida framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet ökade år 2000 med 1 300 kr eller 10 % till 14 300 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 4 200 kr eller 11 % till 41 500 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 400 kr till 124 200 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 700 kr eller 6 % till 138 500 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 400 kr till 123 000 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 9 600 kr eller 6 % till 164 400 kr.

Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (2 000 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 24 100 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst något större 2000 än 1996 (25 900 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 83 % år 2000. Av uppställningen nedan framgår också att denna andel var högst för åldersklassen 50-64 år med 89 % och lägst för klassen 65 år och äldre med 75 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män samt med uppdelning på åldersklasser för år 2000. Inom parentes anges kvinnornas inkomst som andel i procent av männens inkomst för varje redovisningsgrupp och inkomstslag.

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

12 100

48 100

 

127 500

132 100

 

139 500

180 200

 

(25)

 

 

(97)

 

 

(77)

 

40-49 år

16 200

54 900

 

136 700

128 500

 

152 900

183 400

 

(30)

 

 

(106)

 

 

(83)

 

50-64 år

17 400

45 200

 

131 600

121 500

 

149 000

1669 700

 

(39)

 

 

(108)

 

 

(89)

 

65- år

6 200

9 600

 

85 200

111 600

 

91 400

121 200

 

(64)

 

 

(76)

 

 

(75)

 

Samtliga

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

14 300

41 500

 

124 200

123 000

 

138 500

164 400

 

(33)

 

 

(101)

 

 

(84)

 

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

 

(35)

 

 

(100)

 

 

(85)

 

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

 

(37)

 

 

(98)

 

 

(83)

 

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

 

(38)

 

 

(96)

 

 

(82)

 

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

(39)

 

 

(95)

 

 

(82)

 


 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2000 och 1999 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2000 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2000. Resultaten av dessa beräkningar visas i Tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för såväl 1999 som för 2000 dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga överskott och underskott som uppkommit under året beaktats.

I samtliga grupper ovan med undantag av den äldsta åldersgruppen var det genomsnittliga underskottet något under 11 000 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2000 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det genomsnittliga redovisade överskottet.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

År/

Brukarens ålder

Överskott uppkommet under året

 

Underskott uppkommet under året

Årets netto­inkomst

Redovisat

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

 

2000

 

 

 

 

 

 

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

30-39 år

54 000

6 400

60 300

 

10 800

49 500

40-49 år

65 200

6 300

71 500

 

10 600

60 900

50-64 år

57 500

6 100

63 700

 

10 600

53 000

65- år

13 300

4 400

17 700

 

9 200

8 600

Hela riket

50 400

5 900

56 300

 

10 400

47 100

1999

 

 

 

 

 

 

Hela riket

45 300

5 500

50 800

 

10 300

40 600


 

Kapitalinkomster och kapitalutgifter

De genomsnittliga kapitalinkomsterna var år 2000 högre för hushåll med äldre brukare än för hushåll med yngre brukare, 32 400 kr för åldersgruppen 30-39 år och drygt 50 500 kr resp. 46 600 kr för åldersgrupperna 50-64 år och över 64 år. Likaså ökade kapitalinkomsten med stigande åkerareal, 27 700 kr vid 2,1-5,0 hektar mot 111 000 kr för hushåll vid företag med mer än 200 hektar. Betydande skillnader finns också mellan företag med olika driftsinriktningar.

Kapitalinkomsternas sammansättning uppvisade också betydande skillnader mellan olika grupper. I genomsnitt för samtliga hushåll utgjorde den positiva räntefördelningen 44 % av kapitalinkomsterna. För hushåll vid företag med driftsinriktningen "Mjölk" resp. "Nötkreatur blandat" var andelen så hög som 66 resp. 64 %. Andelen var endast 22 % för hushållen vid den minsta storleksklassen, medan den var nära eller över 50 % för hushållen vid grupperna över 20 hektar.

Om den positiva räntefördelningen sätts i relation till det redovisade överskottet av näringsverksamhet finner man att räntefördelningen i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll motsvarade 39 % av det redovisade överskottet av näringsverksamhet.

Realisationsvinstens andel av kapitalinkomsten var i genomsnitt 33 % för samtliga jordbrukarhushåll och för endast fem av de redovisade grupperna var andelen mindre än 30 %.

Realisationsförluster och negativ räntefördelning svarade för relativt små belopp. Ränteutgifterna däremot var med undantag för hushållen där brukaren var över 64 år genomgående större än inkomsten av räntor och utdelningar.

