Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 1999

JO 42 SM 0101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare års
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare års

De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster i tabellerna 1 - 12 är, med undantag av tabell 3, inte direkt jämförbara med de uppgifter som redovisats i tidigare statistiska meddelandena om jordbrukarnas nettointäkter m.m. Detta beror dels på att från och med 1999 används som enhet den s.k. RTB-familjen medan tidigare ingick endast brukaren och ev. maka/make. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. (Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare.) Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen. Vidare påverkar en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de första 12 tabellerna samma som redovisats tidigare. Att tabell 3 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make.

Tabellerna 14 -18 innehåller uppgifter som inte har någon motsvarighet i tidigare statistiska meddelanden. I dessa tabeller redovisas inkomstvariabler m.m. enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of Agricultural Households Sector (IAHS). Se vidare nedan. Den sven­ska redovisningen till IAHS har tidigare byggt på en bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen.

Tabellerna 1 samt 10 och13 innehåller mer utförliga antalsuppgifter för de olika redovisningsgrupperna än vad som tidigare varit fallet. Utöver de uppgifter om antal hushåll och hushållsmedlemmar, som redovisas i dessa tabeller, är avsikten att även uppgifter om antalet konsumtionsenheter skall redovisas. Eftersom det pågår en översyn av de hittillsvarande koefficienterna för beräkning av konsumtionsenheter har några sådana beräkningar ännu inte gjorts.

Några resultat

Högst sammanräknad inkomst per jordbrukarhushåll i norra Sverige

Genomsnittlig inkomst per hushåll av näringsverksamhet och tjänst samt sammanräknad förvärvsinkomst i de tre riksområdena och hela riket framgår nedan.

Område

Näringsverk­samhet

Tjänst

Sammanräknad förvärvsinkomst

Södra och mellersta Sveriges slättbygder (RO 1)

54 900

203 500

258 400

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder (RO 2)

38 900

217 500

256 400

Norra Sverige (RO 3)

36 800

239 200

276 000

Hela riket

45 300

215 300

260 600


Den sammanräknade förvärvsinkomsten var i genomsnitt 260 600 kr för de 80 068 jordbrukarhushållen. Hushållen i Norra Sverige (RO 1) låg 15 400 kr över riksgenomsnittet beroende främst på att inkomst av tjänst var betydligt högre och uppvägde den lägre inkomsten av näringsverksamhet.

Kvinnornas inkomster ökade 1999 något mer än männens, men är fortfarande lägre

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för 1999 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med tidigare års resultat. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 3, som redovisar resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Av uppställningen nedan framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet minskade 1999 med 500 kr till 13 000 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 300 kr till 37 300 kr för männen. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst samma år ökade med 7 700 kr till 117 800 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 kr eller 6 % till 130 800 kr. För männen ökade inkomst av tjänst med 5 400 kr till 117 500 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 700 kr eller 5 % till 154 800 kr.

Taxerade inkomster per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Dessutom anges inom parentes kvinnornas inkomst som andel i procent av männens inkomst för varje redovisningsgrupp och inkomstslag.

Redovisnings­grupp

Näringsverksamhet

 

Tjänst

 

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

 

Kvinnor

Män

Samtliga

 

 

 

 

 

 

 

 

1999

13 000

37 300

 

117 800

117 500

 

130 800

154 800

 

(35)

 

 

(100)

 

 

(85)

 

1998

13 500

36 000

 

110 100

112 100

 

123 600

148 100

 

(37)

 

 

(98)

 

 

(83)

 

1997

13 000

34 200

 

104 700

108 700

 

117 700

142 900

 

(38)

 

 

(96)

 

 

(82)

 

1996

12 300

31 400

 

100 100

105 700

 

112 300

137 100

 

(39)

 

 

(95)

 

 

(82)

 

Brukarens ålder

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

11 200

45 400

 

120 800

122 500

 

132 000

167 900

 

(25)

 

 

(99)

 

 

(79)

 

40-49 år

14 800

50 200

 

131 500

122 700

 

146 300

172 900

 

(29)

 

 

(107)

 

 

(85)

 

50-64 år

15 800

40 900

 

126 200

118 200

 

142 000

159 100

 

(39)

 

 

(107)

 

 

(89)

 

65- år

6 300

9 100

 

80 600

107 200

 

86 900

116 300

 

(69)

 

 

(75)

 

 

(75)

 


 

Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en blygsam ökning (700 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 17 700 kr och 1999 var något större än männens. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 är skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst nästan lika stor 1999 som 1996 (24 000 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna ökar från 82 % 1996 till 85 % 1999. Av uppställningen ovan framgår också att denna andel också gällde för åldersgruppen 40-49 år och att andelen var 89 % för åldersgruppen 50-64 år medan den var under 80 % för de övriga åldersgrupperna.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 1998 och 1999 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som 1999 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 1999. Resultaten för dessa beräkningar visas i nedanstående uppställning med uppdelning på fyra åldersgrupper. I uppställningen visas också hur den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet var 1999 när samtliga överskott och underskott som uppkommit under 1999 beaktas.

Åldersgrupp

Överskott uppkommet 1999

 

Underskott uppkommet 1999

Netto­inkomst 1999

 

Redovisat

Kvittat mot äldre underskott

Totalt

 

 

 

30-39 år

50 900

6 200

57 000

 

10 500

46 500

40-49 år

59 800

5 100

64 900

 

10 900

54 000

50-64 år

51 900

6 000

57 900

 

10 600

47 300

65- år

12 900

4 700

17 600

 

8 300

9 300

Samtliga

45 300

5 500

50 800

 

10 300

40 600


 

I samtliga grupper ovan med undantag av den äldsta åldersgruppen var det genomsnittliga underskottet något under 11 000 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet.

Kapitalinkomster och kapitalutgifter

De genomsnittliga kapitalinkomsterna är högre för hushåll med äldre brukare än för hushåll med yngre brukare, 49 100 kr i åldersgruppen över 64 år mot 31 000 kr i åldersgruppen 30-39 år. Likaså ökar kapitalinkomsten med ökad åkerareal, 28 300 kr vid 2,1-5,0 hektar mot 103 400 kr för hushåll vid företag med mer än 200 hektar. Betydande skillnader finns också mellan företag med olika driftsinriktningar.

Inkomstsammansättningen uppvisar betydande skillnader. För hushåll vid större företag och vid vissa driftsinriktningar utgör den positiva räntefördelningen nära häften av kapitalinkomsten medan den för det genomsnittliga jordbrukarhushållet svarar för drygt 1/3. För de grupper som redovisas i tabell 5 varierar det mellan 5 345 kr (minsta storleksgruppen) och 46 671 kr (största storleksgruppen).

Om den positiva räntefördelningen sätts i relation till det redovisade överskottet av näringsverksamhet finner man att räntefördelningen i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll utgör 37 % av det redovisade överskottet av näringsverksamhet.

Realisationsvinstens andel av kapitalinkomsten var i genomsnitt 37 % för samtliga jordbrukarhushåll och för endast tre av de redovisade grupperna var andelen mindre än 30 %.

Realisationsförluster och negativ räntefördelning svarar för relativt små belopp. Ränteutgifterna däremot är med ett undantag något större än inkomsten av räntor och utdelningar.

Skatterna domineras av skatten på förvärvsinkomster

Den totala direkta skatten inklusive allmänna egenavgifter, men efter att skattereduktioner beaktats, var i genomsnitt 101 600 kr. Högst värde, 134 500 kr, redovisas för hushållen vid företag med mer än 200 hektar, medan gruppen där brukaren är 65 år eller äldre uppvisar det lägsta beloppet (65 500 kr). De flesta av de övriga grupperna ligger relativt nära det genomsnittliga beloppet.

Den helt dominerande delen av skatten (omkring 2/3) utgörs i samtliga redovisningsgrupper av skatt på förvärvsinkomster. Den allmänna pensionsavgiften svarar för omkring 15 % i alla redovisningsgrupper utom den äldsta, där dess andel endast är 3 %.

