Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Hästar och anläggningar med häst 2010

JO 24 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

Efterfrågan på uppgifter om hästhållningens omfattning och struktur är stor. Hästnäringen är betydelsefull ur många hänseenden. Den ekonomiska potentialen inom näringen kan lyftas fram men det finns även andra viktiga aspekter som t.ex. miljö, idrott, djurskydd, jämställdhet samt landsbygdsutveckling. Närmast föregående undersökning för att skatta antalet hästar i Sverige gjordes på ett regeringsuppdrag år 2004. Nu sex år senare ska antalet hästar i Sverige skattas igen. Denna hästundersökning 2010 omfattar alla fastigheter i Sverige som fanns i fastighetstaxeringsregistret 2009. Referenstidpunkt var 10:e juni 2010 och uppgifter om antalet hästar vid den tidpunkten efterfrågades på ett stort slumpmässigt urval av fastigheter.

 

Definitioner och förklaringar

 

Antalet hästar

Målpopulationen utgörs av fastigheter med häst. Utifrån uppgifter om hur många hästar det finns på fastigheten kan sedan totala antalet hästar i Sverige skattas.

Platser med hästar

Eftersom referensdatum är mitt i sommaren, så förekommer det bland annat att hästar är på sommarbete. Detta sommarbete kan vara någon helt annanstans än där hästarna är uppstallade under resten av året. Definitionen på en plats i denna undersökning är därför en bebyggd eller obebyggd fastighet. Utifrån antalet bebyggda eller obebyggda fastigheter med häst kan sedan antalet platser skattas. Exempel på plats är ridskolor, trav- och galoppstall, betesäng, stuterier, privatpersoner med stall, jordbruk etc. Även om flera personer hyr ett stall och sköter hästarna självständigt, betraktas stallet som en plats.

Tätortsklass

Jordbruksverket har för annan statistikframtagning skapat en egen regional indelning utifrån SCB:s definition av tätort respektive glesbygd. Denna indelning är fastighetsbaserad och utformad så att hänsyn tas till fastighetens avstånd till tätortsgräns. Den använda indelningen är definierad på följande sätt för fastighetsbeståndet i riket:

 

Tätortstyp

_________________________________________________________________________________________________

GLE = Glesbygd + tätorter med mindre än 1 000 invånare

TOG = Tätorter med 1 000 – 10 000 invånare, ej tätortsnära

TON = Tätortsnära. Differentierat efter avstånd:

-          Stockholm, Göteborg, Malmö: Avstånd 60 km

-          Tätorter med över 70 000 invånare exkl. ovanstående: Avstånd 30 km

-          Tätorter med 10 000 – 69 999 invånare: Avstånd 20 km

TOT = Tätorter med mer än 10 000 invånare

 

I undersökningen reducerades antalet grupper till två:

Grupp 1 = TON + TOT

Grupp 2 = TOG + GLE

 

Jämförbarhet med 2004 års undersökning

2010 års hästundersökning har i väldigt stor utsträckning genomförts på samma sätt som 2004 års hästundersökning, men det finns några undantag som man bör beakta när man jämför dessa två undersökningar. Anledningen till skillnaden är att evalueringsstudien som gjordes på 2004 års undersökning gav indikationer på att man missat hästar som fanns på fastigheter man exkluderat samt att referenstidpunkten skiljer sig åt. Dessa skillnader beskrivs nedan:

 

Genomförande år 2004

I 2004 års hästundersökning delade man in hästpopulationen i olika delpopulationer som man undersökte. Var och en av dessa delpopulationer fick sedan vara en del av punktskattningen på antalet hästar i Sverige. Följande delpopulationer valdes att undersökas:

Delpopulation 1.1:           Ridskolor

Delpopulation 1.2:           Professionella tränare inom trav & galopp.

Delpopulation 2.1:           Hästar enligt Lantbruksregistret2003 (LBR2003)

Delpopulation 2.2:           Urvalsundersökning av de LBR-företag som ej hade häst.

Delpopulation 3:             Urval av fastigheter drogs ur fastighetstaxeringsregistret 2003. Ramen omfattade ca 1,3 miljoner fastigheter utvalda utefter olika kriterier.

Delpopulation 4:             Hästantal enligt tillsynsregister för 17 kommuner där man hade god kännedom om hästhållarna.

Olika ansatser gjordes för att dessa delpopulationer inte skulle gå i varandra. T.ex. så exkluderades jordbruksföretagens fastigheter enligt LBR1999 för de jordbruksföretag som fortfarande fanns i LBR2003 ur delpopulation 3. LBR 1999 är det sista år som det fanns med fastighetsbeteckningar för jordbruksföretagen i registret.

I 2004 års undersökning begränsade man ramen i Delpopulation 3 till att bara omfatta vissa typkoder av fastigheter. Fastigheten skulle dessutom vara bebyggd och ligga utanför tätort. Låg den inom tätort skulle den vara minst 1 000 m2 stor och ligga maximalt 500 m från tätortsgränsen. Vilka typkoder som valdes bestämdes utifrån en tidigare hästinventering som gjorts av en kommun där det visat sig vilka typkoder som var aktuella bland hästhållarna. Totalt antal utskickade enkäter var 53 300 st.

 

Genomförande år 2010

2010 års hästundersökning delades förenklat beskrivet in i följande delpopulationer.

Delpopulation 1:             Ridskolor

Delpopulation 2.1:           Urval av fastigheter drogs ur fastighetstaxeringsregistret 2009. Ramen omfattade ca 1,9 miljoner fastigheter utvalda utefter olika kriterier.

Delpopulation 2.2:           Urval av fastigheter drogs ur fastighetstaxeringsregistret 2009. Ramen omfattade övriga ca 1 miljon fastigheter i fastighetstaxeringsregistret efter att Delpopulation 2.1 och Delpopulation 3 exkluderats.

Delpopulation 3:             Hästantal enligt djurskyddsregister för 17 storstadskommuner. Ca 310 000 fastigheter finns i fastighetstaxeringsregistret för dessa kommuner.

Delpopulation 2.1 i 2010 års undersökning motsvarar 2004 års delpopulation 3 inklusive samma kriterier om fastighetens belägenhet i förhållandet till tätort, utökad med obebyggda fastigheter samt att fler lantbruksfastigheter finns med. Delpopulation 2.2 innehåller övriga fastigheter som man exkluderade i 2004 års undersökning. Totalt antal utskickade enkäter blev 49 200 st.

 

Antal hästar på fastigheter man inte hade med i ramen i 2004 års undersökning

På fastighetstyperna Lantbruksenhet, obebyggd (typkod 110) och Småhusenhet, tomt för helårsbostad (210), som är obebyggda fastigheter, hittades i 2010 års undersökning totalt ca 24 000 hästar. Eftersom referenstidpunkten för 2010 års undersökning ligger på sommaren till skillnad från sent på hösten i 2004 års undersökning, finns möjligheten att ett antal hästar av dessa 24 000 fanns på bebyggda fastigheter som ingick i 2004 års undersökning. På de fastigheter med typkoder man exkluderade år 2004 (exklusive typkod 110 och 210) hittade man år 2010 ca 26 000 hästar.

 

Platser med häst istället för anläggningar med häst

I 2004 års undersökning hade fastigheterna i ramen som nämnts ovan kriteriet att vara bebyggda. Därmed kunde man göra antagandet att en fastighet med häst också innehöll en anläggning. Eftersom referenstidpunkten för 2010 års undersökning ligger på sommaren till skillnad från sent på hösten i 2004 års undersökning, kan det vara så att hästar var på bete på obebyggda fastigheter i större utsträckning. Detta är en av anledningarna till att vi valt att ha med även obebyggda fastigheter bland fastigheterna i rampopulationen, vilket gör att det är svårt att skatta antalet anläggningar i 2010 års undersökning. Därför har vi valt att istället skatta antalet platser med häst den 10:e juni 2010.