Skatterna domineras av skatten på förvärvsinkomster

Den totala direkta skatten inklusive allmänna egenavgifter, men efter att skattereduktioner beaktats, var i genomsnitt 103 100 kr. Högst värde, 142 400 kr, redovisas för hushållen vid företag med mer än 200 hektar, medan gruppen där brukaren är 65 år eller äldre uppvisar det lägsta beloppet (63 200 kr). De flesta av de övriga grupperna ligger relativt nära det genomsnittliga beloppet.

Den helt dominerande delen av skatten utgjordes i samtliga redovisningsgrupper av skatt på förvärvsinkomster. Den allmänna pensionsavgiften svarade för 16 % eller mer i de flesta redovisningsgrupperna. Undantagen utgjordes dels av hushållen i den äldsta storleksgruppen, där dess andel endast var 3 %, dels av hushåll vid de arealmässigt största företagen för vilka den relativt höga skatten på kapitalinkomster och på förmögenhet och fastigheter medförde att andelen för pensionsavgiften blev 15 resp. 13 %.

Stora skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Skillnaderna i inkomster mellan länen beror förutom på olika förutsättningar för jordbruk i vid mening också på den varierande genomsnittliga familjestorleken.

Jordbrukarhushållen i Kalmar län redovisade den genomsnittligt högsta taxerade inkomsten av näringsverksamhet, 69 400 kr, vilket var 38 % över riksgenomsnittet, som var 50 400 kr. Därefter följde Gotlands och Östergötlands län med 68 900 kr res­pektive 66 800 kr. Den genomsnittligt lägsta taxerade inkomsten av näringsverksamhet hade jordbrukarhushållen i Värmlands län med 31 100 kr, vilket var 38 % under riks­genomsnittet. Därefter följde Norrbottens och Västernorrlands län med 36 600 respektive 38 900 kr. Skillnaderna mellan länen framträder ännu tydligare om inverkan av underskotten beaktas, vilket sker i variabeln Nettoinkomst av nä­ringsverksamhet. Här var värdet för Kalmar läns jordbrukarhushåll 45 % (47 % föregående år) över riksgenomsnittet 45 900 kr, medan Värmlands län jordbrukarhushåll redovisade en inkomst som ligger 41 % (46 % föregående år) under riksgenomsnittet. Rangordningen mellan dessa län var den samma i fjol men skillnaden mellan högsta och lägst länssiffra har minskat.

Inkomsten av tjänst svarar i genomsnitt för 76 % av hushållsinkomsten före transfereringar. Högst är andelen i Värmlands och Norrbottens län med 86 respektive 85 % medan andelen var lägst i Kalmar och Gotlands län med 64 respektive 65 %.

Hushållsinkomsten efter transfereringar, som i genomsnitt varierade betydligt mindre mellan länen än vad de enskilda inkomstslag gjorde. Den var högst i Jönköpings län följt av Västerbottens län med 221 800 kr respektive 217 400 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för dessa län låg 8 respektive 6 % över riksgenomsnittet, som var 205 500 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 177 400 kr följt av Blekinge och Gävleborgs län med 192 800 kr respektive 194 500 kr. Dessa län låg därmed 14 respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet.

Eurostats statistikgren IAHS

I tabellerna 14 - 19 redovisas svenska resultat för inkomståret 2000 enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat uppställt för statistikgrenen IAHS (Income of the Agricultural Households Sector). Sist i nu föreliggande SM redovisas definitiva resultat för motsvarande tabeller för inkomståret 1999, som ersätter de preliminära uppgifter som redovisades i föregående SM (JO 42 SM 0101).

Till Eurostat skall rapporteras uppgifter för jordbrukarhushåll och några jämförelsegrupper om antal hushåll, antal hushållsmedlemmar, antal konsumtionsenheter samt värden för ett antal variabler som leder fram till disponibel inkomst. Reglerna för IAHS tillåter alternativa sätt att ta fram uppgifterna på. De svenska uppgifterna till IAHS baseras för jordbrukar­hushållen sedan inkomståret 1999 på sambearbetningen av LBR och IoF efter att tidigare både för jordbrukare och för övriga grupper ha baserats på en bearbetning av inkomstfördelningsundersökningen. Uppgifterna för övriga hushåll baseras från och med inkomståret 1999 på de uppgifter från IoF som finns i den longitudi­nella individdatabasen LINDA.

