Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2014

JO 40 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

I detta Statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2014 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2013. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

Enligt krav från Kommissionen, vad avser statistik till Farm Accountancy Data Network (FADN), ska fler intäkter och kostnader från inkomstkällor som t.ex. turism och framställning av energi medräknas jämfört med tidigare. Det är i huvudsak dessa förändringar som ger en ökning av övriga intäkter hos växtodlingsföretag i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar.

Avskrivningarna ökade för bägge grupperna av växtodlingsföretag jämfört med året innan. I gruppen med 800 – 1 599 standardtimmar ökade avskrivningarna med 57 %, och i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar steg avskrivningarna med 14 %. Orsaken kan delvis förklaras med att tidigare beräknades avskrivningarna på bl.a. maskiner och utrustning utifrån nuvärdet. I detta SM beräknas istället avskrivningarna på anskaffningsvärdet.

Sammantaget minskade nettoresultatet till brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats i Riksområde 1 från 80 500 kr till -5 300 kr i gruppen med 800 – 1 599 standardtimmar. I gruppen med fler standardtimmar (1 600 – 3 199) var nettoresultatet 200 200 kr, en nedgång från 205 200 kr året innan.

Mjölkföretag

Den förändrade redovisningen av intäkter från annan verksamhet, t.ex. körslor, turism och energi, innebär att övriga intäkter ligger på en högre nivå jämfört med 2013. I riket ökade övriga intäkter med 19 % i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 16 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och 12 % i företagen med mer än 5 600 standardtimmar.

I flera av redovisningsgrupperna är det ett negativt finansiellt netto i mjölkföretagen. Det beror på att mjölkföretagen i hög utsträckning även har skogsbruk och att en stor andel av räntekostnaderna därför ligger i denna driftsgren.

Under 2014 var nettoresultatet för mjölkföretagen i riket till brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats 173 300 kr i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar,   324 800 kr i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och 581 600 kr i företagen med mer än 5 600 standardtimmar.

I riket var medelantalet mjölkkor under 2014 i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar 17 stycken, i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar 34 stycken och i gruppen med mer än 5 600 standardtimmar 123 stycken. Det är ungefär oförändrad nivå som under 2013.

Köttdjursföretag

Bruttoresultatet för köttdjursföretag sjönk från 210 200 kr till 122 900 kr mellan åren 2013 och 2014. Samtliga intäktsposter, utom övriga intäkter, låg på lägre nivåer under 2014 jämfört med året innan.

Svinföretag

De sammanlagda intäkterna i svinföretagen sjönk med 12 % jämfört med 2013. Intäkterna från djurskötsel dominerar och sjönk i motsvarande grad.

Medelantalet avelssvin minskade med 18 % jämfört med året innan och medelantalet smågrisar under 25 kg minskade med 29 %.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag i urvalet.

Skogsbruk

Resultatet i skogen sjönk i riket för mjölkföretagen jämfört med 2013, 71 % i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar, 63 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och med mer än hundra procent i gruppen med mer än 5 600 standardtimmar.

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Värdering av vissa tillgångar från nuvärde till anskaffningsvärde

Från och med produktionsåret 2014 tillämpas nya värderingsprinciper vid värderingen av vissa tillgångar. I tidigare publiceringar av Jordbruksekonomiska undersökningen har avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier gjorts på tillgångarnas nuvärde. Från 2014 års undersökning görs en övergång till att i kapitalvärderingen vad avser byggnader, förbättringar av markområden, maskiner och utrustning samt icke säljbara immateriella tillgångar istället utgå från anskaffningsvärdet. Avskrivningarna beräknas också på anskaffningsvärdet för dessa poster. Denna övergång görs i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1320/2013.

Förändringar vad gäller redovisningen av arbetstid

Enligt EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN) bör arbetstid fr.o.m. 2014 redovisas med uppdelning efter företagare och driftsledare, företagare men inte driftsledare, driftsledare men inte företagare, företagarens maka/make och avlönad respektive icke avlönad fast eller tillfällig arbetskraft. Dessa indelningar motsvaras av andra kategorier i de nu publicerade tabellerna; företagare motsvaras av huvudbrukare, företagarens maka/make motsvaras av medbrukare och anhörig och övriga kategorier med lön motsvaras av regelbundet eller tillfälligt anställda.

I tabell 18 redovisas inkomst av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity). Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism, skogsbruk och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av årsarbetstid (AWU).