Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Hästar och anläggningar med häst 2004

JO 24 SM 0501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Efterfrågan på uppgifter om hästhållningens omfattning och struktur har ökat. Hästnäringen är betydelsefull ur många aspekter. Den ekonomiska potentialen inom näringen har uppmärksammats, men det finns många andra viktiga aspekter, som t.ex. miljö, idrott och jämställdhet samt djurskydd. Befintlig kunskap har varit mycket begränsad. Med anledning av ett regeringsuppdrag uppdrog Jordbruksverket åt SCB att undersöka antal hästar och antal anläggningar med hästhållning i Sverige.

Syftet med SCB:s undersökning:

1.      Ge underlag för en punktskattning av antal hästar, med fördelning på län och tätort/glesbygd och en skattning av punktskattningens osäkerhet.

2.      Ge en representativ ram med hästanläggningar. Ramen skall kunna användas för kommande studier om hästar och hästhållning.

 

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Anläggning
Målpopulationen utgörs av anläggningar med häst. Utifrån uppgifter om hur många hästar det finns på anläggningen kan sedan antal hästar skattas. Exempel anläggningar är ridskolor, trav- och galoppstall, stuterier, privatpersoner/familjer med stall samt jordbruk. Det betraktas som en anläggning även om flera personer hyr stall och sköter hästarna självständigt.

 

Tätortsklass
Jordbruksverket har för annan statistikframtagning skapat en egen regional indelning utifrån SCB:s definition av tätort respektive glesbygd. Denna är fastighetsbaserad och utformad så att hänsyn tas till fastighetens avstånd till tätortsgräns. Den använda indelningen är definierad på följande sätt för fastighetsbeståndet i riket:

 

Tätortstyp

 

GLE

Glesbygd + tätorter med mindre än 1 000 invånare

TOG

Tätorter med 1 000 - 10 000 invånare, ej tätortsnära

TON

Tätortsnära. Differentierat efter avstånd:

 

- Stockholm, Göteborg, Malmö: Avstånd 60 km

 

- Tätorter med över 70 000 invånare exkl. ovanstående:
Avstånd 30 km

 

- Tätorter med 10 000 - 69 999 invånare: Avstånd 20 km

TOT

Tätorter med mer än 10 000 invånare

 

I undersökningen reducerades antalet grupper till två:

Grupp 1 = TON + TOT

Grupp 2 = TOG + GLE

Så görs statistiken

Anläggningar med häst den 14 oktober 2004 behövde identifieras. För att kunna hantera olika typer av anläggningar delades populationen in i fyra delpopulationer:

  1. Delpopulation 1 (DP1): Ridskolor samt professionella tränare inom trav och galopp.
  2. Delpopulation 2 (DP2): Jordbruksföretag.
  3. Delpopulation 3 (DP3): Fastigheter. Fastigheter knutna till företag som ingår i DP2 har uteslutits i möjligaste mån.
  4. Delpopulation 4 (DP4): Hästanläggningar i kommuner, främst i storstadsområden, där kommunförvaltningen har god kännedom om hästbeståndet.

 

För att vara säker på att urvalet innehåller tillräckligt med objekt i viktiga redovisningsgrupper, definierades dessa redovisningsgrupper som egna strata. Sedan fördelas stickprovsstorleken till dessa strata på ett sätt som gör att urvalet innehåller ett tillräckligt antal objekt från varje aktuell redovisningsgrupp.

 

Statistikens tillförlitlighet

En särskild evalueringsstudie genomfördes i februari 2005. Därvid undersöktes:

·         Tillsynsregistren från ett antal kommuner för att studera ramtäckning

·         Bortfallsuppföljning genom telefonintervjuer

·         Mätfel genom att specialgranska vissa blanketter

 

Ramtäckning

Baserat på tillsynsregister (listor över anläggningar med hästhållning) från 13 kommuner hamnar ett mindre antal fastigheter med hästhållning utanför den urvalsram som använts i huvudunder­sökningen från hösten 2004. Generalisering för hela riket, baserat på uppgifterna från dessa 13 kommuner, ger resultatet att undertäckningen är i storleksordningen 3% av fastigheterna vilket förorsakar en underskattning på ca 3 000 hästar för hela landet.

 

Bortfall

Effekten av bortfallet för de olika delpopulationerna:

·                   DP1, ridskolor: Antal hästar per anläggning är något lägre inom telefonuppföljningen.

·                   DP1, tränare: Antal hästar per tränare ligger på samma nivå inom telefonuppföljningen.

·                   DP2 utan häst enligt LBR 2003: Andelen företag med häst är dubbelt så stor jämfört med dem som svarat på huvudundersökningen. Därtill är antal hästar per företag nästan det dubbla i telefonuppföljningen.

·                   DP3: Andelen fastigheter med häst är något lägre inom telefonuppföljningen och antal hästar per fastighet är också lägre.

 

Mätfel

  • Det finns indikationer på att antalet hästar inom delpopulationen 'Jordbruksföretag med häst enligt LBR 2003' är överskattad. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd.
  • Gransknings- och rättningsproceduren har totalt sett inneburit en uppjustering av punktskattningen av antal hästar för hela landet jämfört med den preliminära skattningen.

 

Slumpfel

 

Delpopulation

Punkt-skattning

Medelfel, %

 

 

 

DP1 tränare

10 300

1,4%

DP1 ridskolor

16 200

2,6%

DP2 med häst enligt LBR 2003

91 700

0,0%

DP2 utan häst enligt LBR 2003

16 100

4,2%

DP3

137 800

6,0%

DP4

11 000

0,0%

Totalt

283 100

3,1%

 

Medelfelet innebär för t.ex. totala antalet hästar i hela landet att det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger i intervallet 283 100 ± (2*3,1%*283 100) vilket uträknat blir 283 100 ± 17 800.

 

Bearbetning

De inkomna uppgifterna dataregistrerades och granskades. I samband härmed gjordes såväl manuella som maskinella kontroller. Rättelser gjordes dels vid dataregistreringsfel, dels då det utifrån blanketten i övrigt var möjligt att registrera korrekta uppgifter.

 

Bra att veta

Annan statistik

Före år 2000 har ingen undersökning om det totala hästantalet gjorts av SCB på minst 50 år. Antal hästar på jordbruksföretag har dock kontinuerligt redovisats inom ramen för jordbruksstatistiken. Senast publicerades uppgifter, avseende juni 2003, i statistiskt meddelande JO 20 SM 0401, där antal hästar redovisas på kommunnivå. F.n. uppskattas dock endast ca ⅓ av alla hästar finnas på jordbruksföretag.

År 2000 genomförde SCB en telefonenkät till länsveterinärerna för att få reda på hur många hästar dessa uppskattade att det då fanns inom respektive län. Antalet hästar beräknades vid detta tillfälle till ca 285 000. Syftet med denna undersökning var att ge en ungefärlig storleksordning på hästpopulationen.

 

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. år 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statis­tiska meddelanden finns möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruks­statistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post till­sammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.