Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Husdjur i juni 2014

JO 20 SM 1403

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. En del av denna redovisning har bestått i att statistiskt belysa antalet husdjur av olika slag och antalet företag med husdjur i juni varje år. Redovisningen har baserats på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruksföretagen.

I samband med EU-inträdet 1995 blev Sverige genom EU-direktiv och EU-beslut ålagt att genomföra statistiska undersökningar om antalet nötkreatur två gånger per år och om antalet får, lamm och svin en gång per år. Motsvarande undersökningar ska genomföras i samtliga medlemsländer och undersökningsresultaten används bl.a. för prognoser av medlemsländernas köttproduktion.

Åren 1995–2001 genomfördes i Sverige enligt EU:s regler även undersökningar om antalet nötkreatur och svin i december, vilka baserades på postenkäter till jordbruksföretagen. Fr.o.m. december 2002 genomförs undersökningen avseende nötkreatur med ny metod, som innebär att uppgifter hämtas från Jordbruksverkets administrativa register. År 2002 upphörde undersökningen om antalet svin i december.

Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller lagts in värden för riket 2010 som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer än 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehåller LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehåller LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökar med ca 3 000 företag. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

 

Definitioner och förklaringar

Den population, som statistiken ska belysa, utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2014 hade husdjur och

-            brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller

-            brukade sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark, eller

-            bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal

-            bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-            innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari innehade stor djurbesättning – minst 10 nötkreatur eller10 suggor eller 50 svin eller 20 får eller 1 000 höns (inklusive kycklingar).

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

-          antal husdjur av olika slag i juni 2014,

-          antal jordbruksföretag med husdjur av olika slag i juni 2014.

Statistikuppgifter ges för riket totalt uppdelat på län, produktionsområden, storleksklasser för åker och jordbruksmark samt för följande djurslag:

-          Nötkreatur: mjölkkor, övriga kor, kvigor, tjurar, stutar resp. kalvar med viss fördelning på djurens ålder m.m.

-          Svin: galtar, suggor, slaktsvin, smågrisar

-          Får: baggar och tackor, lamm

-          Fjäderfä: höns (20 veckor eller äldre), kycklingar (av värpras avsedda för äggproduktion), slaktkycklingar.

Så görs statistiken

Denna statistik redovisar antalet husdjur och antalet företag med husdjur i Sverige i juni 2014 med regional uppdelning.

För nötkreatur baseras statistiken på de uppgifter som jordbrukarna lämnat till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB), som innehåller uppgifter för alla nötkreatur i landet, kompletterat med uppgifter från mjölkkvotsregistret samt uppgifter om mjölkleveranser i juni 2014.

För svin, får, höns samt kycklingar baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på ca 7 000 jordbruksföretag från lantbruksregistret avseende 2013 (LBR 2013) kompletterat med företag från administrativa register över svin- och fjäderfäföretag. Populationen har stratifierats efter antal svin, antal får, antal höns (inkl. kycklingar) samt geografisk region. Strata innehållande företag med många djur av olika slag har totalundersökts. Urvalets fördelning på övriga strata har gjorts så att EU:s precisionskrav för undersökningen kan uppfyllas med minsta möjliga antal respondenter. Vid dragning används obundet slumpmässigt urval inom respektive strata (OSU). Uppgiftsinsamling har skett via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning 2014 på Jordbruksverkets webbplats.

Bestämmelser för djurräkningar inom EU finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1165/2008 om djurräkningar, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten i statistiken avseende nötkreatur beror på kvalitén i de administrativa registren CDB och mjölkkvotsregistret. Jordbrukarna ska rapportera förändringar i sina besättningar senast 7 dagar efter inträffad händelse. Uppgifterna i registret används förutom till veterinära ändamål också till administration av djurbidrag.

Uppgifter om levererad mjölk i mjölkkvotssystemet bygger på invägningen vid mejeri. Uppgifterna används bl.a. för kontroll av att Sverige inte överskrider sin nationella kvot.

Vid beräkningen av antalet djur i olika kategorier antas att alla kor vid besättningar som levererar mjölk är mjölkkor. Detta medför en viss överskattning av antalet mjölkkor i landet, då vissa besättningar även innehåller kor för uppfödning av kalvar. Överskattningen beräknas dock understiga 1 % av antalet mjölkkor.

För övriga djurslag (svin, får, höns och kycklingar) gäller att uppgifterna baseras på en urvalsundersökning. I denna förekommer urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel och mätfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten mäts kvantitativt enbart genom redovisning av precisionen i värdena, vilket främst avspeglar urvalsfelet. Medelfelet är tämligen lågt, särskilt på riksnivå i denna djurräkning och uppfyller de krav EU ställer. Mindre mätfel torde förekomma och leder till viss osäkerhet. Detta gäller främst fördelningen av djur på olika klasser. Bortfallet är lågt (ca 2,3 %) och torde inte påverka osäkerheten i resultaten i någon nämnvärd omfattning.

För att belysa den osäkerhet som finns på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas i tabellerna relativa medelfel i procent för de skattade värdena. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För exempelvis antalet smågrisar i landet totalt är skattningen 375 671 djur med ett medelfel på 1,3 procent. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet 375 671 ± 1,96 · 0,013 · 375 671 = [370 787, 380 554] med 95 procents sannolikhet täcker det verkliga antalet smågrisar i landet.

Då det relativa medelfelet överstiger 35 procent, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..). För kycklingar redovisas inga regionala uppgifter oavsett om kriteriet 35 % medelfel uppfylls eller ej.

Bra att veta

I Sverige har sedan lång tid tillbaka antalet djur i juni månad redovisats varje år. Åren 1995–2001 genomfördes på grund av EU-reglerna även undersökningar om antalet nötkreatur och svin i december, vilka baserades på postenkäter till jordbruksföretagen. Sedan december 2002 genomförs djurräkningarna avseende nötkreatur med ny metod baserad på uppgifterna i några av Jordbruksverkets administrativa register. År 2002 upphörde undersökningarna av antalet svin i december.

Uppgifterna i detta statistiska meddelande bygger på undersökningar med Lantbruksregistret (LBR) som bas. I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 ökade antalet ansökningar om stöd, vilket ledde till ett ökat antal företag i LBR. Dessa nya företag har visat sig ha en del får vilket påverkar jämförelser med tidigare år. Uppskattningsvis beror ca hälften av ökningen av antalet får mellan 2005 och 2006 på ökningen av antalet företag i LBR.

Förändringarna jämfört med tidigare undersökningar avseende får bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av ändrade stödregler.

Annan statistik

Denna statistik är jämförbar med motsvarande statistik för övriga EU-länder. Statistiken översänds varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras i Eurostats publikation ”Agricultural statistics. Quarterly bulletin” (ISSN 1607‑2308) och Eurostats databas NewCronos.

I augusti 2012 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek m.m. samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2008.

 

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.