Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2016

JO 40 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsområden.

Felmarginaler (dubbla medelfel) skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

I detta statistiska meddelande redovisas slutliga resultat från JEU för år 2016 och dessa jämförs i vissa tabeller med slutliga resultat för år 2015.

Växtodlingsföretag

Nettoresultatet för de mindre växtodlingsföretagen i riksområde 1 var omkring 60 tkr. För medelstora växtodlingsföretag i samma riksområde var motsvarande nettoresultat omkring 270 tkr och för de större företagen omkring 80 tkr. Den större klassen av växtodlingsföretag i riksområde 1 har tillkommit vid årets redovisning av de jordbruksekonomiska resultaten. Resultaten för växtodlingsföretagen påverkas av variation i övriga intäkter.

Mjölkföretag

För de medelstora och de större mjölkföretagen på riksnivå ökade nettoresultaten jämfört med 2015. För de större mjölkföretagen är förändringen statistiskt säkerställd, med ett genomsnittligt nettoresultat 2016 på omkring 1,1 mnkr. För medelstora mjölkföretag på riksnivå beräknas nettoresultatet till omkring 360 tkr. Nettoresultatet för de mindre mjölkföretagen var oförändrat med i genomsnitt omkring 120 tkr för 2016.

Köttdjursföretag

Nettoresultaten i riket för köttdjursföretag var omkring 230 tkr för företag med 800−3 199 standardtimmar, respektive 620 tkr för företag med 3 200−5 599 timmar. Den större klassen har tillkommit vid årets redovisning.

Svinföretag

Nettoresultaten på riksnivå var i genomsnitt omkring 490 tkr bland svinföretag med ett standardiserat arbetsbehov om 1 600 till 5 599 timmar. För de större svinföretagen med minst 5 600 standardtimmar beräknas nettoresultatet i genomsnitt till 1,6 mnkr. Även denna större klass av svinföretag har tillkommit vid redovisning av de jordbruksekonomiska resultaten för 2016.

 

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat i tabell 6 redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Ändrad värdering av vissa tillgångar från nuvärde till anskaffningsvärde

Från och med referensåret 2014 tillämpas nya värderingsprinciper vid värderingen av vissa tillgångar. I tidigare publiceringar av Jordbruksekonomiska undersökningen har avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier gjorts på tillgångarnas nuvärde. Från referensåret 2014 gjordes en övergång till att i kapitalvärderingen vad avser byggnader, förbättringar av markområden, maskiner och utrustning samt icke säljbara immateriella tillgångar i stället utgå från anskaffningsvärdet. Avskrivningarna beräknas också på anskaffningsvärdet för dessa poster. Denna övergång gjordes i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1320/2013.

Redovisning av arbetstid

Enligt EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN) bör arbetstid redovisas med uppdelning efter företagare och driftsledare, företagare men inte driftsledare, driftsledare men inte företagare, företagarens maka/make, samt avlönad respektive icke avlönad fast eller tillfällig arbetskraft. Dessa indelningar motsvaras av andra kategorier i de publicerade tabellerna: huvudbrukare, medbrukare och anhöriga, regelbundet anställda, respektive tillfälligt anställda.

I tabell 18 redovisas arbete med annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity). Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism, skogsbruk och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av en årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU).