Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 1999

JO 42 SM 0101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 1999 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som är brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoF, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Därutöver har ett fåtal antal variabler som inte ingår i IoF beräknats, vilket anges genom att variabeln kallas t.ex. "Kalkylerade sociala avgifter".

Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll. (se nedan). I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Nytt från och med nu föreliggande statistiska meddelande är att resultatredovisningen utöver indelningar av hela jordbrukarpopulationen (tabellerna 1-12) också omfattar en redovisning av den "snäva jordbrukarpopulationen" enligt de kriterier som uppställts av EU:s statistikbyrå Eurostat för dess statistikgren "Income of Agricultural Households Sector" (IAHS) (tabellerna 13-15).

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-familjen familjen ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende som har gemensamt barn. RTB-familjen kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamstående hushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB.

Förvärvsinkomster m.m.

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) an­ses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbo­stad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets över­skott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade in­komsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet.

Inkomst av Tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensio­ner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostna­der för inkomsternas förvärvande.

Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäk­ringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller av­tal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad för­värvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 1999 6,95 pro­cent. Den som vid 1999 års ingång är minst 65 år eller har en taxerad förvärvsin­komst på under 8 800 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 299 832 kronor betalade man för inkomståret 1999 inte allmän pensionsavgifter. Den all­männa pensionsavgiften var avdragsgill för inkomståret 1999.

Grundavdraget är knutet till basbeloppet och var för inkomståret 1999 lägst 8 700 kronor och högst 18 000 kronor beroende på i vilket basbeloppsintervall som inkomsten ligger. Grundavdraget får dock inte överstiga summan av inkomst av tjänst och aktiv näringsverksamhet minskad med all­männa avdrag och allmän pensionsavgifter.

Särskilt grundavdrag (kommunalt) medges den som er­hållit pensionsförmåner i form av ålderspension, förtids­pension, sjukbidrag, omställningspension, särskild efterle­vandepension, änkepension och hustrutillägg. Avdragets storlek är beroende av bland annat folkpensionärens in­komst (dock inte inkomst av kapital) och civilstånd. Avdra­get kan dock aldrig bli lägre än det vanliga grundavdraget.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxera­de förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenav­gifterna och grundavdraget.

Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (=föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp på­följande år. Är överskottet större än föregående års under­skott uppkommer överskott (=årets överskott minus föregå­ende års underskott). Det underskott av näringsverksam­het som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år. I tabellerna i detta SM benämns detta underskott därför Ackumulerat under­skott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. 1999 har (för de för 1999 aktuella personerna) det ackumulerade underskottet för 1999 jämförts med motsvar­ande belopp för 1998. En ökning av beloppet utgör Under­skott av näringsverksamhet för år 1999. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från ti­digare år. Redovisat överskott av näringsverksamhet bil­dar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott över­skottet före kvittning kallad Totalt överskott. Skillnaden mellan totalt överskott av närings­verksamhet och underskott av näringsverksamhet bildar årets nettoinkomst av näringsverksamhet.

Kapitalinkomster m.m.

Inkomst av kapital utgör summan av inkomst­rän­tor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning, och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. I tabellbilagan redovisas in­komstvariablerna räntor och utdelningar (som även inklu­derar räntebidrag), reavinster och positiv ränte­fördelning. I summa kapitalinkomster ingår även inkomst av uthyrning av privatbostad. Som utgiftsvariabler redo­visas i tabellbilagan ränteutgifter, reaförluster samt negativ räntefördelning. I summa utgifter och avdrag in­går även avdragsgill del av förvaltningskostnader. Överskott av kapital er­hålls genom att beloppen för de personer som har en positiv nettoinkomst av kapital summeras. På motsvar­ande sätt erhålls underskott av kapital genom att beloppen för de personer som har en negativ nettoinkomst av kapital summeras. Nettoinkomst av kapital erhålls då både över­skott och underskott beaktas.

Skatter och övriga transfereringar

Av namnet på de flesta skatter som redovisas i tabellbila­gan torde direkt framgå vad som avses. Skatt på ökning av expan­sionsmedel avser den skatt som jordbrukarna erlagt på de avsättningar som de under inkomståret gjort till expansions­medel. Dessa avsättningar får dras av i näringsverksam­he­ten. I stället uttages en särskild expansionsmedelsskatt på 28 procent. Sådana avsättningar har kunnat göras från och med inkomståret 1994. När expansionsmedel återförs, tas de upp som en intäkt i näringsverksamheten. Tillgodoräknad skatt på minskning av expansionsmedel avser de belopp som tidigare erlagts i expansionsmedelsskatt och som vid minskning av expansionsmedlen tillgodoräknas den skattskyldige vid beräkningen av skatten för året.

Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduk­tioner som 1999 ingå i Skattereduktioner är skattereduktion för fastighetsskatt och skattereduktion på byggnadsarbeten avseende bostadshus (ROT-avdrag), skattereduktion på förvärvsinkomsten samt medgiven skattereduktion för sjöinkomster. Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar.

Familjeinkomster

Familjeinkomst före skattefria transfereringar och skatter har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av nä­ringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av ka­pital har summerats och de allmänna avdragen har subtra­herats.

Positiva skattefria transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostads­tillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skatte­fritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skat­tepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar så­som allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten.

Familjeinkomst efter transfereringar skiljer sig från familjeinkomsten före skattefria transfereringar och skatter genom att alla po­sitiva och negativa transfereringarna har beaktats.

Klassificering och redovisningsvariabler enligt IAHS

De i tabellerna 14-18 redovisade resultaten följer så långt det varit möjligt de definitioner som anges av Eurostat för statistikgrenen IAHS. Till den en viss socioekonomisk grupp, t.ex. gruppen anställda förs de hushåll där personen med den högsta inkomsten (referenspersonen) har anställning (inkl. arbetsgivarens sociala kostnader) som största inkomstkälla.

Bruttoinkomst av näringsverksamhet omfattar den taxerade inkomsten av näringsverksamhet justerad dels genom att eventuell sjukpenning dragits bort (och förts till sociala förmåner) dels genom att egenavgifter, expansionsmedel, räntefördelning och egen pensionsförsäkringspremie i näringsverksamhet samt skatten på denna alla lagts till.

Kalkylerad inkomst av eget hem har beräknats med hjälp av uppgifter om delvärden för bostadsbyggnad och tomtmark samt uppgifter från nationalräkenskaperna om driftsöverskott för småhus och fritidshus. De senare kommer inom kort att revideras varför den nu föreliggande kalkylerade inkomsten av eget hem endast är preliminär.

Inkomst av anställning skiljer sig från inkomst av tjänst främst genom att skattepliktiga transfereringar inte ingår och till en mindre del genom att kostnader för inkomsternas förvärvande inte dragits bort.

Kalkylerade sociala avgifter avser de sociala kostnader som arbetsgivarna betalar med utgångspunkt från den anställdes inkomst och övriga förmåner. Dessa har beräknats med hjälp av procentsatser för arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt men också med hjälp av kända uppgifter om omfattningen av arbetsgivarnas kostnader enligt avtal med arbetstagarorganisationerna.

Kapitalinkomster omfattar enligt IAHS inte reavinster. Inte heller ingå här positiv räntefördelning som i stället ingår i Näringsverksamhet brutto.

Sociala förmåner omfattar både skattepliktiga och skattefria positiva transfereringar

Summa inkomster är summan av ovan uppräknade delposter.

Kapitalutgifter omfattar enligt IAHS inte reaförluster. Inte heller ingå här negativ räntefördelning som i stället ingår i Näringsverksamhet brutto.

Skatter omfatta samma skatter och skattereduktioner som vid den svenska redovisningen. Skatt på reavinster ingår alltså trots att reavinsterna inte inräknas i kapitalinkomsterna.

Sociala avgifter omfattar i första hand kalkylerade sociala avgifter på arbetsinkomster, egenavgifter, allmän pensionsavgift samt egna pensionsförsäkringspremier både i näringsverksamhet och sådana som dragits av som allmänt avdrag

Övriga negativa transfereringar omfattar allmänt avdrag avseende periodiskt understöd samt förseningsavgift och skattetillägg.

Disponibel nettoinkomst erhålls då summa inkomster minskas med kapitalutgifter, skatter, social avgifter samt övriga negativa transfereringar.

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna 1-15 i Jordbrukarhushållen inkomster 1999 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret 1999 (LBR99) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF) för samma år. Uppgifterna för jordbrukargrupperna i tabellerna 16-18 har tagits fram på samma sätt. För övriga grupper av hushåll i dessa tre tabeller har uppgifterna erhållits genom en bearbetning av de uppgifter från IoF som finns i den longitudinella individdatabasen LINDA.

Statistikens tillförlitlighet

Eftersom LBR 99 var en totalundersökning och IoF bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög för jordbrukargrupperna. Uppgifterna om övriga hushåll baseras på ett mycket stort urval. Uppgifter om antalet hushåll blir något sämre bl.a. på grund av att sambor utan gemensamma barn räknas som två ensamhushåll.

Klassificeringen i av jordbrukarna enligt IAHS snäva definition försvåras av att endast uppgifter om inkomst av näringsverksamhet och inte uppgift om inkomst av jordbruk finns tillgänglig. Vissa antagande har därför fått göras vid klassificeringen. Dessa antaganden bedöms inte ha alltför stor inverkan på utfallet av klassificeringen. Genom att antagandena kommer att behöva tillämpas även kommande år bör inverkan inte störa jämförelser mellan olika år.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken.

Inkomståret 1999

Näringsverksamhet

Periodiseringsfond som avsattas för inkomståret 1994 skulle återföras liksom även eventuell kvarvarande skatteutjämningsreserv.

Kapital

Reaförluster på marknadsnoterade aktier och andelar får kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier och andelar.

Övrigt

Tillfällig skattereduktion införs. Skatten reduceras med 1 320 kr för inkomster mellan 8 800 och 135 000 kr. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten därutöver och upphör helt vid 245 000 kr.

Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjs från 213 000 kr till 219 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkt för statlig skatt 25 procent infördes för belopp över 360 000 kr.

Inkomståret 1998

Näringsverksamhet

Avdraget för bilkostnader höjdes från 13 kr per mil till 15 kr per mil. Den högsta avsättningen till periodiseringsfond höjdes åter till 25 procent.

Tjänst

Avdraget för resor till och från arbetet medgavs endast till den del kostnaderna översteg 7 000 kronor. Avdraget höjdes från 13 kr per mil till 15 kr per mil.

Övrigt

Fastighetsskatten på bostäder sänktes till 1,5 procent. Omräkningstalen vid bestämmande av taxeringsvärdet var oförändrade jämfört med förgående år

De allmänna egenavgifterna på förvärvsinkomster höjdes till 6,95 procent och utgörs numera av enbart allmän pensionsavgift.

Inkomståret 1997

Näringsverksamhet

Viss reduktion av egenavgifter och arbetsgivaravgifter infördes. Den högsta avsättningen till periodiseringsfond sänktes från 25 till 20 procent.

Kapital

Skattelättnader på allemansfonder slopades.

Övrigt

Börsnoterade aktier fick vid beräkning av underlag för förmögenhetsbeskattning tas upp till 80 procent av börskur­sen vid årets utgång.

De allmänna egenavgifterna på förvärvsinkomster höjdes till 5,95 procent genom att sjukförsäkringsavgiften höjde till 4,95 procent

Inkomståret 1996

Näringsverksamhet

Rätten att kvitta underskott av nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinfördes.

Tjänst

Ersättningsnivåerna för sjuklön, sjukpenning, föräldrapenn­ing, A-kasseersättning m.m. sänktes från 80 till 75 procent.

Övrigt

Skattereduktion för fastighetsskatt infördes för fastigheter som vid 1996 års fastighetstaxering fått kraftigt höjda taxeringsvärden.

Skattereduktion för byggnadsarbeten på bostadshus (ROT-avdrag) återinfördes.

Fastighetsskatten på småhus höjdes från 1,5 till 1,7 procent av taxeringsvärdet.

De allmänna egenavgifterna på förvärvsinkomster höjdes till 4,95 procent genom att sjukförsäkringsavgiften höjde till 3,95 procent.

Börsnoterade aktier och andra värdepapper skulle tas upp till fulla marknadsvärdet vid beräkningen av förmögenhets­skatten mot tidigare 75 procent av detta värde

Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjdes från 800 000 till 900 000 kronor.

Inkomståret 1995

Näringsverksamhet

Rätten att kvitta underskott av nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffades.

Enskild näringsidkare kunde minska sina expansionsme­del. Tidigare betald expansionsmedelsskatt på beloppet till­godoräknades vid beräkningen av slutlig skatt.

Tjänst

Avdraget för resor till och från arbetet medgavs endast till den del kostnaderna översteg 6 000 kronor.

Vårdnadsbidraget till småbarnsföräldrar upphörde den 31 december 1994.

Kapital

Utdelning på svenska aktier m.m. var åter skattepliktig.

Hela vinsten vid försäljning av svenska aktier blev skat­tepliktig. Utdelning och reavinster på andelar i allemans­fonder blev skattepliktig till två tredjedelar.

Övrigt

Avdragsrätten för pensionssparande begränsas för de flesta inkomsttagare till högst ett halvt basbelopp från att tidigare ha varit ett helt basbelopp.

Den allmänna sjukförsäkringsavgiften och den allmänna avgiften för arbetslöshetsförsäkringen avskaffades. I stället infördes Allmänna egenavgifter på förvärvsinkomster. De togs ut i form av en pensionsavgift på 1 procent och en sjuk­försäkringsavgift på 2,95 procent. Den allmänna egenav­giften var avdragsgill.

Grundavdrag medgavs både vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 i J 42 SM 9901. Uppgifter om utvecklingen lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU)

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF) vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och på SCB:s webbplats www.scb.se. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användandet är kostnadsfritt. Tryckta statistiska meddelanden erhålls mot betalning

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.