Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Hästar och anläggningar med häst 2016

JO 24 SM 1701, korrigerad version 2017-02-22

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

Första gången denna undersökning gjordes, med syftet att skatta antalet hästar i Sverige, var på ett regeringsuppdrag år 2004. Sedan dess har undersökningen genomförts vart sjätte år. Denna hästundersökning 2016 omfattar alla fastigheter i Sverige som fanns i fastighetstaxeringsregistret 2015. Referenstidpunkt var 2 juni 2016 och uppgifter om antalet hästar vid den tidpunkten efterfrågades på ett stort slumpmässigt urval av fastigheter. Vi har också gått ut med en enkät till ridskolor och turridningsföretag och frågat hur många hästar som finns på deras anläggningar. Vi har använt djurskyddskontrollsregistret för att skatta antalet hästar i 17 av Sveriges kommuner som ligger i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

 

Definitioner och förklaringar

 

Antalet hästar

Målpopulationen utgörs av fastigheter med häst. Utifrån uppgifter om hur många hästar det finns på fastigheten kan sedan det totala antalet hästar i Sverige skattas.

Platser med hästar

Eftersom referensdatum är mitt i sommaren, förekommer det bland annat att hästar är på sommarbete. Detta sommarbete kan vara någon helt annanstans än där hästarna är uppstallade under resten av året. Definitionen på en plats i denna undersökning är därför en bebyggd eller obebyggd fastighet. Utifrån antalet bebyggda eller obebyggda fastigheter med häst kan sedan antalet platser skattas. Exempel på plats är ridskolor, trav- och galoppstall, betesäng, stuterier, privatpersoner med stall, jordbruk. Även om flera personer hyr ett stall och sköter hästarna självständigt, betraktas stallet som en plats.

Antal anläggningar med häst och det totala antalet hästanläggningar i Sverige

I 2016 års undersökning utökade vi enkäten med en fråga om det finns stall/lösdriftsanläggning för häst på fastigheten. Syftet var att likt 2004 års undersökning kunna skatta antalet anläggningar med häst i Sverige. Antalet anläggningar med häst år 2016 avser räkningsdatumet 2 juni 2016. Att räkningsdatumet är på sommaren innebär att antalet anläggningar med häst blir mindre än om räkningsdatumet varit på vintern i stället. Det beror på att hästarna på vissa anläggningar är iväg på sommarbete på annan plats under sommaren än där de vanligtvis står uppstallade.

Det totala antalet hästanläggningar som vi skattat i detta Statistiska meddelande bygger på alla de fastigheter där man uppgett att man har stall/lösdriftsanläggning för häst, oavsett om de har häst eller ej på fastigheten den 2 juni eller annan tid under året. Det kan alltså till exempel vara så att stallet/lösdriftsanläggningen används för andra ändamål eller bara står tomt. Ingen hänsyn har tagits till om anläggningen är i behov av renovering för att leva upp till de regler och krav som finns för att få hålla häst i. Inte heller har vi fördefinierat för uppgiftslämnarna vad som ska räknas som ett stall/lösdriftsanläggning.

Både vad gäller anläggningar med häst och det totala antalet hästanläggningar ingår endast de fastigheter som är typkodade som bebyggda i fastighetstaxeringsregistret i beräkningarna.

Tätortsklass

Jordbruksverket har för annan statistikframtagning skapat en egen regional indelning utifrån SCB:s definition av tätort respektive glesbygd. Denna indelning är fastighetsbaserad och utformad så att hänsyn tas till fastighetens avstånd till tätortsgräns. Den använda indelningen är definierad på följande sätt för fastighetsbeståndet i riket:

 

Tätortstyp

_________________________________________________________________________________________________

GLE = Glesbygd + tätorter med mindre än 1 000 invånare

TOG = Tätorter med 1 000 – 10 000 invånare, ej tätortsnära

TON = Tätortsnära. Differentierat efter avstånd:

-          Stockholm, Göteborg, Malmö: Avstånd 60 km

-          Tätorter med över 70 000 invånare exklusive ovanstående: Avstånd 30 km

-          Tätorter med 10 000 – 69 999 invånare: Avstånd 20 km

TOT = Tätorter med mer än 10 000 invånare

 

I undersökningen reducerades antalet grupper till två:

Grupp 1 = TON + TOT

Grupp 2 = TOG + GLE

 

Vad betyder konfidensintervall och statistiskt säkerställd

I samband med jämförelser mellan 2010 års undersökning och denna talar vi om ifall förändringen mellan åren är statistiskt säkerställd.

I det resultat (punktskattning) man beräknar fram baserat på en urvalsundersökning finns en viss osäkerhet kopplad till punktskattningen. Det beror på att man inte har frågat alla i undersökningspopulationen och de som inte kom med i det slumpmässiga urvalet skulle teoretiskt sett kunna svara lite annorlunda. Denna typ av osäkerhet, som också brukar kallas slumpfel, kan man ofta kvantifiera. Storleken på detta slumpfel i förhållande till punktskattningen benämns medelfel i denna rapport. Med hjälp av medelfelet tillsammans med en koefficient kan man utifrån sin punktskattning beräkna ett plus- respektive minusvärde som skapar ett intervall som omsluter punktskattning. Detta intervall kallas konfidensintervall. Vid beräkningen av detta konfidensintervall bestämmer man vilken ”säkerhetsnivå” man vill att konfidensintervallet ska hålla. Vanligast är att man beräknar ett 95-procentigt konfidensintervall. Det innebär att med 95 % sannolikhet ligger det sanna värdet inom detta konfidensintervall. Med sant värde menas här det resultat man skulle fått om man istället för ett urval undersökt alla objekt i sin undersökningspopulation. Det sanna värdet kan ligga i utkanten av detta konfidensintervall likväl som närmare mitten (eller i snitt 5 % av fallen hamna helt utanför detta intervall).

Om vi vid två olika tidpunkter gör en undersökning för att mäta samma sak, här till exempel antalet hästar i Sverige år 2010 respektive 2016, där skattningen för respektive år påvisar en ökning till år 2016, får de två årens 95-procentiga konfidensintervall inte överlappa varandra för att förändringen ska vara statistiskt säkerställd. Detta innebär att förändringen mellan åren måste vara tillräckligt stor i förhållande till osäkerheten på punktskattningen för respektive år för att vara en statistiskt säkerställd förändring. Se exempel på konfidensintervallen för antalet hästar på länsnivå för år 2010 och 2016 i figur B.  

Termen statistiskt säkerställd förändring innebär enbart att det är säkerställt att en förändring skett, inte att storleken på förändringen är säkerställd. Om ett resultat till exempel påvisar en ökning med 5 % och den är statistiskt säker-ställd, så är det enbart säkerställt att en ökning skett, men inte att ökningen är just 5 %.

Så görs statistiken

Fastighetspopulationen

Tillvägagångssättet bygger på att fastigheter är undersökningsobjekt. Fastighetstaxeringsregistret 2015 med ca 3,3 miljoner fastigheter utgör ramen där vi stratifierat alla fastigheter i olika stratum. Stratifieringen bygger bland annat på regioner, typer av fastigheter samt var fastigheten är belägen i förhållande till tätort eller glesbygd. Ett stratifierat slumpmässigt urval av fastigheter har dragits ur dessa stratum där fastighetsägarna fått en enkät. I enkäten har vi frågat hur många hästar man har på denna specifika fastighet och om det på fastigheten finns stall/lösdriftsanläggning för häst. Störst kraft har lagts på typer av fastigheter där man i 2004 och 2010 års undersökningar hittade hästar.

Hästantal och hästhållare i totalt 17 storstadskommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö har hämtats från djurskyddskontrollsregistret och alla fastigheter i dessa kommuner är exkluderade ur fastighetstaxeringsregistret 2015 innan urvalet drogs.

Ridskolor och turridningsföretag

Vi gick även ut med en separat enkät till ridskolor och andra liknande föreningar/företag som erbjuder ridning/turridning till allmänheten. Denna grupp har totalundersökts och ca 80 % av dessa fastigheter har uteslutits från ramen innehållande fastighetsägare. Övriga eventuella överlappningar har hanterats manuellt. Läs mer i kvalitetsdeklarationen om detta.

Uppgiftslämnarna fick uppge om de var en ridskola och/eller turridningsföretag, hur många hästar som fanns på anläggningen och om anläggningen var belägen på utskicksadressen. Om så ej var fallet skulle aktuell adress anges. Här har det gjorts ett antagande om att varje ridskola omfattar endast en fastighet. Alla siffror som vi publicerar i detta Statistiska meddelande med rubriken ”Ridskolor” avser endast siffror för de som uppgett att de är en ridskola. Det vill säga de som enbart bedriver turridning är exkluderade.

 

Följande delpopulationer ingick därmed i undersökningen:

Delpopulation 1:             Ridskolor och turridningsföretag

Delpopulation 2:             Fastighetsägare

Delpopulation 3:     17 storstadskommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö

Statistikens tillförlitlighet

Ramtäckning

Alla fastigheter som fanns i fastighetstaxeringsregistret avseende år 2015 är med i ramen, vilket var ca 3,3 miljoner. Hänsyn har inte kunnat tas till förändringar som skett under första halvåret 2016 vad gäller ägandeskap eller annat.

Bortfall

Svarsfrekvensen uppgår till 83,3 % av de utskickade enkäterna. Ingen bortfallsstudie har gjorts men vi har jämfört de som svarade innan andra påminnelsen med de som svarade efter. Ingen skillnad kunde påvisas vare sig vad gäller andel som hade häst eller hästar i snitt per hästhållare mellan dessa.

Mätfel

Så kallade outliers, det vill säga svar som avviker avsevärt från medelvärdet, har vi försökt verifiera genom att kontakta uppgiftslämnaren.

Slumpfel

 

Delpopulationer 

Punktskattning 2016

Medelfel, %

Ridskolor

18 300

1,3 %

Storstadskommuner

8 900

0,0 %

Fastighetspopulation

328 200

5,3 %

Totalt

355 500

4,9 %

 

Medelfelet innebär att det sanna värdet för det totala antalet hästar i Sverige med 95 % sannolikhet ligger i intervallet 355 500 ± (1,96*4,9%*355 500) vilket uträknat blir 355 500 ± 34 100.

Bearbetning

Respondenten har kunnat svara på enkäten i pappersform, via webben eller ringa in sitt svar. Inkomna enkäter har i huvudsak registrerats maskinellt men även manuellt. Omfattande kontroller och granskningar har gjorts både maskinellt och manuellt. Rättelser har gjorts där fel upptäckts. 

Bra att veta

Om man vill göra jämförelser mellan 2004 års undersökning och de två efterföljande undersökningarna år 2010 och 2016, bör man läsa avsnittet om ”Jämförbarhet med 2004 års undersökning” i JO24SM1101 ”Hästar och anläggningar med häst 2010”.

Annan statistik

År 2010 gjordes den senaste hästundersökningen av motsvarande omfattning. Undersökningarna är genomförda på samma sätt så jämförbarheten är god. Slutlig statistik om antal hästar på Jordbruksföretag kommer att publiceras den 31 mars 2017 i det Statistiska meddelandet JO 20 SM 1701 ”Husdjur i juni 2016”.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.