STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:06

 

Antal ekologiska husdjur år 2012

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Ekologiskt jordbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter miljöhänsyn, resurshushållning och en hög självförsörjningsgrad. Både vad gäller växtnäring och foder strävar man efter att utnyttja på platsen givna och förnybara resurser. Kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig mineralgödsel används inte. Inom den ekologiska djurhållningen anpassas djurtätheten till gårdens förmåga att producera foder.

Alla EU-länder är skyldiga att upprätta ett särskilt kontrollsystem för ekologiska produkter[1]. År 2012 fanns tre godkända kontrollorgan med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige; Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB. Certifierade ekologiska produkter ska vara märkta med EU:s logotyp för ekologiska produkter. De kan även vara märkta med KRAV:s och Demeters logotyp för ekologisk produktion. KRAV:s och Demeters regelverk uppfyller EU-reglerna för ekologisk produktion och är i vissa avseenden strängare.

Den första tiden en åker odlas eller  djuren sköts enligt certifieringsreglerna får produkterna inte säljas som ekologiska. Denna  period kallas omställningsperiod eller ”karensperiod”. Under omställningstiden sker kontroll på samma sätt som för den omställda produktionen. I rapporten redovisar vi djur som är omställda till ekologisk produktion, alltså den produktion som får säljas med ekologisk märkning.

Jämförbarhet mellan ekologiska husdjur och totalt antal husdjur

Statistiken bygger på uppgifter som kontrollorganen samlar in från jordbruksföretagen. I några fall är de definitioner som används av kontrollorganen inte desamma som i den officiella statistiken över det totala antalet husdjur i Sverige. Ett exempel är att kontrollorganen samlar in summan av alla slaktsvin för samtliga produktionsomgångar under året, medan den officiella statistiken samlar in uppgifter om antalet slaktsvin. 

För kor samt för tackor och baggar bedömer vi att definitionerna är så samstämmiga att det är möjligt att jämföra antalet djur i kontrollorganens insamling med det totala antalet djur i den officiella statistiken. För övriga djurslag bör sådana jämförelser inte göras. Det gäller speciellt slaktsvin och slaktkycklingar, där antalet djur i förhållande till antalet uppfödningsomgångar inte är jämförbara. Kontrollorganen har använt samma definitioner de senaste åren så jämförelser över tid är möjliga att göra.

Antalet ekologiska kor ökar

År 2012 fanns det 47 600 ekologiska mjölkkor och 63 900 ekologiska am- och dikor i Sverige. Det finns alltså fler ekologiska am- och dikor än mjölkkor. Figur A visar att antalet ekologiska kor har ökat de senaste åren. Mellan åren 2011 och 2012 ökade antalet mjölkkor med 8 % och antalet am- och dikor med 13 %. 

Figur A. Antalet ekologiska kor åren 2009 till 2012

 

De senaste fyra åren har antalet ekologiska mjölkkor ökat med 40 % eller 13 500 djur och antalet ekologiska am- och dikor har ökat med 21 000 djur, vilket innebär en ökning på 49 %.

Antalet ekologiska mjölkkor och antalet ekologiska am- och dikor per län redovisas i figur B. Det högsta antalet mjölkkor, 12 800 kor, fanns i Västra Götalands län. Därefter följde Östergötlands- och Jönköpings län med strax över 4 000 mjölkkor vardera. Antalet ekologiska mjölkkor var lägst i Norrbottens län.

Antalet ekologiska am- och dikor var också det högst i Västra Götalands län med 14 100 kor. Därefter följde länen Östergötland, Värmland och Skåne. Det län där såväl antalet mjölkkor som antalet am- och dikor ökat mest mellan åren 2011 och 2012 var Västra Götalands län där antalet mjölkkor ökade med 1 400 djur och där antalet am- och dikor ökade med 1 100 djur.

 

Figur B. Antal omställda ekologiska am- och dikor och mjölkkor per län år 2012

 

Andelen ekologiska kor ökar

För mjölkkor och am- och dikor är det möjligt att jämföra antalet ekologiskt uppfödda kor med det totala antalet kor i Sverige. Jämförelsen görs genom att uppgifterna om antalet ekologiska kor, som samlas in av kontrollorganen,  jämförs med det statistiska meddelandet JO SM 20 1201 ”Antal husdjur i juni 2012”.

Den definition som används för vilka djur som räknas skiljer sig marginellt åt mellan kontrollorganen och den officiella statistiken i det statistiska meddelandet. Kontrollorganen samlar in medelkoantalet för mjölkkor och det högsta antal am- och dikor som funnits på företaget någon gång under året. I den officiella statistiken redovisas antalet kor i juni. Vi bedömer att skillnaden i definitionerna är så liten att jämförelser kan göras mellan antalet ekologiska kor och det totala antalet kor.

I hela riket var andelen ekologiska mjölkkor 14 %, medan andelen ekologiska am- och dikor var 33 %.  Det innebär alltså att en av tre am- och dikor föds upp i enlighet med ekologiska produktionsmetoder.

