Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2004

JO 40 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Kommentarer till tabellerna

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer.

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2004 och jämförs med definitiva resultat för år 2003 Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Det genomsnittliga resultatet för företag inriktade på jordbruksväxter försämrades något mellan år 2003 och år 2004 för båda de storleksgrupper (800- 1599 standardtimmar respektive 1600 - 3199 standardtimmar) som redovisas.

Resultatförsämringen beror främst på att intäkterna från försäljning av spannmål sjönk vilket i första hand var en följd av lägre priser på spannmål. I den mindre storleksgruppen minskade kostnaderna också något, medan de ökade något i den större storleksgruppen.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag visade i genomsnitt försämringar för både brutto- och nettoresultat mellan åren 2003 och 2004.

De genomsnittliga intäkterna från jordbruk sjönk för samtliga grupper av mjölkföretag. Minskningen av intäkterna förklaras främst av en minskning av de intäkter som är direkt hänförbara till djurskötsel. Intäkterna från försäljning av mjölk sjönk, delvis till följd av lägre priser, liksom intäkterna från nötkreatur. I posten intäkter från nötkreatur ingår lagerförändringar. Lagren av djur minskade under året i värde för de flesta grupper av företag vilket bidrog till intäktsminskningen. Intäkter från direktersättningar ökade något för samtliga grupper av mjölkföretag.

De genomsnittliga driftskostnaderna ökade i de flesta grupperna av mjölkföretag. Undantagen var storleksgruppen 1600 - 3199 standardtimmar där driftskostnaderna var oförändrade i Riksområde 1 och i Riksområde 3. Övriga kostnader, dvs summan av avskrivningskostnader, arrendekostnader och räntenetto, sjönk något i samtliga grupper av möjlkföretag.

För storleksgruppen 1600 - 3199 standardtimmar var nettoresultatet högst i Riksområde 3 med cirka 100 000 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var cirka 60 000 kr. Skillnaden förklaras främst av att intäkterna från direktstöd var högre i Riksområde 3 jämfört med hela riket.

Köttdjursföretag

De genomsnittliga intäkterna för köttdjursföretag ökade något mellan år 2003 och 2004. De genomsnittliga totala driftskostnaderna ökade också framförallt eftersom gruppen övriga driftskostnader ökade. Det innebar att såväl bruttoresultatet som nettoresultatet försämrades något mellan åren.

Resultatutvecklingen skall tolkas med försiktighet, då medelfelen var höga för denna grupp av företag.

Svinföretag

De genomsnittliga intäkterna för svinföretag ökade med cirka 100 000 kr mellan år 2003 och 2004. De genomsnittliga kostnaderna ökade något men inte lika mycket. En förbättring kan därför noteras i genomsnitt för såväl svinföretagens bruttoresultat som nettoresultat under år 2004 jämfört med föregående år.

Nettoresultatet, som skall täcka brukarens ersättning till eget arbete och eget kapital, var dock negativt såväl år 2003 som år 2004.

Skogsbruk

Intäkterna i skogsbruket ökade något mera än kostnaderna mellan år 2003 och år 2004, vilket ledde till ett högre bruttoresultat från skogsbruket. Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Det kan konstateras att lantbruksföretagen i skogsbygderna och i norra Sverige hämtar en betydande del av sitt nettoresultat från skogsbruket.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.