Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2006

JO 40 SM 0702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2006 och jämförs med definitiva resultat för år 2005. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Det genomsnittliga bruttoresultatet för företag inriktade på jordbruksväxter ökade mellan år 2005 och år 2006. Den intäktsökning som skett beror för gruppen med 800 - 1599 standardtimmar endast marginellt på en ökning av intäkter från växtodlingen. För gruppen med fler antal standartimmar har dessa intäkter minskat. Priserna för spannmål ökade visserligen under året men skördeutfallet blev i genomsnitt lägre än året innan. Främst kommer förbättringen från högre direktersättningar och högre övriga intäkter.

Driftskostnaderna har ökat p.g.a. högre kostnader för växtodling. Intäkter och kostnader för djurskötsel har minskat enligt tabellen men det är endast ett fåtal av företagen som har djur vilket ger lägre kostnad jämfört med de definitiva uppgifterna från 2005 där fler företag med djur ingår.

Det genomsnittliga nettoresultatet har stigit år 2006 jämfört med år 2005.

Mjölkföretag

Generellt för alla mjölkföretag visar förändringarna i bruttoresultatet en svag förbättring för gruppen med 1600 - 3199 standartimmar, en svag försämring för gruppen med 3200 - 5599 standardtimmar samt en markant resultatförsämring för gruppen med mer än 5600 standardtimmar. Intäkterna från direktersättningar har ökat men intäkterna från djurhållning och växtodling, vilket ger en total intäktsminskning för samtliga grupper.

De totala kostnaderna har minskat för samtliga grupper. Nettoresultatet ökade för båda grupperna under 5600 standardtimmar och minskade för den största gruppen där de lägre kostnaderna inte fullt ut kompenserar för de minskade intäkterna.

En jämförelse mellan riksområdena visar att för mjölkföretag i storleksgruppen 1600 - 3199 standardtimmar var det genomsnittliga bruttoresultatet år 2006, liksom året innan, högst i Riksområde 3 med 280 500 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga bruttoresultatet för hela riket som var drygt 223 700 kr. Skillnaden förklaras främst av att intäkterna från direktersättningar var högre i Riksområde 3 än i övriga riket.

Köttdjursföretag

De genomsnittliga bruttoresultatet för köttdjursföretagen har minskat från år 2005 till år 2006. Minskningen beror delvis på lägre intäkter från djurskötseln men framförallt på lägre övriga intäkter. Kostnaderna för anställda har minskat men då endast ett fåtal företag har haft anställda är denna siffra är osäker.

Kostnaderna för avskrivning och räntor ökade vilket innebär att nettoresultatet blev lägre år 2006. På grund av höga medelfel för det genomsnittliga resultatet bör dock detta resultat tolkas med försiktighet.

Svinföretag

Svinföretagens bruttoresultat var bättre 2006 jämfört med föregående år. Alla intäktsgrupperna har ökat. Kostnaderna har endast ökat marginellt, vilket innebär att resultatet blev högre än föregående år.

Nettoresultatet minskade dock och hamnar på ett negativt värde, medelfelen är dock höga så resultatet ska tolkas med försiktighet.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2006 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2008.