Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2011

JO 40 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Kommentarer till tabellerna

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer.

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2011 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2010. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

De totala intäkterna ökade för båda redovisningsgrupperna jämfört med 2010. Den största intäktsökningen kom från övriga verksamheter där intäkterna ökade med drygt 70 % för den större storleksgruppen och ökade med cirka 80 % för den mindre storleksgruppen.

Kostnader för växtodling och underhåll var förhållandevis stabila medan intäkter för växtodling och övriga driftkostnader ökade påtagligt framförallt för den mindre storleksgruppen mellan år 2010 och år 2011. Intäktsökningen från växtodling kommer främst från spannmål och oljeväxtodlingar. För den mindre storleksgruppen (800-1599) har intäkterna för spannmål ökat med drygt 40 % och för oljeväxter med 10 %. För den större gruppen (1600-3199 timmar) ökade intäkterna för spannmål och oljeväxter med 30 % respektive 46 %.

Åkerarealens användning har förändrats något mellan åren 2010 och 2011. Spannmåls- och oljeväxtarealen per företag har ökat med nästan 20 % respektive 18 % för den större storlekgruppen medan spannmålsarealen har ökat med 26 % för de mindre växtodlingsföretagen. Ökningen av åkerarealanvändningen förklaras främst av en ökning av arrenderade arealer, vilket också lett till ökade arrendekostnader. 

Markanta resultatförbättringar för båda storleksgrupperna har skett för räkenskapsår 2010 och 2011. Nettoresultatökningen för storleksgrupp 1600-3199 standardtimmar orsakades av en minskning av avskrivningskostnader, arbetskostnader för anställda och en ökning av intäkter för växtodling och övriga intäkter. Förbättringen av nettoresultatet för mindre företag reducerades p.g.a. ökade övriga kostnader, driftskostnader och avskrivningskostnader.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag uppvisade försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat jämfört med 2010. Resultatförsämringen förklaras främst av en ostabil utveckling av avräkningspriset på mjölk, en sänkning av lagret av djur för de minsta och medelstora redovisningsgrupperna och en minskning av intäkter för de minsta företagen i riket under året. Samtidigt har driftskostnaderna för de medelstora och stora redovisninsgrupperna ökat på riksnivå.

Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik ökade något i Riksområde 1 och minskade marginellt i Riksområde 2 och 3 eller var nästan stabila för de minsta och mellanstora företagen och ökade för de största företagen. Övriga intäkter ökade markant för de minsta företagen och ökade marginellt för de mellanstora och de största företagen jämfört med 2010.

I storleksgruppen 1600-3199 standardtimmar var den genomsnittliga driftskostnaden år 2011 högst i Riksområde 1 fastän det genomsnittliga bruttoresultatet också var högst i Riksområde 1 med 248 000 kronor. De ökade arrendekostnaderna och avskrivningskostnaderna har minskat nettoresultatet i Riksområde 1 varför företagen i Riksområde 2 uppnått högsta nettoresultatet med 173 100 kronor i denna redovisningsgrupp. Siffran kan också jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 139 800 kronor. Resultatet kan förklaras främst av att intäkterna som är direkt hänförbara till djurskötsel var knappt 53 000 kronor högre och driftkostnaderna var ungefär samma i Riksområde 2 jämfört med hela riket.

Köttdjursföretag

Samtliga intäkter förblev i stort sett oförändrade mellan åren 2010 och 2011, förutom att intäkterna som är hänförbara till djurskötsel minskade och att intäkterna som är hänförbara till växtodling ökade år 2011.

Både genomsnittligt brutto- och nettoresultat har blivit sämre än föregående år eftersom kostnaderna som avser underhåll och övriga kostnader ökade.

Såväl kostnaderna för förnödenheter som avskrivningar har ökat från år 2010 till år 2011. Särskilt märks en ökning med knappt 60 % i avskrivningar på ekonomibyggnader och byggnadsinventarier.

Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att medelantal övriga nöt 1 år eller äldre minskade rejält och kalvar som är yngre än 1 år minskat något, vilket bidrog till arbetsinsatsminskningen för huvudbrukare, medbrukare och anhöriga mellan åren 2010 och 2011.

Svinföretag

En förbättring av svinföretagens bruttoresultat kan noteras under år 2011. De genomsnittliga intäkterna i jordbruket, framförallt intäkterna för djurskötsel och för växtodling, mest från spannmålsodling, ökade tydligt jämfört med 2010. Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik, i synnerhet intäkterna från gårds-stöd ökade nästan 25 %. Samtidigt ökade de flesta övriga kostnaderna, speciellt avskrivningskostnader och räntenetto markant. Därför blev nettoresultatet sämre än förra året.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag i undersökningen.

Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att medelantal slaktsvin 25 kg och däröver och smågrisar under 25 kg har ökat drygt 30 % från år 2010 till år 2011.

Trädgårdsföretag

Urvalet är förhållandevis heterogent. Storleken på trädgårdsföretagen varierar kraftigt och de flesta företagen i urvalet är starkt specialiserade inom olika kulturer, men tomat- och gurkodlingar är ändå dominerande. Detta i kombination med ett litet urval gör att osäkerheten för siffrorna är stor, varför jämförelser mellan åren kan vara svåra. Nya enskilda företag i urvalet kan förändra resultatet kraftigt.

Totalt sett minskade intäkterna jämfört med 2010. Den betydande minskningen orsakades av lägre pris på och mindre skörd av växthusodlade tomater under 2011. Intäkter för växthusodlade gurkor har sjunkit markant år 2011. Den genomsnittliga ytan för alla växthusodlade trädgårdsväxter är nästan oförändrad. Såväl kostnaderna för förnödenheter och underhåll som driftskostnaderna ökade mellan år 2010 och år 2011. Resultatet blev sämre än förra året.

Skogsbruk

För de flesta grupperna har intäkterna i skogsbruket ökat jämfört med föregående år. Framförallt i Riksområde 1 märks en tydlig ökning av såväl intäkter som resultat. Mindre mjölkgårdar har uppnått högre resultat i Riksområde 1 mellan åren 2010 och 2011. Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Det kan konstateras att lantbruksföretagen i skogsbygderna och i norra Sverige hämtar en betydande del av sitt nettoresultat från skogsbruket.

 

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.