Hushållsinkomst före transfereringar

Hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att inkomst av tjänst, nettoinkomst av näringsverksamhet och kapital samt nettoförändring av expansionsmedel adderat varefter summan minskats med allmänna avdrag. Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var för samtliga jordbrukarhushåll i genomsnitt 283 300 kr. För de flesta redovisade grupper ligger inkomsten inom ett intervall på plus/minus 10 % av medelvärdet för samtliga hushåll. Några grupper avviker dock mer. Lägsta beloppet, 212 400 kr, uppvisar hushållen där brukaren var 65 år eller äldre - en inkomst som var 25 % lägre än genomsnittet. Högsta beloppet, 364 100 kr, uppvisar hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker, vilket var 29 % över genomsnittet.

Inkomstens sammansättning uppvisar betydande skillnader. Vid de minsta företagen svarar Nettoinkomst från näringsverksamhet för 2 % av den totala inkomsten och Nettoinkomst från kapital för 5 %. Dessa procenttal ökar sedan för varje storleksgrupp och är 41 resp. 20 % för gruppen vid de största företagen. Omvänt gäller att inkomst av tjänst, som ju också omfattar skattepliktiga transfereringar såsom t.ex. pensioner, svarar för 93 % av inkomsten vid de minsta företagen och sedan sjunker andelen för varje storleksgrupp och är 40 % vid de största företagen.

Det föreligger även betydande skillnader i inkomstsammansättning mellan olika driftsinriktningar. Vid företag med inriktning mot mjölkproduktion utgör tjänsteinkomsten 40 % av den totala inkomsten, medan resten kommer från näringsverksamhet och kapital. Högst andel tjänsteinkomst har företagen med inriktning mot andra husdjur med 83 %.

Hushållsinkomst efter transfereringar

Hushållsinkomsten efter transfereringar har bildats genom att till hushållsinkomsten före transfereringar lägga positiva ej skattepliktiga transfereringar och minska med skatter och övriga negativa transfereringar.

De skattefria positiva transfereringarna höjer de genomsnittliga inkomsterna med mellan 3 och 5 %. Skatterna och den allmänna pensionsavgiften var i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll 36 % av inkomsten före transfereringar. Andelen var lägst för hushållen där brukaren var 65 år eller äldre (29 %). För samtliga övriga grupper låg andelen i intervallet 34 till 37 %.

Hushållsinkomsten efter transfereringar var i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll 190 400 kr. Lägsta inkomster efter transfereringar, 151 000 kr, uppvisar hushållen där brukaren var 65 år eller äldre - en inkomst som var 21 % lägre än genomsnittet. Högsta beloppet, 241 900 kr, uppvisar hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker, vilket var 27 % över genomsnittet.

Inkomster länsvis

Skillnaderna i inkomster mellan länen beror förutom på olika förutsättningar för jordbruk i vid mening också på den genomsnittliga familjestorleken.

Jordbrukarhushållen i Kalmar län redovisade den högsta taxerade inkomsten av näringsverksamhet, 62 700 kr, vilket var 38 % över riksgenomsnittet, som var 45 000 kr. Därefter följde Gotlands och Östergötlands län med 60 600 kr res­pektive 60 200 kr. Den lägsta taxerade inkomsten av näringsverksamhet hade jordbrukarhushållen i Värmlands län med 27 600 kr, vilket var 39 % under riks­genomsnittet. Därefter följde Norrbottens och Västernorrlands län med 30 600 respektive 33 900 kr. Skillnaderna mellan länen framträder ännu tydligare om inverkan av underskotten beaktas, vilket sker i variabeln Nettoinkomst av nä­ringsverksamhet. Här är värdet för Kalmar läns jordbrukarhushåll 47 % över riksgenomsnittet 40 600 kr medan Värmlands län jordbrukarhushåll redovisar en inkomst som ligger 46 % under riksgenomsnittet.

