Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2009

JO 40 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2009 och jämförs med definitiva resultat för år 2008. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Intäkterna för växtodlingsföretagen gick ner 2009. Det var framförallt de lägre priserna på spannmål som bidrog till de minskade intäkterna. De totala kostnaderna minskade något jämfört med 2008 men de specifika kostnaderna för växtodlingen ökade. Kostnadsminskningen hjälpte dock inte att dra upp resultaten till 2008 års nivå utan resultaten var betydligt lägre än tidigare år. Efter avskrivningar, arrenden och räntor får företagen i undersökningen till och med ett negativt nettoresultat.

Omsättningen för djurskötseln minskade 2009. Den här statistiken är dock osäker då endast några av företagen har djur. Ändringen i intäkter och kostnader för djur är mer beroende av vilka företag som hamnar i urvalet än på faktiska förändringar hos växtodlingsföretagen.

Mjölkföretag

Intäkterna för djurskötsel har minskat för samtliga redovisningsgrupper med mjölkföretag. Lägre priser på mjölk under 2009 jämfört med 2008 är den främsta orsaken till att intäkterna minskat. Även intäkterna från växtodlingen har minskat, detta beror till stor del på att värdet på foder som ligger i lager har minskat i och med lägre priser.

Kostnaderna för växtodling och djurskötsel har ökat något i de flesta grupperna. Övriga driftskostnader har dock sjunkit så kostnaderna är totalt sett lägre än 2008. Kostnadssänkningen är dock marginell jämfört med de minskade intäkterna som ger ett betydligt lägre resultat. För de största företagen är nettoresultatet till och med negativt.

Köttdjursföretag

Generellt minskar intäkterna både från växtodlingen och djurskötsel samtidigt som driftskostnaderna ökat. Bruttoresultatet minskar således jämfört med föregående år. Även de övriga kostnaderna ökade så nettoresultatet minskade ännu mer än bruttoresultatet. Skillnaden mellan 2008 och 2009 är inte speciellt stora varken för intäkterna eller kostnaderna men då intäktsminskningen och kostnadsökningen slås ihop blir resultatet betydligt lägre 2009.

Svinföretag

Även för svinföretagen har intäkterna minskat för växtodling och djurskötsel. Nedgången i växtodlingen beror till stor del på att värdet på lagret har minskat i och med lägre spannmålspriser. Driftskostnaderna har emellertid också minskat så bruttoresultatet hamnar på samma nivå som föregående år och nettoresultatet har till och med förbättrats något. Det är dock endast ett fåtal svinföretag med i redovisningen så resultaten bör tolkas med försiktighet.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2009 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2011.