Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2010

JO 40 SM 1102

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2010 och jämförs med definitiva resultat för år 2009. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Växtodlingsföretagen fick både ökade intäkter och minskade kostnader 2010 jämfört med föregående år. Framförallt var det intäkterna från växtodlingen som förbättrats mot föregående år. Bland kostnaderna är det främst de som går att hänföra till växtodlingen som har minskat, men viss minskning har även skett för underhåll. Såväl brutto- som nettoresultaten har blivit bättre för gruppen.

Omsättningen för djurskötseln minskade 2010. Den här statistiken är dock osäker då endast några av företagen har djur. Ändringen i intäkter och kostnader för djur är mer beroende av vilka företag som hamnar i urvalet än av faktiska förändringar hos växtodlingsföretagen.

Mjölkföretag

Resultaten för mjölkföretagen har förbättrats mycket jämfört med 2009. På riksnivå har nettoresultatet förbättrats med mer än det dubbla i samtliga redovisningsgrupper. Framförallt är det ökade intäkter som står bakom det förbättrade resultatet då kostnaderna endast förändrats marginellt.

Den största intäktsökningen kommer från djurskötsel, men även det som klassas som övriga intäkter har ökat för samtliga redovisningsgrupper på riksnivå. Driftskostnaderna har ökat något för alla storleksgrupper utom den största, där kostnaderna minskat något.

Köttdjursföretag

Intäkterna har ökat mer än kostnaderna för köttdjursföretagen. Därför blev resultaten bättre 2010 än förgående år. Både brutto- och nettoresultaten har blivit bättre än 2009. Intäkter och kostnader för växtodlingen för företag inom gruppen har minskat. De övriga intäktsposterna har ökat jämfört med tidigare.

Kostnaderna som är hänförbara till djurskötseln är marginellt högre.

Svinföretag

Även svinföretagen når förbättrade resultat 2010 jämfört med 2009. Det förbättrade resultatet kommer inte från djurskötseln, utan hänförs till växtodlingen. Detta beror på att många svinföretag även har växtodling. Företag med enbart svinproduktion har således fått en försämrad lönsamhet jämfört med 2009. Det låga antalet svinföretag som är med i redovisningen gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2010 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2012.