För ekologiska mjölkkor har andelen ekologiskt producerade djur ökat med 4 procentenheter från en nivå om 10 % år 2009. Andelen am- och dikor har ökat betydligt mera dramatiskt med hela 11 procentenheter från en nivå om 22 % år 2009. 

Det är också möjligt att studera i vilka län som andelen kor som föds upp med ekologiska produktionsmetoder är högst och lägst i förhållande till det totala antalet kor. Resultaten redovisas i figur C.

Andelen ekologiska mjölkkor var högst i Örebro län år 2012 med 35 % av det totala antalet kor. Örebro följs tätt av Uppsala län där andelen ekologiska mjölkkor var 32 %. Andelen ekologiska mjölkkor var lägst i Norrbottens län, 3 %, följt av Kalmar och Hallands län som båda hade en andel på 5 %.

I tre län var minst hälften av am- och dikorna ekologiskt uppfödda år 2012. De var Södermanlands län med 58 %, Värmlands län med 56 % och Östergötlands län med 50 %. Andelen ekologiska am- och dikor var lägst i Blekinge län.

Det är inte alltid så att en låg andel mjölkkor innebär att andelen am- och dikor också är låg. I till exempel Norrbottens län där andelen ekologiska mjölkkor bara var 3 % så var andelen am- och dikor över genomsnittet, hela 45 %. Andra norrlandslän som Västerbotten och Jämtland visar upp samma mönster. I Blekinge län och Skåne län däremot är andelen ekologiska djur låg för såväl mjölkkor som am-och dikor.

 

Figur C. Andel omställda am- och dikor och mjölkkor år 2012. Procent

 

Statstiken visar alltså att det är vanligare att am- och dikouppfödning bedrivs med ekologiska produktionsmetoder än att mjölkproduktion gör det.

Statistiken för det totala antalet ekologiska nötkreatur i tabell 3 är vanskliga att jämföra med antalet nötkreatur i Sverige eftersom definitionen av kalvar skiljer sig åt. En jämförelse av siffrorna från kontrollorganen över de senaste fyra åren visar dock att antalet ekologiska nötkreatur har ökat med mer än 40 % sedan år 2009.

Antalet ekologiska svin ökar

Antalet ekologiska svin ökade med 15 % jämfört med 2011. Totalt var antalet svin 49 700 år 2012 i kontrollorganens rapportering. Knappt 1 800 av dessa var suggor. Jämförelser kan inte göras med officiell statistik över det totala antalet svin i Sverige då djuren i den officiella statistiken räknas i juni medan uppgifterna om t.ex. ekologiska slaktsvin avser totalt antal producerade djur under året.

Antalet fjäderfä lika stort år 2011 som år 2012

Antalet fjäderfä ökade med 2 % jämfört med 2011 till omkring 946 000 fjäderfä år 2012. Uppgifter avseende slaktkyckling rapporteras som antal uppfödda kycklingar under ett år vilket försvårar jämförelser med den officiella statistiken över det totala antalet slaktkycklingar. Antal uppfödda slaktkycklingar rapporterades uppgå till 170 000, en minskning med drygt 3 % jämfört med år 2011. Antalet värphöns ökade och uppgick till 775 000 år 2012, en ökning med uppemot 4 % jämfört med föregående år.

Antalet ekologiska får ökar

Antalet ekologiska får var 125 600 år 2012. Det är en ökning med 15 % jämfört med år 2011. Antalet ekologiska får var högst i Västra Götalands, Östergötlands och Gotlands län. Antalet ekologiska tackor och baggar summerade till 54 000 år 2012.  Antalet län för län redovisas i figur D.

 

Figur D. Antalet ekologiska får totalt samt antalet ekologiska tackor och baggar efter län år 2012

I kontrollorganens insamling räknas det högsta antal tackor och baggar som finns på företaget under året. För lamm finns tre kategorier, lamm som behålls på företag, lamm som kommer att säljas för vidareförädling under året och lamm som köpts in för vidareförädling. Definitionen innebär att det kan förekomma att lamm som köpts in också räknats på det företag som säljer lammet. Det skulle kunna röra sig om cirka 700 lamm år 2012.

För år 2012 bygger den officiella statistiken över det totala antalet får på en urvalsundersökning, vilket innebär att den innehåller slumpfel.

På grund av ovan nämnda definitionsskillnader görs jämförelser mellan antalet ekologiska får och det totala antalet får endast för tackor och baggar, där skillnaderna i definitioner är små.

Statistiken för hela riket visar att 18 % av tackorna och baggarna var ekologiska år 2012. Motsvarade andel för år 2011 var 16 %. Uppgifter på länsnivå redovisas i figur E.  Andelen ekologiska tackor och baggar var högst i Östergötlands län följt av Stockholms- och Örebro län.

 

Figur E. Andel omställda tackor och baggar av det totala antalet tackor och baggar år 2012. Procent

 

 

 



[1] Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91.