Inkomsten av tjänst svarar i genomsnitt för drygt 75 % av hushållsinkomsten före transfereringar. Högst är andelen i Norrbottens och Värmlands län med 88 respektive 87 % medan andelen var lägst i Kalmar och Gotlands län med 63 respektive 65 %.

Hushållsinkomsten efter transfereringar, som i genomsnitt varierar betydligt mindre mellan länen än enskilda inkomstslag, var högst i Västerbottens län följt av Jönköpings med 207 700 kr respektive 207 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för dessa län låg 9 % över riksgenomsnittet, som var 190 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 164 400 kr följt av Blekinge och Hallands län med 175 700 kr respektive 180 500 kr. Dessa län låg därmed 14 respektive 8 och 5 % under riksgenomsnittet.

Resultat enligt IAHS definitioner

I tabellerna 13- 18 redovisas svenska resultat enligt de definitioner som Eurostats statistikgren IAHS (Income of Agricultural Household Sector) uppställer. Till Eurostat skall rapporteras uppgifter för jordbrukarhushåll och några jämförelsegrupper om antal hushåll, antal hushållsmedlemmar, antal konsumtionsenheter samt värden för ett antal variabler som leder fram till disponibel inkomst. Reglerna för IAHS tillåter alternativa sätt att ta fram uppgifterna på. De svenska uppgifterna till IAHS baseras för jordbrukar­hushållen sedan inkomståret 1999 på sambearbetningen av LBR och IoF efter att tidigare både för jordbrukare och för övriga grupper ha baserats på en bearbetning av inkomstfördelningsundersökningen. Uppgifterna för övriga hushåll baseras från och med inkomståret 1999 på de uppgifter från IoF som finns i den longitudinella individdatabasen LINDA.

Leveranserna av uppgifter till Eurostat avseende IAHS skall endast avse värden för de olika socioekonomiska grupperna på det sätt som redovisas i tabellerna 16 - 18 d.v.s. utan uppdelning på undergrupper. Den uppdelning av jordbrukarhushållen på riksområden, storleksgrupper och efter brukarens ålder som görs i tabeller 13 - 15 går alltså utöver vad Eurostat kräver. Denna typ av uppdelning är möjlig endast om man baserar beräkningarna på individdata, vilket endast ett mindre antal medlemsländer gör.

Preliminära resultat för jordbrukarhushållen enligt IAHS snäva definition

De resultat som redovisas i tabellerna 13-15 för jordbrukarhushållen enligt IAHS snäva definition är preliminära. Det underlag som beräkningen av inkomst av eget hem baseras på kommer inom kort att revideras. Revideringen beräknas medföra en sänkning av värdet av inkomst av eget hem och möjligen också marginellt påverka antalet hushåll som klassificeras som jordbrukarhushåll.

Enligt de preliminära resultaten uppfyllde 18 501 hushåll eller 23,1 % av samtliga jordbrukarhushåll enligt LBR kravet för att klassificeras som jordbrukarhushåll enligt IAHS: s snäva definition. Denna definition innebär att för att ett hushåll ska klassificeras som jordbrukarhushåll krävs att inkomsten från jordbruk är den största inkomstkällan för den person i hushållet som har högst summa inkomster. Andelen var 28 % i södra och mellersta Sveriges slättbygder (RO1), 21 % i södra skogs- och mellanbygderna samt 17 % i norra Sverige. Andelen var endast 2 % bland de minsta företagen och steg sedan för varje storleksgrupp och var 63 % för hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker. Vid indelning efter ålder var andelen mellan 25 0ch 30 % för alla åldersgrupper utom för gruppen där brukaren är pensionär där andelen endast var 10 %.

