Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2014

JO 40 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

I detta Statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2014 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2013. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

För både mindre och större växtodlingsföretag ökade det genomsnittliga brutto- och nettoresultatet mellan åren 2013 och 2014. Intäkterna från enbart växtodling var däremot i stort sett oförändrade. Generellt var det lägre avräkningspriser på spannmål och högre skördar under 2014 jämfört med 2013. Orsaken till att intäkterna ökade var främst att fler s.k. andra verksamheter är medräknade i sammanställningen. Enligt krav från Kommissionen, vad avser statistik till Farm Accountancy Data Network (FADN), ska fler intäkter och kostnader från inkomstkällor som t.ex. turism och framställning av energi medräknas jämfört med tidigare. Det är i huvudsak dessa förändringar som ger en ökning av övriga intäkter hos växtodlingsföretagen.

I bägge storleksgrupperna för växtodlingsföretag ökade intäkterna från skogsbruket, vilket förde med sig ett något högre resultat från skogen. I storleksgruppen 800 – 1 599 standardtimmar steg resultatet till brukarfamiljens arbete och kapitalinsats från 9 900 kr till 17 600 kr mellan 2013 och 2014. Motsvarande förändring i storleksgruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar var från - 9 400 kr till -1 300 kr.

Summa kostnad för förnödenheter ökade med 7 % i den mindre storleksgruppen mellan åren 2013 och 2014. Motsvarande ökning av kostnader för förnödenheter i den större gruppen var 5 %. Summan av driftskostnader steg med 11 % i storleksgruppen 800 – 1 599 standardtimmar, medan de ökade med 15 % i storleksgruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar. Även arbetskostnaden steg i bägge grupperna och det beror delvis på att beräkningsmetoden förändrades mellan åren. I tidigare SM var inte familjemedlemmar medräknade i den kostnadspost som avser lönekostnader. I och med publiceringen av detta SM ingår även familjemedlemmar i de fall de uppburit lön i företaget.

Avskrivningarna ökade i bägge grupperna jämfört med året innan. I gruppen med 800 – 1 599 standardtimmar ökade avskrivningarna med 57 %, och i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar steg avskrivningarna med 14 %. Orsaken kan delvis förklaras med att tidigare beräknades avskrivningarna på bl.a. maskiner och utrustning utifrån nuvärdet. I detta SM beräknas istället avskrivningarna på anskaffningsvärdet.

Nettoresultatet till brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats i Riksområde 1 ökade från 80 500 kr till 103 400 kr i gruppen med 800 – 1 599 standardtimmar. I gruppen med fler standardtimmar (1 600 – 3 199) nästan fördubblades resultatet till 404 700 kr.

 

Mjölkföretag

Resultatet i samtliga grupper, både på brutto- och nettonivå, förbättrades under 2014 jämfört med året innan. En av orsakerna till denna utveckling var att intäkterna från djurskötseln ökade. De genomsnittliga årsresultaten förbättrades trots det sjunkande avräkningspriset på mjölk under senare delen av 2014. I Riksområde 1 steg intäkterna från djurskötseln med 4 % i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar och med 20 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar. I Riksområde 2 ökade samma intäkt med 42 % i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar och med 12 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar. Intäkterna från djurskötseln i Riksområde 3 steg med ungefär 4 %. Totalt i riket ökade intäkterna från djurskötseln med 16 % i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 14 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och med 16 % i företagen med fler standardtimmar än 5 600. Det var framförallt intäktsposterna nötkreatur och mjölk som bidrog till denna ökning.

Den förändrade redovisningen av intäkter från annan verksamhet, t.ex. körslor, turism och energi, innebär att övriga intäkter ligger på en högre nivå jämfört med 2013. I riket ökade övriga intäkter med 80 % i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 78 % i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och 67 % i företagen med mer än 5 600 standardtimmar.

I flera av redovisningsgrupperna är det ett negativt finansiellt netto i mjölkföretagen. Det beror på att mjölkföretagen i hög utsträckning även har skogsbruk och att en stor andel av räntekostnaderna därför ligger i denna driftsgren.