En metod att ändå försöka skatta antalet anläggningar år 2010 är att exkludera fastigheter med typkod 110, 199, 210, 211, 212, 299 och 411, vilka med största sannolikhet är obebyggda, samt övriga fastigheter som exkluderats i 2004 års undersökning. Vidare antas att det finns en anläggning på fastigheten om det finns häst där. Med denna metod får vi att antalet anläggningar med häst har ökat med 20–25 % sedan 2004.

 

Ridskolor

Vid jämförelse av antalet hästar på ridskolor år 2010 jämfört med år 2004 bör man beakta att flera av uppgiftslämnarna på ridskolor uppgav att deras hästar var på sommarbete på annan fastighet vid referenstidpunkten i 2010 års undersökning.

Så görs statistiken

Fastighetspopulationen

Tillvägagångssättet bygger på att fastigheter är undersökningsobjekt. Fastighetstaxeringsregistret 2009 utgör ramen där vi stratifierat alla fastigheter i olika stratum. Stratifieringen bygger på regioner, typer av fastigheter samt var fastigheten är belägen i förhållande till tätort eller glesbygd. Ett stratifierat slumpmässigt urval av fastigheter har dragits ur dessa stratum där fastighetsägarna fått en enkät. I enkäten har vi frågat hur många hästar man har på denna specifika fastighet. Störst kraft har lagts på typer av fastigheter där man år 2004 hittade hästar.

Hästantal och hästhållare i totalt 17 storstadskommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö har hämtats från djurskyddsregistret och alla fastigheter i dessa kommuner är exkluderade ur fastighetstaxeringsregistret 2009 innan urvalet drogs.

Ridskolor

Ridskolor och andra liknande föreningar/företag som erbjuder ridning till allmänheten benämns i denna undersökning ”Ridskolor”. Denna grupp har totalundersökts och dess fastigheter har uteslutits i största möjliga mån från ramen innehållande fastighetsägare. Här frågade vi hur många hästar som fanns på anläggningen och om anläggningen var belägen på utskicksadressen. Om så ej var fallet fick aktuell adress anges. Här har gjorts ett antagande om att varje ridskola omfattar endast en fastighet.

 

Följande delpopulationer ingick därmed i undersökningen:

Delpopulation 1:             Ridskolor

Delpopulation 2:             Fastighetsägare

Delpopulation 3:       17 storstadskommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö

Statistikens tillförlitlighet

Ramtäckning

Alla fastigheter som fanns i fastighetstaxeringsregistret avseende år 2009 är med i ramen. Hänsyn har inte kunnat tas till förändringar som skett under första halvåret 2010 vad gäller ägandeskap eller annat.

Bortfall

Svarsfrekvensen uppgår till 86 %. Ingen bortfallsstudie har gjorts så rak uppräkning har skett.

Mätfel

Så kallade outliers, d.v.s. svar som avviker avsevärt från medelvärdet, har vi verifierat genom att kontakta uppgiftslämnaren.

Slumpfel

 

Delpopulationer 

Punktskattning 2010

Medelfel, %

Ridskolor

16 300

0,9 %

Storstadskommuner

7 000

0,0 %

Fastighetspopulationen

339 400

5,9 %

Totalt

362 700

5,5 %

 

Medelfelet innebär att det sanna värdet för totala antalet hästar i Sverige med 95 % sannolikhet ligger i intervallet 362 700 ± (1,96*5,5%*362 700) vilket uträknat blir 362 700 ± 39 100.

Bearbetning

Respondenten har kunnat svara på enkäten i pappersform eller via Internet. Inkomna enkäter har dels registrerats maskinellt men även manuellt. Kontroller och granskningar har gjorts både maskinellt och manuellt. Rättelser har gjorts där fel upptäckts. 

Bra att veta

Om man vill göra jämförelser med 2004 års undersökning bör man läsa avsnittet om ”Jämförbarhet med 2004 års undersökning”.

Annan statistik

År 2004 gjordes den senaste hästundersökningen av motsvarande omfattning. Undersökningarna är i det stora hela genomförda på samma sätt så jämförbarheten torde vara god om man tar hänsyn till de små skillnader som finns.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.