Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2007

JO 40 SM 0802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2007 och jämförs med definitiva resultat för år 2006. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. Från 2007 års undersökning ändras metoden för kapitalvärdering av byggnader som har använts sedan mitten av 90-talet, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Tidigare har bedömningar av bl. a. byggnadernas användning och skick varit underlag för kapitalvärderingen medan byggnadernas värde från och med 2007 baseras på anskaffningsvärdet. Den nya metoden har lett till generellt lägre kapitalkostnader då avskrivningstiden för byggnader har kortats, vilket gör att äldre byggnader värderas lägre än tidigare.

I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Samtliga intäktsposter förutom övriga intäkter ökade för båda grupper av växtodlingsföretag. Den största intäktsökningen kom från växtodlingen där intäkterna nästintill fördubblades. Detta beror på högre priser på framförallt spannmål under 2007 jämfört med tidigare år.

Driftskostnaderna ökade även de för båda grupperna och för samtliga poster. Även här var den största förändringen mot föregående år växtodlingen. Kostnadsökningen var dock inte lika stor som intäktsökningen, vilket resulterade i en förbättring av bruttoresultatet.

Nettoresultatet ökade ännu mer än bruttoresultatet p.g.a. minskade avskrivningskostnader. Detta var dock en teoretisk minskning då metoden för kapitalvärdering av byggnader ändrades 2007, se Syfte och huvuddrag. För övriga kostnader skedde endast marginella förändringar.

Mjölkföretag

På riksnivå var de totala intäkterna relativt oförändrade för mjölkföretagen. Intäkterna för växtodling ökade markant medan intäkterna för animalieproduktionen var nästintill oförändrade. Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik minskade dock något för samtliga grupper. Övriga intäkter minskade även de för de minsta och största företagen medan de ökade för de mellanstora. Skillnaden i övriga intäkter kan variera beroende på att en del av företagen byts ut varje år och ersättningsföretagen kan ha mer eller mindre sidoverksamheter än de företag som inte längre är med. I Riksområde 1, (Södra och mellersta Sveriges slättbygder) där intäkterna från växtodlingen var större än för övriga grupper, ökade de totala intäkterna medan de i övriga områden minskade något.

Driftskostnaderna ökade något på riksnivå för de mindre och mellanstora företagen medan de minskade för de största. I Riksområde 1 och 3 (Norra Sverige) ökade kostnaderna medan de minskade i Riksområde 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder). Skillnaderna från föregående år var dock relativt små för samtliga driftskostnader.

Bruttoresultatet förbättrades för de mellanstora och stora företagen medan det var något lägre för de mindre företagen jämfört med 2006. I Riksområde 1 skedde en generell förbättring av resultatet för samtliga företag tack vara de ökade intäkterna. Nettoresultatet ökade för samtliga grupper, detta beror dock främst på metodbyte för kapitalvärdering av byggnader.

Köttdjursföretag

För köttdjursföretagen ökade både intäkterna och driftskostnaderna något 2007 jämfört med 2006. På intäktssidan var det framförallt för växtodlingen som inkomstökningen skedde och för kostnaderna var det omkostnader för djurskötseln som ökade. Intäkterna ökade generellt mer än kostnaderna så bruttoresultatet var bättre 2007 än 2006. Nettoresultatet var betydligt högre 2007 beroende på minskningen i avskrivningskostnader p.g.a. metodbyte av kapitalvärdering av byggnader.

Svinföretag

De totala intäkterna och driftskostnaderna för svinföretag var i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Intäkterna för växtodlingen ökade något men djurproduktionen och övriga intäkter minskade vilket resulterar i en knapp inkomstsänkning. Kostnaderna sjönk något mer, vilket resulterade i att bruttoresultatet var något sämre än 2006. Nettoresultatet tycks ha ökat markant men detta är en följd av ändringar i metoden för värdering och avskrivningar av byggnader snarare än en förändring av svinföretagens intäkter och kostnader.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2007 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2009.