Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksekonomiska undersökningen 2010

JO 40 SM 1201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Kommentarer till tabellerna

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer.

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2010 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2009. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

För båda redovisningsgrupperna har intäkterna för växtodling förbättrats runt 30 % jämfört med 2009. För den mindre redovisningsgruppen (800-1599 timmar) förblev intäkterna för olika grödotyper i stort sett stabila mellan år 2009 och 2010, med undantag av spannmål och sockerbetor. Intäkterna för spannmål har ökat med drygt 50 % och för sockerbetor med cirka 20 %. För den större gruppen (1600-3199 timmar) ökade intäkterna för spannmål, oljeväxter och matpotatis och de minskade för grovfoder och fabrikpotatis.

Totalt sett minskade kostnaderna för förnödenheter bland växtodlingsföretagen påtagligt. Framförallt beror detta på lägre pris på handelsgödsel och minskad användning av köpfodermedel. Kostnaderna för bekämpningsmedel ökade något mellan år 2009 och 2010.

Djurantalet har för den mindre storleksgruppen minskat jämfört med föregående år. Detta leder till minskning av såväl intäkter som kostnader för djurskötsel. Den här statistiken är dock osäker då endast några av företagen har djur. Åkerarealens användning har förändrats något mellan åren 2009 och 2010. Oljeväxt-arealen har ökat på bekostnad av spannmålsarealen.

Resultatförbättringen orsakades av en tydlig minskning av kostnaderna och tydlig ökning av intäkterna för växtodling jämfört med föregående år.

Mjölkföretag

De totala intäkterna ökade för mjölkföretagen på riksnivå år 2010. Intäkterna för djurskötsel har ökat markant för samtliga grupper p.g.a. prisökning på mjölk och positiv prisförändring på djurbesättning. Intäkterna för växtodling har ökat med drygt 50 % för den mellanstora gruppen medan de har minskat marginellt för de mindre mjölkföretagen och påtagligt för de stora företagen. De totala driftkostnaderna har ökat något men inte för den största redovisningsgruppen. Avskrivningskostnaderna och arrendekostnaderna har ökat med cirka 10 % mellan år 2009 och 2010. Totalt sett har resultaten förbättrats avsevärt jämfört med 2009. På riksnivå har nettoresultaten ökat med mer än det dubbla i samtliga redovisningsgrupper.

Den största nettoresultatsökningen har skett i Riksområde 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder) och det högsta nettoresultatet i den mindre storleksgruppen har uppnåtts i Riksområde 3 (Norra Sverige) i den mindre storlekgruppen. Fördubblade nettoresultat på riksnivå kan förklaras främst av att nettoresultatet för den större redovisningsgruppen i Riksområde 1 och 2 blev tre gånger högre jämfört med föregående år.

Köttdjursföretag

De genomsnittliga driftkostnaderna och de övriga kostnaderna har minskat mer än de genomsnittliga intäkterna, vilket gör att köttdjursföretagens nettoresultat förbättrats från år 2009 till år 2010.

En förbättring kan noteras för intäkterna från djurskötsel under år 2010 medan däremot intäkterna från direktersättningar försämrades. Minskningen i direkt-ersättningar förklaras främst av att gårdstöd och djurbidrag minskade mot föregående år. Lagervärderingen av nötkreatur har ökat markant, vilket också påverkar resultaten positivt. Kostnaderna för förnödenheter har minskat med drygt 30 %. Kostnaderna har sjunkit tillräckligt för år 2010, bland annat för avskrivningar, för att kompensera den minskade intäkten.

Svinföretag

En förbättring kan noteras för svinföretagens bruttoresultat under år 2010 fastän de genomsnittliga intäkterna minskade jämfört med år 2009. Såväl intäkter för djurskötsel och direktersättningar som kostnader för växtodling och djurskötsel minskade. Däremot ökade intäkterna från spannmålsodlingen med drygt 50 %. Kostnaderna för växtodling har sjunkit mer än 40 % mellan åren 2009 och 2010. Totalt sett minskade kostnaderna för förnödenheter bland svinföretagen med cirka 15 %. Det begränsade antalet svinföretag som är med i redovisningen gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Arbetsinsats i svinföretag av huvudbrukare, anhöriga och tillfälligt anställda har ökat samtidigt som insatsen av regelbundet anställda har minskat jämfört med förgående år.

Trädgårdsföretag

Urvalet är förhållandevis heterogent. Storleken på trädgårdsföretagen varierar kraftigt och de flesta företagen i urvalet är starkt specialiserade inom olika kulturer men tomat- och gurkodlingar är ändå dominerande. Detta i kombination med ett litet urval gör att osäkerheten för siffrorna är stor, varför jämförelser mellan åren kan vara svåra. Nya enskilda företag i urvalet kan förändra resultatet kraftigt.

Totalt sett ökade intäkterna jämfört med 2009. Lönsamheten har ökat mest för tomatodlare. Intäkter för växthusodlade tomater förbättrades med drygt 15 % år 2010. Den betydande ökningen orsakades av högre priser på växthusodlade tomater under 2010. Den genomsnittliga ytan för alla växthusodlade trädgårdsväxter är nästan oförändrad. Kostnaderna för förnödenheter och underhåll minskade i stort sett medan alla andra kostnadsposter ökade. Resultatet blev bättre än förra året.

Skogsbruk

I Länsgrupp 1 fick de större mjölkföretagen och de mindre växtodlingsföretagen ett högre bruttoresultat från skogen än föregående år. I Länsgrupp 2 har mjölkgårdar i samtliga grupper uppnått högre bruttoresultat i skogen mellan åren 2009 och 2010. För större mjölkgårdar i Länsgrupp 3 ses också ett förbättrat resultat i jämförelse med föregående år. Också i riket har en stor resultatförbättring skett för både mjölk- och köttdjursföretag.

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar mycket mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.