Leveranserna av uppgifter till Eurostat avseende IAHS skall endast avse värden för de olika socioekonomiska grupperna på det sätt som redovisas i tabellerna 17 - 19 d.v.s. utan uppdelning på undergrupper. Den uppdelning av jordbrukarhushållen på riksområden, storleksgrupper och efter brukarens ålder som görs i tabeller 14 - 16 går alltså utöver vad Eurostat kräver. Denna typ av uppdelning är möjlig endast om man baserar beräkningarna på individdata, vilket endast ett mindre antal av EU:s medlemsländer gör.

 

Resultat för jordbrukarhushållen enligt IAHS snäva definition

I tabellerna 14 - 16 redovisas resultat för jordbrukarhushållen enligt IAHS snäva definition. Av tabell 14 och tablå 5 framgår att 18 339 hushåll eller 24 % av samtliga jordbrukarhushåll enligt LBR år 2000 uppfyllde kravet för att klassificeras som jordbrukarhushåll enligt IAHS:s snäva definition. Denna definition innebär att inkomsten från jordbruk skall vara den största inkomstkällan för den person i hushållet som har högst summa inkomster för att ett hushåll ska klassificeras som jordbrukarhushåll.

 

Tablå 5. Antal hushåll år 2000 och disponibel nettoinkomst för IAHS snäva population 1999 och 2000 samt förändringen mellan åren i kronor per hushåll.

Redovisningsgrupp

Antal

Disponibel nettoinkomst

 

Förändring

 

2000

2000

1999

 

Kronor

Procent

Hela riket

18 300

213 400

195 000

 

18 400

9

Riksområden

 

 

 

 

 

 

RO 1

9 600

220 500

199 800

 

20 700

10

RO 2

6 500

204 500

187 100

 

17 400

9

RO 3

2 200

208 900

197 800

 

11 100

6

Åker, hektar

 

 

 

 

 

 

2,1- 5,0

200

162 000

144 800

 

17 200

12

5,1- 10,0

600

143 100

137 800

 

5 200

4

10,1- 20,0

2 000

147 300

144 300

 

3 000

2

20,1- 30,0

2 300

168 000

158 300

 

9 700

6

30,1- 50,0

4 500

203 200

187 300

 

15 900

8

50,1-100,0

6 000

239 200

216 200

 

23 000

11

100,1-200,0

2 300

273 300

250 200

 

23 200

9

200,1-

400

301 400

263 500

 

37 900

14

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

30-39 år

3 100

192 300

173 900

 

18 400

11

40-49 år

5 400

224 800

205 600

 

19 200

9

50-64 år

7 800

214 400

194 100

 

20 400

11

65- år

1 500

219 700

211 000

 

8 700

4


 

Andelen hushåll som klassades som jordbrukarhushåll var 30 % i södra och mellersta Sveriges slättbygder (RO 1), 21 % i södra Sveriges skogs- och mellanbygderna (RO 2) samt 18 % i norra Sverige (RO 3). Andelen var endast 2 % bland de minsta företagen och steg sedan för varje storleksgrupp och var 68 % för hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker. Vid indelning efter ålder var andelen mellan 26 och 29 % för alla åldersgrupper utom för gruppen där brukaren var 65 år eller äldre där andelen endast var 11 %.

Av tablå 5 framgår också att den disponibla inkomsten utvecklats positivt för alla de redovisade grupperna även om det finns betydande skillnader.

Tablå 6. Inkomster och transfereringar m.m. för jordbrukarhushåll enligt IAHS snäva definition åren 2000 och 1999 samt förändringen mellan åren. Kronor per hushåll respektive procent

 

Kod i

Kronor per hushåll

 

Förändring

 

IAHS

2000

1999

 

Kronor

Procent

Näringsverksamhet, brutto

1a+1b

227 500

208 600

 

18 900

9

Kalkylerad inkomst av eget hem

1c

27 000

26 300

 

600

2

Inkomst av anställning

2a

52 000

46 800

 

5 200

11

Kalkylerade sociala avgifter

2c

21 800

19 700

 

2 200

11

Kapitalinkomster 1)

3

10 400

10 700

 

-400

-4

Sociala förmåner

5

42 000

39 600

 

2 400

6

Summa inkomster

7

380 500

351 600

 

29 000

8

Kapitalutgifter 2)

8

9 000

8 100

 

800

9

Skatter 3)

10

78 800

76 800

 

2 000

3

Sociala avgifter

11

76 800

71 200

 

