Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2011

JO 40 SM 1202

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2011 och jämförs med definitiva resultat för år 2010. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

De totala intäkterna ökade för båda redovisningsgrupperna jämfört med 2010. Den största intäktsökningen kom från övriga verksamheter där intäkterna mer än fördubblades för den större storleksgruppen och ökade med cirka 50 % för den mindre storleksgruppen.

Intäkter från direktersättningar och kostnader för växtodling och underhåll var förhållandevis stabila medan intäkter för växtodling och övriga driftkostnader ökade påtagligt framförallt för den mindre storleksgruppen mellan år 2010 och år 2011.

Den markanta nettoresultatökningen för storleksgrupp (1600-3199) orsakades av en minskning av avskrivningskostnader och arbetskostnader för anställda och en ökning av övriga intäkter. Förbättringen av nettoresultatet för mindre företag reducerades p.g.a. ökade övriga kostnader och driftskostnader.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag uppvisade försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat jämfört med 2010. Resultatförsämringen förklaras främst av ett minskat avräkningspris på mjölk och en sänkning av lagret av djur under året samtidigt som kostnaderna för djurskötsel ökade på riksnivå.

Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik minskade något eller var stabila för de minsta och mellanstora företagen och ökade för de största företagen. Övriga intäkter ökade markant för de minsta företagen och ökade marginellt för de mellanstora och minskade för de största företagen jämfört med 2010.

Såväl driftkostnader som övriga kostnader ökade i de mellanstora och största storleksgrupperna och minskade i den minsta storleksgruppen under året. I storleksgruppen 1600-3199 standardtimmar var den genomsnittliga driftskostnaden år 2011 högst i Riksområde 1 fastän det genomsnittliga nettoresultatet också var högst i Riksområde 1 med 165 100 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 138 100 kr. Resultatet kan förklaras främst av att intäkterna direkt hänförbara till djurskötsel var knappt 200 000 kr högre och intäkterna för växtodling cirka 10 000 kr högre i Riksområde 1 jämfört med hela riket.

Köttdjursföretag

Samtliga intäktsposter förutom intäkterna som avser växtodling minskade mellan åren 2010 och 2011. Intäkterna som är hänförbara till djurskötsel minskade procentuellt mest.

Både brutto- och nettoresultaten har blivit sämre än föregående år trots att samtliga driftkostnader minskade med knappt 10 procent. Däremot ökade övriga kostnader med cirka 10 procent.

 

Svinföretag

En förbättring av svinföretagens bruttoresultat kan noteras under år 2011. De genomsnittliga intäkterna i jordbruket, framförallt intäkterna för djurskötsel och för växtodling, ökade tydligt jämfört med 2010. Samtidigt ökade de flesta övriga kostnaderna, speciellt avskrivningskostnader och räntenetto markant. Därför blev nettoresultatet sämre än förra året.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2011 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2013.