Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2002

JO 40 SM 0401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för rådgivning, undervisning och forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Definitiva resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2002 och jämförs med definitiva resultat för år 2001. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Det genomsnittliga resultatet för företag inriktade på jordbruksväxter försämrades mellan år 2001 och år 2002 för de två storleksgrupper av företag som redovisas (600 - 1599 och 1600 - 3199 standardtimmar). För båda grupperna minskade såväl intäkterna som kostnaderna. Den totala hektarskörden var under år 2002 något större än under år 2001, men samtidigt sjönk spannmålspriserna mellan de båda åren. Samtidigt fortsatte priserna på många av jordbrukets produktionsmedel att stiga vilket ökade kostnaderna. Positivt för växtodlingen var dock att priserna för handelsgödsel och bekämpningsmedel sjönk under år 2002.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag visade i genomsnitt resultatförbättringar mellan åren 2001 och 2002. För de flesta grupperna minskade också årets driftskostnader. Priserna på mjölk steg något under år 2002 och mjölkavkastningen per ko har successivt ökat under en följd av år. Bland insatsvarorna noterades under år 2002 prishöjningar för bl a veterinärtjänster och underhåll av ekonomibyggnader.

Köttdjursföretag

Det genomsnittliga nettoresultatet för köttdjursföretagen var under år 2002 fortsatt svagt. Såväl intäkter som kostnader ökade år 2002 jämfört med år 2001, men resultatutvecklingen skall tolkas med försiktighet, då medelfelen var höga för denna grupp av företag. Av andra datakällor framgår att avräkningspriserna på storboskap var i stort sett oförändrade under år 2002.

Svinföretag

En kraftig försämring kan noteras i genomsnitt för svinföretagens resultat under år 2002 jämfört med föregående år. Intäkterna minskade något till följd av den nedgång i priserna på griskött, som skedde mellan åren 2001 och 2002. Vidare ökade produktionskostnaderna mellan de båda åren. Nettoresultatet, som skall täcka brukarens ersättning till eget arbete och eget kapital, var år 2002 starkt negativt.

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Det kan konstateras att lantbruksföretagen i skogsbygderna och i norra Sverige hämtar en betydande del av sina inkomster från skogsbruket.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris-och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.