5 700

8

Diverse negativa transfereringar

12

2 700

500

 

2 100

397

Disponibel nettoinkomst

13

213 400

195 000

 

18 439

9


1) Exklusive reavinster (som inte beaktas enligt IAHS) och positiv räntefördelning (som ingår i Näringsverksamhet, brutto) 2) Exklusive reaförluster (som inte beaktas enligt IAHS) och negativ räntefördelning (som ingår i Näringsverksamhet, brutto) 3) Inklusive skatt på reavinster, som ingår trots att reavinster/förluster inte medräknas

 

Av tablå 6 framgår att samtliga delposter i disponibel inkomst utom kapitalinkomsterna utvecklats positivt mellan 1999 och 2000. Största ökningen uppvisar "Näringsverksamhet, brutto" som ökat med 18 900 kr eller 9 % vilket är nästan samma förändring som redovisas för den disponibla nettoinkomsten. Procentuellt har Inkomst av anställning och Kalkylerade sociala avgifter ökat mest med 11 %.

Det kan också utläsas att för jordbrukarna enligt IAHS:s snäva definition svarade bruttoinkomsten från näringsverksamhet för 60 % av summa inkomster, inkomsten från anställning för 14 %, de sociala förmånerna (som här innefattar både skattepliktiga och skattefria förmåner) för 11 % och den kalkylerade inkomsten av eget hem för 7 %.

Två av de ändringar av skattereglerna som genomfördes 2000 påverkar förändringen mellan åren. Dels inverkar den införda skattereduktionen med 25 % av den allmänna pensionsavgiften sänkande på skatten liksom att kyrkoavgiften inte längre medräknas bland skatterna. Kyrkoavgiften, som i stället ingår bland i Diverse negativa transfereringarna, är den främsta förklaringen till varför dessa uppvisar en så stor ökning.

Resultat för jordbrukarhushåll och andra grupper av hushåll enligt IAHS definitioner

De inkomstuppgifter som beräknas för IAHS för olika socioekonomiska grupper är i första hand avsedda att användas för att belysa inkomstutvecklingen för de olika grupperna. Detta beror bland annat på att det är svårt att på ett rättvisande sätt fastställa faktiska inkomstnivåerna för olika grupper. Eftersom beräkningar nu föreligger för både 1999 och 2000 kan jämförelser som belyser inkomstutvecklingen göras för första gången.

Med de kriterier som IAHS snäva definition uppställer utgjorde jordbrukarhushållen endast 0,4 % av samtliga hushåll. Beaktas samtliga 75 281 jordbrukarhushåll i LBR var andelen 1,6 %. Andelen övriga företagare var något större (2,7 %). Andelen hushåll som klassificeras som anställda var 57 % medan gruppen övriga svarade för 40 %. I den sistnämnda gruppen dominerar pensionärshushållen som utgjorde 28 % av samtliga hushåll.

Av Tablå 7 framgår hur den disponibla nettoinkomsten utvecklats mellan 19999 och 2000 för olika socioekonomiska grupper. I tabellerna 18 och 19 återfinns motsvarande uppgifter för samtliga variabler för år 2000.

Tablå 7. Disponibel nettoinkomst för socioekonomiska grupper enligt IAHS definitioner för åren 1999 och 2000 samt förändringen mellan åren. Kronor per hushåll respektive procent

Redovisningsgrupp

Disponibel nettoinkomst

 

Förändring

 

2000

1999

 

Kronor

Procent

Jordbrukare (IAHS snäva definition)

213 400

195 000

 

18 400

9

Övriga företagare

202 600

182 700

 

19 900

11

Anställda

232 800

222 000

 

10 800

5

Övriga

125 300

125 500

 

-200

0

Därav pensionärer

137 800

135 900

 

1 900

1

Samtliga

189 200

181 500

 

7 700

4

Därav samtliga jordbrukarhushåll (IAHS breda definition)

219 600

203 800

 

15 800

8


 

Den största ökningen både absolut (19 900 kr) och relativt (11 %) uppvisade gruppen Övriga företagare tätt följd av den snäva definitionens jordbrukare med 18 400 kr resp. 9 %. Gruppen Anställda intar en mellanställning med en ökning med 10 800 kr eller 5 %, men hade fortfarande den klart högsta hushållsinkomsten. Lägst hushållsinkomst hade gruppen Övriga, som dessutom hade den klart sämsta inkomstutvecklingen.