Bruttoinkomst av näringsverksamhet svarar för omkring 60 % av summa inkomster för samtliga grupper utom för gruppen där brukaren är pensionär samt vid de allra minsta företagen. I genomsnitt var denna inkomst 209 200 kr vilket motsvarar 58 % av summa inkomster. Med tanke på hur den snäva gruppen jordbrukarhushåll definierats är det helt naturligt att denna är störst. Den kalkylerade inkomsten av eget hem (som troligen kommer att sänkas något när underlaget till beräkningarna reviderats) varierade mellan 47 900 kr för hushållen vid de allra störst företagen och knappt 25 000 kr vid de minsta företagen samt vid företagen i norra Sverige. Dess andel av summa inkomster varierade mellan 7 och 10 %. Inkomsten av anställning var i genomsnitt 46 900 kr eller 13 % av summa inkomster, medan de sociala förmånerna var 39 700 eller 11 %. Dessa två inkomstslag var relativt lika för alla grupper utom sådana med ett stort inslag av pensionärer. Kapitalinkomsterna, som inte omfattar ränteinkomster i näringsverksamhet och dessutom ska beräknas exklusive reavinster och positiv räntefördelning, varierade mellan 7 000 kr och 17 800 kr.

Den disponibla nettoinkomsten per jordbrukarhushåll var i genomsnitt för samtliga grupper 201 100 kr. Lägst var den för de två lägsta storleksklasserna som redovisade 147 100 kr respektive 143 000 kr, vilket var 27 respektive 29 % under genomsnittet. Därefter ökade den disponibla nettoinkomsten för varje storleksklass och är i gruppen med minst 200,1 hektar 272 600 kr eller 36 % över genomsnittet.

Preliminära resultat för jordbrukarhushåll och andra grupper av hushåll enligt IAHS definitioner

De inkomstuppgifter som beräknas för IAHS för olika socioekonomiska grupper är i första hand avsedda att användas för att belysa inkomstutvecklingen för de olika grupperna. Detta beror bland annat på att det är svårt att på ett rättvisande sätt fastställa faktiska inkomstnivåerna för olika grupper. Eftersom beräkningar endast föreligger för 1999 kan några jämförelser som belyser inkomstutvecklingen ännu inte göras. Däremot är det möjligt att till exempel studera hur inkomstsammansättningen ser ut för olika grupper.

Med de kriterier som IAHS snäva definition uppställer utgjorde jordbrukarhushållen endast 0,4 % av samtliga hushåll. Beaktas samtliga 80 068 jordbrukarhushåll i LBR ökar andelen till 1,7 %. Andelen övriga företagare är något större (2,5 %). Andelen hushåll som klassificeras som anställda är 56 % medan gruppen övriga svarar för 41 %. I den sistnämnda gruppen dominerar pensionärshushållen som utgjorde 28 %.

För jordbrukarna enligt IAHS:s snäva definition och för övriga företagare svarade bruttoinkomsten från näringsverksamhet för 58 respektive 60 % av summa inkomster. Genom att antalet jordbrukar- och företagarhushåll är relativt litet och övriga gruppers inkomst av näringsverksamhet är liten svarar detta inkomst­slag i genomsnitt för samtliga hushåll endast för 7 % av summa inkomster.

Den preliminära kalkylerade inkomsten av eget hem var i genomsnitt för samtliga hushåll 17 100 kr eller 5 % av summa inkomster. Andelen var störst för jordbrukarna med 9 % och lägst för gruppen övriga och för pensionärer med 4 %.

Andelen inkomst av anställning var i genomsnitt för samtliga grupper av hushåll 47 % av summa inkomster. För gruppen anställda var andelen 60 %, men också för jordbrukar- och övriga företagarhushåll var andelen så hög som närmare 13 respektive 14 %.

Arbetsgivarnas kostnader för sociala avgifter svarade i genomsnitt för 20 %.

Inkomst av kapital svarar för de redovisade grupperna endast för 2 till 4 % av summa inkomster. Att andelen är så låg beror till en betydande del på att reavinster inte skall medräknas samt på att positiv räntefördelning ingår i bruttoinkomsten av näringsverksamhet.

Sociala förmåner är den helt dominerade inkomstkällan för gruppen övriga och de i den ingående pensionärshushållen med 82 respektive 85 %. För företagargrupperna och gruppen anställda var andelarna 11 respektive 9 %.