Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2003

JO 40 SM 0501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för rådgivning, undervisning och forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Definitiva resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2003 och jämförs med definitiva resultat för år 2002. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Det genomsnittliga bruttoresultatet för företag inriktade på jordbruksväxter förbättrades något mellan år 2002 och år 2003 för den mindre (600 - 1599 standardtimmar) av de två storleksgrupper av företag som redovisas. Nettoresultatet var stabilt mellan åren.

För den större gruppen (1600 - 3199 standardtimmar) ökade både det genomsnittliga bruttoresultatet och nettoresultatet mellan år 2002 och år 2003. Intäkterna ökade något, samtidigt som kostnaderna, speciellt kostnaderna för arrenden och räntor, minskade.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag visade i genomsnitt förbättringar för både brutto- och nettoresultat mellan åren 2002 och 2003. Intäkterna från jordbruk ökade för samtliga grupper av mjölkföretag. Ökningen av intäkterna förklaras främst av en ökning av de intäkter som är direkt hänförbara till djurskötsel. Avräkningspriset på mjölk var i stort oförändrat under året samtidigt som mjölkavkastningen per ko har ökat successivt under en följd av år. Till viss del kan dock intäktsökningen förklaras av att lagret av djur ökat i värde under året, samt att det genomsnittliga antalet mjölkkor har ökat i samtliga grupper.

Såväl driftskostnaderna som övriga kostnader i form av avskrivningar, arrenden och räntor ökade under året.

En jämförelse mellan riksområdena visar att för mjölkföretag i storleksgruppen 1600 - 3199 standardtimmar var det genomsnittliga nettoresultatet år 2003 högst i Riksområde 3 med 200 000 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 73 000 kr. Skillnaden förklaras främst av att intäkterna från direktstöd och intäkter direkt hänförbara till djurskötsel var cirka 200 000 kr högre i Riksområde 3 jämfört med hela riket.

Köttdjursföretag

Det genomsnittliga bruttoresultatet för köttdjursföretagen ökade något mellan år 2002 och år 2003 samtidigt som det genomsnittliga nettoresultatet sjönk något. Intäkterna, främst intäkter från direktersättningar ökade något mellan åren. Kostnaderna främst avskrivningskostnaderna ökade också mellan åren.

Resultatutvecklingen skall tolkas med försiktighet, då medelfelen var höga för denna grupp av företag. Av andra datakällor framgår att avräkningspriserna på storboskap sjönk något mellan år 2002 och år 2003.

Svinföretag

En förbättring kan noteras i genomsnitt för svinföretagens bruttoresultat under år 2003 jämfört med föregående år medan däremot nettoresultatet försämrades. Denna försämringen förklaras främst av ökade arrende- och avskrivningskostnader samt ökat räntenetto. Intäkterna från jordbruk var något högre år 2003 vilket förklaras av att de övriga intäkterna ökade. De intäkter som är direkt hänförbara till djurskötsel minskade dock. Nettoresultatet, som skall täcka brukarens ersättning till eget arbete och eget kapital, var både år 2002 och 2003 starkt negativt.

Skogsbruk

Intäkterna i skogsbruket ökade något mera än kostnaderna mellan år 2002 och år 2003, vilket ledde till ett högre bruttoresultat från skogsbruket. Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Det kan konstateras att lantbruksföretagen i skogsbygderna och i norra Sverige hämtar en betydande del av sina inkomster från skogsbruket.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.