Under 2014 var nettoresultatet till brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats   210 400 kr i gruppen 1 600 – 3 199 standardtimmar, 419 100 kr i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar och 832 600 kr i företagen med mer än 5 600 standardtimmar.

Medelantalet mjölkkor var under 2014 i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar 17 stycken, i gruppen med 3 200 – 5 599 standardtimmar 34 stycken och i gruppen med mer än 5 600 standardtimmar 123 stycken. Det är ungefär oförändrad nivå som under 2013.

 

Köttdjursföretag

Bruttoresultatet för köttdjursföretag sjönk från 210 200 kr till 182 600 kr mellan åren 2013 och 2014. Intäkterna sjönk med 7 % medan kostnaderna minskade med 3 % jämfört med 2013. Samtliga intäktsposter, utom övriga intäkter, låg på lägre nivåer under 2014 jämfört med året innan.

Kostnader för växtodling sjönk med 18 % och kostnaderna för djurhållningen steg med 26 %. Övriga driftskostnader sjönk med 9 % mellan åren 2013 och 2014, medan summan av övriga kostnader inkl. finansiellt netto sjönk med       15 %. Trots att flera av kostnaderna låg på lägre nivåer under 2014, så hamnade nettoresultatet på 89 300 kr. Det resultatet kan jämföras med nettoresultatet under 2013 som var 100 600 kr.

 

Svinföretag

De sammanlagda intäkterna i svinföretagen sjönk med 7 % jämfört med 2013. Driftskostnaderna sjönk med 12 % under samma period. Förändringarna av intäkterna och kostnaderna gav en ökning av bruttoresultatet med 5 %.

Intäkterna från djurproduktionen sjönk, däribland intäkten för svin som sänktes med 12 %. Intäkterna från växtodlingen förändrades endast i mindre omfattning, men intäkten från potatis minskade medan intäkterna av spannmål och oljeväxter ökade.

Flera av kostnaderna var lägre jämfört med 2013. På kostnadssidan sjönk bland annat kostnaden för inköpt foder med 8 %, underhåll av byggnader och maskiner med 40 % och elkostnaden med 32 %. Kostnaden för bekämpningsmedel ökade däremot med 76 %.

Medelantalet avelssvin minskade med 18 % jämfört med året innan och medelantalet smågrisar under 25 kg minskade med 29 %.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag i urvalet.

 

Skogsbruk

Resultatet i skogen sjönk i hela riket för mjölkföretagen jämfört med 2013,      74 % i gruppen med 1 600 – 3 199 standardtimmar, 68 % i gruppen med 3 200 – 3 199 standardtimmar och med mer än hundra procent i gruppen med mer än 5 600 standardtimmar. För köttdjursföretagen sjönk resultatet från skogsbruket med 34 % jämfört med 2013, medan resultatet från skogen flerdubblades i svinföretagen.

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Värdering av vissa tillgångar från nuvärde till anskaffningsvärde

Från och med produktionsåret 2014 tillämpas nya värderingsprinciper vid värderingen av vissa tillgångar. I tidigare publiceringar av Jordbruksekonomiska undersökningen har avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier gjorts på tillgångarnas nuvärde. Från 2014 års undersökning görs en övergång till att i kapitalvärderingen vad avser byggnader, förbättringar av markområden, maskiner och utrustning samt icke säljbara immateriella tillgångar istället utgå från anskaffningsvärdet. Avskrivningarna beräknas också på anskaffningsvärdet för dessa poster. Denna övergång görs i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1320/2013.

Förändringar vad gäller redovisningen av arbetstid

Enligt EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN) bör arbetstid fr.o.m. 2014 redovisas med uppdelning efter företagare och driftsledare, företagare men inte driftsledare, driftsledare men inte företagare, företagarens maka/make och avlönad respektive icke avlönad fast eller tillfällig arbetskraft. Dessa indelningar motsvaras av andra kategorier i de nu publicerade tabellerna; företagare motsvaras av huvudbrukare, företagarens maka/make motsvaras av medbrukare och anhörig och övriga kategorier med lön motsvaras av regelbundet eller tillfälligt anställda.

I tabell 18 redovisas inkomst av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity). Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism, skogsbruk och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av årsarbetstid (AWU).