Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2013

JO 40 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer.

I detta Statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2013 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2012. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

Det genomsnittliga bruttoresultatet för företag inriktade på jordbruksväxter sjönk för de båda storleksgrupperna (800–1 599 standardtimmar respektive 1 600–3 199 standardtimmar) mellan år 2012 och år 2013.

Mellan åren 2012 och 2013 har intäkterna minskat med knappt 9 % för den mindre storleksgruppen och ungefär 24 % för den större storleksgruppen. Resultatförsämringen beror delvis på att intäkterna från försäljning av spannmål minskade, vilket i första hand var en följd av lägre priser på spannmål.

De flesta genomsnittliga driftkostnadsposterna minskade. Samtidigt sjönk summan av driftskostnader och övriga kostnader för båda storleksgrupperna under år 2013.

Brukad åkerareal minskade i växtodlingsföretagen mellan åren 2012 och 2013. Spannmålsarealen per företag i storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar minskade mest.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag visar måttlig återhämtning under 2013. På riksnivå förbättrades det genomsnittliga bruttoresultatet för mjölkföretagen. Summan av intäkterna har ökat marginellt i Riksområde 1 och i Riksområde 3. När det gäller intäkter från djurskötsel så har dessa ökat mest, med nästan 13 %, för den minsta storleksgruppen (1 600–3 199 standardtimmar) i Riksområde 1 och minskat mest, med ungefär 12 %, för samma storleksgrupp i Riksområde 2.

De genomsnittliga intäkterna hänförbara till mjölkproduktion blev högst i Riksområde 2 med 970 300 kronor för den medelstora storleksgruppen (3 200–5 599 standardtimmar) och i Riksområde 1 med 496 600 kronor för den minsta storleksgruppen (1 600–3 199 standardtimmar). På riksnivå förblev intäkterna från försäljning av mjölk nästan oförändrade för den minsta storleksgruppen medan de ökade något för både den medelstora och den största storleksgruppen.

Intäkterna från direktersättningar har minskat något för den minsta storleksgruppen (1 600–3 199 standardtimmar) i Riksområde 1 och i Riksområde 3, för den största storleksgruppen (över 5 600 standardtimmar) i riket samt för den medelstora storleksgruppen (3 200–5 599 standardtimmar) i Riksområde 2.

Driftskostnader minskade i alla riksområden förutom för den medelstora storleksgruppen (3 200–5 599 standardtimmar) i Riksområde 1 under 2013. Det beror främst på att de genomsnittliga kostnaderna hänförbara till köpfodermedel minskade för de flesta grupperna.

För storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var bruttoresultatet år 2013 högst i Riksområde 3 med 237 000 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga bruttoresultatet för hela riket som var 190 800 kr. Skillnaden förklaras främst av att de genomsnittliga intäkterna hänförbara till direktstöd var 103 800 kronor högre i Riksområde 3 jämfört med hela riket.

Köttdjursföretag

Eftersom samtliga intäktsposter ökat från år 2012 till år 2013, har summan av intäkterna ökat betydligt. Övriga intäkter har ökat mest med 16 % jämfört med 2012. Genomsnittliga intäkter hänförbara till djurskötsel och till direktersättningar har ökat med ungefär 11 % vardera.

Intäktsökningen berodde främst på att intäkterna från uppfödning av nötkreatur har blivit drygt 11 % högre. Ökningen av medelantal djur per företag har också bidragit till positiva resultat under år 2013.

De flesta driftskostnaderna, särskilt kostnaderna hänförbara till växtodling, ökade medan kostnaderna hänförbara till underhåll minskade under år 2013. Minskningen av underhållskostnaderna förklaras av att kostnaderna för maskinunderhåll har blivit lägre.

Svinföretag

Intäkterna i jordbruket har ökat mellan åren 2012 och 2013, trots att intäkterna hänförbara till djurskötsel och till direktersättningar minskade med ungefär 5 % respektive 4 %. Det genomsnittliga bruttoresultatet har minskat marginellt och blev 728 300 kronor för år 2013.

De flesta kostnadsposterna var högre år 2013 jämfört med föregående år, så driftskostnader och övriga kostnader ökade något. Underhållskostnader och avskrivningskostnader ökade mest med ungefär 8 % respektive 11 %.

Medelantalet avelssvin har minskat medan medelantalet slaktsvin har ökat från år 2012 till år 2013.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag i den redovisade storleksgruppen med 1 600–5 599 standardtimmar.

Skogsbruk

På riksnivå har skogsarealen minskat för de minsta och de största mjölkgårdarna jämfört med 2012. Resultatet i skogsbruket före avskrivningar och arbetskostnader ökade markant för den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599 standardtimmar och för den största storleksgruppen med över 5 600 standardtimmar på riksnivå.

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.