Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2015

JO 40 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet.

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat från JEU för år 2015 och dessa jämförs i vissa tabeller med slutliga resultat för år 2014. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

Brutto- respektive nettoresultaten för mindre växtodlingsföretag i riksområde 1 var 202 000 kr respektive 65 000 kr. För de större växtodlingsföretagen var motsvarande resultat 591 000 kr respektive 116 000 kr.

Mjölkföretag

På riksnivå sjönk nettoresultatet för gruppen mjölkföretag med 3 200 – 5 599 standardtimmar med ca 23 %.

Under 2015 var nettoresultatet på riksnivå till brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats 135 000 kr i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 250 000 kr i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar, respektive 737 000 kr i företag med minst 5 600 standardtimmar.

Medelantalet mjölkkor var under 2015 15 stycken i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar, 36 stycken i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och 123 stycken i gruppen med minst 5 600 standardtimmar.

Köttdjursföretag

Brutto-respektive nettoresultaten för köttdjursföretag var 175 000 kr respektive 82 000 kr. En förändring jämfört med 2014 var att intäkterna från djurskötseln ökade.

Svinföretag

Brutto- respektive nettoresultaten för svinföretag var 730 000 kr respektive 436 000 kr.

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat i tabell 6 redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Värdering av vissa tillgångar från nuvärde till anskaffningsvärde

Från och med produktionsåret 2014 tillämpas nya värderingsprinciper vid värderingen av vissa tillgångar. I tidigare publiceringar av Jordbruksekonomiska undersökningen har avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier gjorts på tillgångarnas nuvärde. Från 2014 års undersökning görs en övergång till att i kapitalvärderingen vad avser byggnader, förbättringar av markområden, maskiner och utrustning samt icke säljbara immateriella tillgångar istället utgå från anskaffningsvärdet. Avskrivningarna beräknas också på anskaffningsvärdet för dessa poster. Denna övergång görs i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1320/2013.

Förändringar vad gäller redovisningen av arbetstid

Enligt EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN) bör arbetstid fr.o.m. 2014 redovisas med uppdelning efter företagare och driftsledare, företagare men inte driftsledare, driftsledare men inte företagare, företagarens maka/make och avlönad respektive icke avlönad fast eller tillfällig arbetskraft. Dessa indelningar motsvaras av andra kategorier i de nu publicerade tabellerna; företagare motsvaras av huvudbrukare, företagarens maka/make motsvaras av medbrukare, anhörig och övriga kategorier med lön motsvaras av regelbundet eller tillfälligt anställda.

I tabell 18 redovisas arbete med annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity). Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism, skogsbruk och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU).