STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2015:03

 

Jordbruksmarkens ägarstruktur i Sverige

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

1.1 Inledning
2.1 Ägarklasser[1]
2.2 Arealer jordbruksmark och produktiv skogsmark i Sverige
2.2.2 Den produktiva skogsmarkens ägar- och storleksstruktur
2.3 Antal ägarenheter
2.4 Fysiska personer
 

Statistiken är framtagen i en arbetsgrupp som bestod av Thomas Eriksson och Linn Christiansen från Skogsstyrelsen samt Frida Thorstensson och Ylva Olsson från Jordbruksverket. Tabellerna är framtagna av Skogsstyrelsen medan rapporten är författad av Frida Thorstensson.

1.1 Inledning

Jordbruksverkets lantbruksregister (LBR) infördes 1968 och innehåller uppgifter om landets jordbruksföretag och används vid produktion av jordbruksstatistik. I LBR och därmed i jordbruksstatistiken finns för närvarande ett fokus på brukande av mark. Vem som äger den brukade jordbruksmarken är inte känt. Jordbruksverket tar exempelvis fram statistik om brukad areal åkermark och betesmark, det vill säga jordbruksmark. Uppgifter om andelen arrenderad areal samlas också in varför det är känt att mellan 40 % och 50 % av den brukade jordbruksmarken arrenderas av de brukare som klassificeras som jordbruksföretagare i LBR.

 

Då jordbruksstatistiken bygger på brukande av mark är kunskapen om vilka som äger jordbruksmark svag. Den stora andelen arrenderad mark indikerar att de aktiva jordbrukarna är beroende av arrenden för att driva och utveckla sina företag. Det innebär att ägarstrukturen liksom övrig kunskap om ägarna av jordbruksmark är intressant ur ett brukarperspektiv. Ur ett vidare landsbygdsperspektiv är ägarna av jordbruksfastigheter också företagare på landsbygden som får en del av sin inkomst från jordbruksmarken genom arrenden. Till många av jordbruksfastigheterna hör också skogsmark och hur ägarna kombinerar resurserna jord och skog för att skapa inkomstmöjligheter är en aspekt på kombinationsverksamhet som inte studerats.

 

Fokus i de undersökningar som tidigare gjorts har legat på de företag som brukar jordbruksmarken, i den här rapporten ligger fokus istället på de som äger jordbruksmarken. Rapportens syfte är att beskriva ägarstrukturen för landets jordbruksmark samt produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark. Rapporten har tagits fram i samarbete med Skogsstyrelsen som har mångårig erfarenhet av att producera statistik om skogsmarkens ägarstruktur. Statistik om skogsmarkens ägarstruktur är baserad på Skatteverkets Fastighetstaxeringsregister (FTR) vilket även är det register som denna rapport är baserad på. Med tanke på Skogsstyrelsen kompetens inom detta område har bearbetningen av data ur FTR gjorts av Skogsstyrelsen. Jordbruksverket har ansvarat för att ta fram lämpliga tabeller i samråd med Skogsstyrelsen samt producerat själva rapporten. All data i rapporten avser 2011-års förhållanden eftersom rapporten är baserad på data från den senaste allmänna fastighetstaxeringen 2011.

 

Begreppet ägarenhet

Tabellerna i rapporten är uppbyggda kring så kallade ägarenheter. Vår definition av ägarenhet bygger på en metod som används av Skogsstyrelsen för att beskriva ägarförhållanden avseende produktiv skogsmark. Varje ägarenhet utgörs av den mark inom en kommun som tillhör samma ägare/ägarkonstellation. Närmare bestämt definieras varje ägarenhet som den areal jordbruksmark och produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark i en och samma kommun och som ägs av samma ägare/ägarkonstellation. Det innebär att ägarenheter som enbart består av skogsmark inte är inkluderade. I denna studie är vi enbart intresserade av produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark då vi primärt vill studera jordbruksmarkens ägarstruktur.

 

Om en och samma ägare/ägarkonstellation äger flera fastigheter inom en kommun utgör dessa fastigheter tillsammans en ägarenhet. Figur A illustrerar hur ägarenheter skapas. I figuren är fyra fastigheter (Fa, Fb, Fc och Fd) utmärkta, dessa ägs av en och samma ägare. De tre första fastigheterna ligger inom samma kommun och skapar därför en ägarenhet. Den fjärde fastigheten ligger dock i en annan kommun och kommer därför redovisas som en självständig ägarenhet. En ägarenhet kan inte likställas med en ägares totala innehav av jordbruksmark eftersom det alltså är möjligt att en markägare äger flera ägarenheter i olika kommuner. Antal ägare som äger ägarenheter i fler än en kommun uppgår till 8 968 stycken.

 

Figur A. Schematisk illustration av begreppet ägarenhet och ägande över kommungränser

 

Eftersom en ägarenhet kan bestå av flera fastigheter överstiger antalet fastigheter antalet ägarenheter. Det finns ett komplext förhållande mellan ägande av fastigheter och ägarenheter. En ägare kan äga flera fastigheter och dessutom vara delägare i ett antal tillsammans med olika personer. Figur B visar hur en person AA äger själv eller är delägare i totalt fyra olika fastigheter. Två av fastigheterna, Fa och Fb, äger AA tillsammans med BB, fastighet Fc är AA ensam ägare till och fastighet Fd äger AA tillsammans med BB och CC. Ägarkonstellationen är densamma för fastigheterna Fa och Fb varför dessa tillsammans bildar en ägarenhet, förutsatt att dessa två fastigheter är belägna i samma kommun. De två resterande fastigheterna bildar två separata ägarenheter. Samma ägarkonstellation och att fastigheterna är belägna i samma kommun krävs alltså för att två eller flera fastigheter ska kunna bilda en ägarenhet. 

 

Figur B. Schematisk illustration av begreppet ägarenhet och fastigheter med flera ägare 

 

2 Ägarstruktur

I detta kapitel presenteras statistik som vi anser vara av särskilt intresse. All data för samtliga ägarklasser, ålderskategorier, län, etc. hittas i Tabeller nästan längst bak i rapporten. Under Fakta om statistiken sist i rapporten är tabellernas uppbyggnad samt vissa avgränsningar och definitioner förklarade. 

2.1 Ägarklasser[1]

För att beskriva jordbruksmarkens ägarstruktur har arealen jordbruksmark och produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark fördelats på sju olika ägarklasser. Indelningen följer till stor del den indelning som Skogsstyrelsen använder för att beskriva skogsmarkens ägarstruktur, se till exempel Skogsstatistisk årsbok. Dock har ägarklassen Svenska kyrkan lagts till som en egen ägarklass då vi tror att det kan vara intressant eftersom det är relativt vanligt att jordbruksföretag arrenderar åkermark av kyrkan. Nedan följer en kort beskrivning av ägarklasserna. I Figur C illustreras de olika ägarklassernas andel av totala arealen jordbruksmark.

 

Enskilda ägare

Med enskilda ägare avses fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag, exempelvis enskild firma och handelsbolag. Tillsammans äger enskilda ägare cirka 3 202 000 hektar jordbruksmark, varav 2 553 000 hektar utgörs av åkermark. Enskilda ägare äger vidare totalt 9 220 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.

 

Privata aktiebolag

I denna kategori återfinns aktiebolag som inte ägs av staten, kommuner eller landsting. De privata aktiebolagen består främst av bolag som äger jordbruksmark och som huvudsakligen bedriver jordbruksverksamhet samt av bolag som huvudsakligen äger skogsmark vars huvudsakliga verksamhet utgörs av skogsbruk. Privata aktiebolag äger 92 000 hektar jordbruksmark, varav knappt 66 000 hektar är åkermark. Ägarklassen äger även 4 083 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.  

 

Övriga privata ägare

Övriga privata ägare utgörs av exempelvis stiftelser, fonder samt ekonomiska och ideella föreningar. Exempel på ägare är bysamfälligheter, gemensamhetsskogar och allmänningar. Tillsammans äger övriga privata ägare drygt 44 000 hektar jordbruksmark, varav cirka 34 000 utgör åkermark. Övriga privata ägare äger cirka 502 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.  

 

Värt att nämna är att en relativt stor andel av jordbruksmarken inom denna ägarklass kan knytas till Uppsala Akademiförvaltning. Organisationens jordbruksförvaltning förvaltar knappt 14 000 hektar jordbruksmark. Markinnehaven finns huvudsakligen i Uppsala och Västmanlands län. Ytterligare innehav finns i Västra Götalands och Södermanlands län. Markinnehaven härrör från donationer i form av fastigheter till Uppsala universitet, exempelvis donerades ett stort antal jordbruksfastigheter av Gustav II Adolf år 1624. Sedan 1997 är de flesta donationerna registrerade som privata stiftelser i donatorernas namn. Därmed tillhör egendomen varken staten eller Uppsala universitet utan är egna juridiska personer med uppgift att främja verksamheten vid universitetet.

 

Svenska kyrkan

Kyrkans ägande av jordbruks- och skogsmark benämns prästlönefastigheter och är en del av prästlönetillgångarna som är kyrkans samlade förmögenhetsmassa. Dessa prästlönetillgångar är egna juridiska personer. I denna rapport redovisas all jordbruksmark och produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark som ägs av svenska stift, prästlönefonder och prästlönetillgångar under kategorin Svenska kyrkan.  Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Enligt våra avgränsningar äger Svenska kyrkan knappt 54 000 hektar jordbruksmark, varav 44 000 hektar klassas som åkermark. Vidare äger Svenska kyrkan 370 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.

 

Stadsägda aktiebolag

Med stadsägda aktiebolag avses aktiebolag vars aktier till mer än 50 % förvaltas av det svenska regeringskansliet. Stora ägare inom denna kategori är Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB. Statsägda aktiebolag äger tillsammans knappt 12 000 hektar jordbruksmark, varav 6 000 hektar utgör åkermark. Arealen produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark uppgår till 2 207 000 hektar.

 

Staten

I denna ägarklass återfinns svenska statliga myndigheter, fonder och stiftelser i vars uppdrag det ingår att förvalta statlig svensk jordbruks- och skogsegendom. Exempel på ägare inom denna kategori är Fastighetsverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Sammanlagt äger staten knappt 24 000 hektar jordbruksmark, varav omkring 12 000 är åkermark. Vidare äger staten 348 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.

 

Fastighetsverket förvaltar ett trettiotal jord- och skogsbruksegendomar som tillhör det nationella kulturarvet. Dessa egendomar utgörs av kungsgårdar, militära boställen och andra kronoegendomar. Egenomdomarna omfattar både åkermark, betesmark och skogsmark samt ekonomibyggnader, mangårdsbyggnader och torp. På alla gårdar bedrivs aktivt jordbruk av Fastighetsverkets arrendatorer. Totalt uppgår markinnehavet för dessa egendomar till cirka 23 500 hektar, varav 8 800 hektar utgörs av jordbruksmark och 11 700 hektar utgörs av skogsmark. Exempel på fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet är Tullgarns kungsgård i Stockholms län, Huseby kronoegendom i Kronobergs län och Dalby kungsgård i Skåne län.

 

Statens jordbruksverk och länsstyrelserna förvaltar så kallade jordfondsfastigheter. Dessa är jord- och skogbruksfastigheter som länsstyrelserna förvärvat med särskilda medel och som sedan ska försäljas så att det främjar en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom de areella näringarna. Fastigheterna ska också användas för att främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. Jordfondsfastigheterna kan ses som en markreserv som tillfälligt förvaltas av staten och som används för att förbättra ägarstrukturen inom jord- och skogsbruket. Detta för att skapa rationella jord- och skogbruksfastigheter vilka är ekonomiskt bärkraftiga. 

 

Övriga allmänna ägare

Med övriga allmänna ägare menas svenska kommuner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag, stiftelser, fonder med mera. Sammanlagt äger denna ägarklass knappt 76 000 hektar jordbruksmark, varav 57 000 hektar utgör åkermark. Den produktiva skogsmarken ägd i kombination med jordbruksmark uppgår till 296 000 hektar.

 

Sammanfattning

Av figur C framgår att den absoluta majoriteten av Sveriges jordbruksmark ägs av enskilda ägare. Omkring 91,4 % av jordbruksmarken ägs av enskilda ägare medan den nästa största ägarklassen, privata aktiebolag, äger 2,6 % av jordbruksmarken. Den tredje största ägarklassen är övriga allmänna ägare vilka äger 2,2 % av landets jordbruksmark. Vidare äger svenska kyrkan 1,5 % av jordbruksmarken, övriga privata ägare 1,3 %, svenska staten 0,7 % och slutligen statsägda aktiebolag 0,3 %. De fem sistnämnda ägarklasserna äger alltså tillsammans 6 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige.

 

Figur C. Jordbruksmarkens fördelning per ägarklass

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 i denna rapport.

2.2 Arealer jordbruksmark och produktiv skogsmark i Sverige

Den totala arealen jordbruksmark i Fastighetstaxeringsregistret uppgår till drygt 3,5 miljoner hektar och den totala arealen produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark uppgår till knappt 17,0 miljoner hektar.

 

Den totala jordbruksmarken utgörs av cirka 2 771 000 hektar åkermark och 731 000 hektar betesmark. Enligt Skogsstatistisk årsbok 2012 fanns år 2011 22,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. [2]Det innebär att 76 % av den produktiva skogsmarken ägs i kombination med jordbruksmark medan 24 % eller omkring 5,5 miljoner hektar av all produktiv skogsmark återfinns på ägarenheter med enbart skogsmark utan någon jordbruksmark.

 

Jämförelsevis ägde jordbruksföretag som år 2010 ingick i Jordbruksverkets lantbruksregister knappt 3,7 miljoner hektar produktiv skogsmark. Som tidigare nämnts inkluderas i LBR enbart jordbruksföretag som faktiskt brukar jordbruksmark. Den stora skillnaden mellan arealen produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark och arealen produktiv skogsmark i LBR visar att det finns stora arealer produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark men där ägaren inte brukar jordbruksmarken själv

 

Figur D visar arealen jordbruksmark och produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark per län. Produktiv skogsmark inom ägarenheter med enbart produktiv skogsmark redovisas inte.  

 

Figur D. Jordbruksmarkens och den produktiva skogsmarkens fördelning per län i tusen hektar

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

 

Den absolut största arealen produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark återfinns i Norrlandslänen, hela 48 % av den produktiva skogsmarken finns i dessa län. Den största arealen jordbruksmark finns i Västra Götalands län samt Skåne län. Drygt 1,1 miljon hektar eller 32 % av arealen jordbruksmark är belägen i dessa län med 17 % och 15 % i respektive län. Östergötlands län är det tredje största länet sett areal jordbruksmark med drygt 7  % av jordbruksmarken eller cirka 266 000 hektar. Det län med minst areal jordbruksmark är Blekinge län med 52 000 hektar eller 1,5 % av jordbruksmarken. I Norrlandslänen bestående av Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län finns knappt 12 % av landets jordbruksmark.

 

 

Figur E visar jordbruksmarkens och den produktiva skogsmarkens procentuella fördelning per län. För hela riket uppgår andelen jordbruksmark till 17 % av total areal jordbruksmark samt produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark. Följaktligen uppgår andelen produktiv skogsmark för hela riket till 83 %.

 

Figur E. Jordbruksmarkens och den produktiva skogsmarkens fördelning per län

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

 

 

2.2.1 Jordbruksmarkens ägar- och storleksstruktur

Som redan nämnts äger enskilda ägare en övervägande del, närmare bestämt 91,4 %, av den totala arealen jordbruksmark. Det finns dock intressanta skillnader mellan olika län vad gäller hur stor andel jordbruksmark som ägs av olika ägarklasser, se Figur F. Enskilda ägare äger minst andel jordbruksmark i Stockholms län med 77 % och störst andel i Norrbottens län med knappt 98 %. Privata aktiebolag äger störst andel jordbruksmark i Stockholms län med 8 % och minst i Västerbottens län med 0,4 %. Övriga allmänna ägares ägarandel är störst i Stockholms län med drygt 5 % och minst i Gotlands län med knappt 0,4 %. Vidare äger Svenska kyrkan störst andel jordbruksmark i Skåne län med 3 % och minst i Västerbottens län med 0,1 %. Övriga privata ägares ägarandel är störst i Uppsala län med 5 % och minst i Västerbottens län med 0,1 %.

 

Andelarna för ägarklasserna stadsägda aktiebolag och staten är så små för respektive län att de inte syns i figuren. Stadsägda aktiebolag äger dock störst andel jordbruksmark i Örebro län med 0,9 % och minst andel i Värmlands län med nära 0 %. Statens ägarandel är störst i Stockholms län med 2,6 % och minst i Örebro län med nära 0 %. Den största avvikelsen från riksgenomsnittet när det gäller olika ägarklassers ägarandeler på länsnivå är det relativt stora innehavet av jordbruksmark i Uppsala län av övriga privata ägare. Den stora andelen kan hänföras till privata stiftelser som Uppsala Akademiförvaltning förvaltar. 

 

Figur F. Jordbruksmarkens fördelning per ägarklass och län

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 i denna rapport.

 

Om istället arealer i absoluta tal jämförs mellan olika ägarklasser och län finns också intressanta skillnader. Bland annat äger enskilda ägare som störst areal jordbruksmark i Västra Götalands län jämfört med övriga län. Det i sig är inte så märkligt eftersom den största andelen jordbruksmark återfinns i just Västra Götalands län. Man skulle kunna tro att övriga ägarklasser också äger som störst areal i samma län men så är inte fallet.

 

Figur G visar jordbruksmarkens fördelning per län i tusentals hektar för alla ägarklasser förutom enskilda ägare. Enskilda ägare har uteslutits ur figuren för att lättare kunna urskilja resterande ägarklassers jordinnehav. Följande ägarklasser äger som störst arealer i Skåne län: privata aktiebolag, Svenska kyrkan, övriga allmänna ägare och staten. Både privata aktiebolag och Svenska kyrkan äger som minst areal i Norrbottens län med drygt 300 hektar respektive drygt 100 hektar jordbruksmark. Övriga privata ägare äger som störst areal jordbruksmark i Uppsala län med knappt 10 000 hektar och som minst areal i Västerbottens län med drygt 100 hektar. Vidare äger statsägda aktiebolag störst areal i Kalmar län med cirka 1 600 hektar och minst areal i Gotlands län med några enstaka hektar.

 

Figur G. Jordbruksmarkens fördelning per ägarklass (exkl. enskilda ägare) och län i tusen hektar

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 i denna rapport.

 

 

Figur H visar åkermarkens fördelning per storleksgrupp åkermark. Omkring 651 000 hektar eller drygt 23 % av åkermarken hamnar i storleksgruppen lika med eller större än 100,0 hektar åkermark. Därefter kommer storleksgrupperna 50,1-100,0 hektar samt 10,0-20,0 hektar där 18 % respektive 14 % av åkermarken återfinns. Det innebär att 1,1 miljoner hektar eller 41 % av landets åkermark tillhör ägarenheter som omfattar minst 50,1 hektar åkermark. Inom de två minsta storleksgrupperna, mindre eller lika med 2 hektar samt 2,1-5,0 hektar åkermark, återfinns tillsammans cirka 10 % av den totala åkermarken. Inom storleksgrupperna 20,1-30,0 och 30,1-50,0 hektar återfinns tillsammans 658 000 hektar åkermark eller knappt 24 % av åkermarken.

 

Figur H. Åkermarkens fördelning per storleksgrupp åkermark

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 3 i denna rapport.

 

 

I Figur I har åkermarken fördelats per storleksgrupp åkermark och ägarklass för att kunna studera andelen åkermark i olika storleksgrupper för respektive ägarklass. Samtliga ägarklasser äger som störst andel åkermark i storleksklassen mer än 100 hektar åkermark, även om andelen i denna storleksgrupp inte är lika stor för enskilda ägare som för resterande ägarklasser. Omkring 19 % av arealen åkermark som ägs av enskilda återfinns i storleksklassen större än 100 hektar. Motsvarande andelar för övriga allmänna ägare, svenska kyrkan och privata aktiebolag är 90 %, 86 % respektive 71 %. Den minsta andelen åkermark inom ägarklassen enskilda ägare är mindre än 2 hektar där 3 % av åkermarken ägd av enskilda hamnar. Cirka 38 % av åkermarken ägd av enskilda tillhör ägarenheter som består av 20 hektar åkermark eller mindre. Motsvarande andelar för privata aktiebolag, övriga privata ägare och svenska kyrkan uppgår till 11 %, 10 % respektive 4 %. Slutligen uppgår motsvarande andelar för statsägda aktiebolag, staten och övriga allmänna ägare till 11 %, 7 % samt 1 %.

 

Figur I. Åkermarkens fördelning per ägarklass och storleksgrupp åkermark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 3 i denna rapport.

 

 

Figur J visar jordbruksmarkens fördelning efter län och följande kategorier: andel ägarenheter med jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark, andel ägarenheter bestående av åkermark och betesmark, andel ägarenheter med enbart åkermark samt andel ägarenheter med enbart betesmark. Sett till hela landet återfinns 84 % av jordbruksmarken på ägarenheter som utgörs av jordbruksmark och produktiv skogsmark. Knappt 8 % av all jordbruksmark finns på ägarenheter med både åkermark och betesmark men utan någon produktiv skogsmark. Vidare tillhör 7 % av jordbruksmarken ägarenheter med enbart åkermark och 1 % av jordbruksmarken ägarenheter med bara betesmark. Alltså finns knappt 16 % av all jordbruksmark på ägarenheter som enbart består av jordbruksmark. Sett till antalet ägarenheter består 20 % av alla ägarenheter av enbart jordbruksmark, utan någon tillhörande produktiv skogsmark.  

 

På länsnivå tillhör minst 95 % av jordbruksmarken i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Västmanlands och Västerbottens län ägarenheter som består av både jordbruksmark och produktiv skogsmark. Södermanland är det län med störst andel jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark (96 %). Minst andel jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark finns i Skåne län (48 %). Skåne är också det län med störst andel jordbruksmark tillhörande ägarenheter med enbart åkermark, 27 % av jordbruksmaken i Skåne återfinns på ägarenheter med enbart åkermark. Minst andel jordbruksmark som tillhör ägarenheter med enbart åkermark finns i Kronobergs län med knappt 1 %. Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter med åkermark och betesmark är störst i Skåne län (23 %) och minst i Västerbotten län (1 %). Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter bestående av bara betesmark är störst i Blekinge län (drygt 2 %) och minst i Västmanlands län med knappt 0,5 %.

 

Figur J. Jordbruksmarkens fördelning per ägoslag och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 9 i denna rapport.

 

Figur K visar jordbruksmarkens fördelning efter typ av ägoslag och storleksgrupp jordbruksmark. Betesmarken tillhörande ägarenheter med bara betesmark återfinns främst i de mindre storleksgrupperna. Omkring 24 % av betesmarken som tillhör ägarenheter med enbart betesmark återfinns i storleksgruppen mindre än 2 hektar jordbruksmark. På samma sätt återfinns åkermarken som tillhör ägarenheter med enbart åkermark främst i de mindre storleksgrupperna. Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter med jordbruksmark och produktiv skogsmark är som störst i storleksgruppen mer än 100 hektar jordbruksmark.

 

Figur K. Jordbruksmarkens fördelning per ägoslag och storleksgrupp jordbruksmark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 9 i denna rapport.

 

2.2.2 Den produktiva skogsmarkens ägar- och storleksstruktur

Enskilda ägares ägardominans är inte lika tydlig vad gäller ägarfördelningen för den produktiva skogsmarken ägd i kombination med jordbruksmark, se Figur L. Notera att det enbart är den produktiva skogsmarken tillhörande ägarenheter som även består av jordbruksmark som inkluderats i denna rapport. Sett till hela riket äger enskilda ägare drygt 54 % av den produktiva skogsmarken i Sverige medan privata aktiebolag och statsägda aktiebolag äger 24 % respektive 13 % av den produktiva skogsmarken. Resterande ägare äger tillsammans 9 % av den produktiva skogsmarken. På länsnivå är det tydligt att enskilda ägares ägarandel av den totala arealen produktiv skogsmark generellt är lägre i norra Sverige där också statsägda aktiebolag och privata aktiebolags ägarandelar är som störst. I Norrbottens län äger enskilda ägare knappt 50 %, privata aktiebolag 3 % och statsägda aktiebolag 38 % av den produktiva skogsmarken. I Blekinge, Gotlands, Hallands, Jönköpings och Västra Götalands uppgår enskilda ägares ägarandelar till 80 % eller mer. Utmärkande för Jämtlands, Västernorrlands, Värmlands och Gävleborgs län är att privata aktiebolags ägarandelar är mycket större än för övriga landet. I dessa län äger privata aktiebolag 51 %, 46 % respektive 40 % och 40 % av den produktiva skogsmarken ägd i kombination med jordbruksmark.

 

Figur L. Den produktiva skogsmarkens fördelning per ägarklass och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 5 i denna rapport.

 

Sammanfattningsvis finns det framförallt i norra Sverige många ägarenheter med en stor andel produktiv skogsmark och en liten andel jordbruksmark. Enskilda ägare äger i princip all jordbruksmark men bara cirka hälften av den produktiva skogsmarken i Norrlandslänen, vilket innebär att andra ägarklasser måste äga stora arealer produktiv skogsmark i kombination med små arealer jordbruksmark. Figur L visar att ägarklasserna privata aktiebolag och statsägda aktiebolag äger en stor andel av den produktiva skogsmarken i Norrlandslänen. Dessa äger ägarenheter med nästan uteslutande produktiv skogsmark och en liten andel jordbruksmark. Det är rimligt att anta att dessa ägare inte har jordbruk som huvudsaklig driftsinriktning utan snarare kan definieras som skogsbolag. De ägarenheter vars ägare  inte har jordbruk som huvudsaklig driftsinriktning får stort utslag i tabeller om arealer men inte i tabellerna om antal ägarenheter. 

 

I Figur M har den produktiva skogsmarken indelats efter storleksgrupp jordbruksmark. Det innebär exempelvis att en ägarenhet som består av 20 hektar åkermark, 20 hektar betesmark och 60 hektar produktiv skogsmark hamnar i storleksgruppen 30,1-50,0 hektar jordbruksmark. Notera dock att det enbart är arealen produktiv skogsmark som är inkluderad i tabell 19 även om storleksindelningen är baserad på arealen jordbruksmark. Denna indelning görs för att få en bild av ägandet av jordbruksmark i kombination med produktiv skogsmark. Den största andelen produktiv skogsmark, 21 %, tillhör ägarenheter som utgörs av mer än 100 hektar jordbruksmark. Om de två största storleksgrupperna läggs samman återfinns 33 % av den produktiva skogsmarken inom ägarenheter med mer än 50 hektar jordbruksmark. Omkring 35 % av den produktiva skogsmarken tillhör ägarenheter med 10 hektar jordbruksmark eller mindre.

 

Figur M. Den produktiva skogsmarkens fördelning per storleksgrupp jordbruksmark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 5 i denna rapport.

 

 

2.3 Antal ägarenheter

Enligt vår indelning finns i landet drygt 232 000 ägarenheter. År 2010 fanns drygt 71 000 jordbruksföretag i Jordbruksverkets lantbruksregister. Dock kan inte antalet ägarenheter och antalet jordbruksföretag direkt jämföras eftersom en ägarenhet inte behöver motsvara en markägares/företagares markresursbas. Cirka 228 000 av alla ägarenheter eller 98 % ägs av enskilda ägare. Privata aktiebolag är den näst största ägarklassen sett till antal ägarenheter och äger omkring 2 100 eller 0,9 % av det totala antalet ägarenheter. Därefter kommer övriga privata ägare med knappt 1000 stycken eller 0,4 % av alla ägarenheter. Resterande ägarklasser äger alltså 0,5 % av alla ägarenheter. Figur N visar antalet ägarenheter med jordbruksmark per län.

 

Figur N. Antal ägarenheter med jordbruksmark fördelat per län i tusental

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

 

Det finns vissa skillnader vilket blir tydligt om arealen jordbruksmark per län divideras med antalet ägarenheter med jordbruksmark för respektive län. Detta ger en uppfattning om ägarenheternas storlek i olika län. Genomsnittlig storlek för en ägarenhet med jordbruksmark är 15 hektar på riksnivå. Observera att siffran inte kan tolkas som den genomsnittliga arealen jordbruksmark som ägs per jordbruksföretag. Ägarenheters genomsnittliga storlek kan jämföras med 43 hektar som 2010 var den genomsnittliga arealen brukad jordbruksmark per jordbruksföretag enligt Statistiskt meddelande JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010.

 

 

Figur O visar att störst genomsnittliga ägarenheter finns i Södermanlands län med 36 hektar jordbruksmark. Därefter följer Västmanlands län och Östergötlands län med knappt 35 respektive 33 hektar. I följande län uppgår det genomsnittliga antalet hektar per ägarenhet till mindre än 9 hektar jordbruksmark: Jämtlands län, Norrbottens län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Västerbottens län samt Kronobergs län. De tre län som ligger närmast riksgenomsnittet på 15 hektar är Hallands, Västra Götalands och Jönköpings län

 

Figur O. Genomsnittligt antal hektar jordbruksmark per ägarenhet och län

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 och 2 i denna rapport.

 

I Figur P och Q redovisas antalet ägarenheter med jordbruksmark per storleksgrupp åkermark respektive jordbruksmark. Alla ägarenheter med antingen åkermark, betesmark eller en kombination av åkermark och betesmark är inkluderade i figurerna. Storleksindelningen är baserad på antalet hektar åkermark som tillhör respektive ägarenhet i Figur P och antalet hektar jordbruksmark per ägarenhet i Figur Q. När det gäller antal ägarenheter efter storleksgrupp åkermark så finns den största andelen ägarenheter i storleksgruppen mindre eller lika med två hektar. Knappt 36 % av alla ägarenheter hamnar i denna storleksgrupp. Knappt 75 % av alla ägarenheter utgörs av 10 eller mindre hektar åkermark. I storleksgrupperna 10,1-20,0 och 20,1-30,0 hektar åkermark finns omkring 12 % respektive 5 % av alla ägarenheter. De tre sista storleksgrupperna utgör tillsammans knappt 9 % eller drygt 20 000 ägarenheter.

 

 

Figur P. Antal ägarenheter med jordbruksmark fördelat per storleksgrupp åkermark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

 

Om antalet ägarenheter istället fördelas på storleksgrupp jordbruksmark sker en förskjutning mot större storleksgrupper, se Figur Q. Den största andelen ägarenheter, 25 %, återfinns i storleksgruppen 2,1-5,0 hektar jordbruksmark. Cirka 68 % av alla ägarenheter utgörs av 10 eller mindre hektar jordbruksmark. I storleksgrupperna 10,1-20,0 och 20,1-30,0 hektar jordbruksmark finns ungefär 15 % respektive 6 % av alla ägarenheter. De tre sista storleksgrupperna utgör tillsammans knappt 11 % eller drygt 25 000 ägarenheter.     

 

Figur Q. Antal ägarenheter med jordbruksmark fördelat per storleksgrupp jordbruksmark

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

 

Figur R visar antalet ägarenheter med jordbruksmark fördelat på storleksgrupp åkermark och län. Dalarna är det län med klart störst andel ägarenheter i storleksgruppen två hektar åkermark eller mindre, 63 % av alla ägarenheter i Dalarnas län hamnar i denna kategori. Västmanland är det län med minst andel ägarenheter i den minsta storleksgruppen, 15 % av ägarenheterna återfinns i kategorin lika med eller mindre än två hektar åkermark. Södermanland är det län med störst andel ägarenheter (7 %) i storleksgruppen mer än 100 hektar åkermark. 

 

Västmanland är det län med störst andel ägarenheter med mer än 50 hektar åkermark (17 %), följt av Södermalands (15 %) och Östergötlands län (14 %). Motsvarande siffra för hela riket uppgår till 4 %. Cirka 75 % av alla ägarenheter i landet består av tio hektar åkermark eller mindre. Drygt 91 % av ägarenheterna i Jämtlands län uppgår till tio hektar åkermark eller mindre. Andra län med stor andel ägarenheter i storleksgrupper upp till tio hektar är Västernorrlands län (knappt 91 %), Norrbottens län (90 %), Kronobergs län (89 %), Dalarnas län (88 %) och Västerbottens län (88 %). Västmanland är det län med lägst andel ägarenheter med upp till tio hektar åkermark, 42 % av alla länets ägarenheter består av tio eller mindre hektar. Efter Västmanlands län följer Uppsala län (45 %) och Södermanlands län (50 %).   

 

Figur R. Antal ägarenheter fördelat per storleksgrupp åkermark och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 11 i denna rapport.

 

 

2.4 Fysiska personer

I detta avsnitt presenteras information som enbart berör fysiska personer. Bearbetningen av data utgår från ägarklassen enskilda ägare och där följande ägare har exkluderats: dödsbon, bolag som inte är aktiebolag, utländska ägare samt ägare där ålder saknas. Vi har valt att studera fysiska personer mer ingående eftersom enskilda ägare är den ägarklass som i särklass utgörs av flest antal ägare och som äger störst andel jordbruksmark i Sverige. Dessutom är det intressant att studera skillnader i ålder och kön mellan län etc. - information som finns för fysiska personer i fastighetstaxeringsregistret. Omkring 98 % av jordbruksmarken ägd av enskilda ägare är inkluderad i bearbetningen av data för fysiska personer. 

 

Figur S visar arealen jordbruksmark fördelad på fysiska personers ålder. Tydligt är att medelåldern bland landets markägare är hög i jämförelse med befolkningens åldersstruktur i stort. Omkring 29 % av jordbruksmarken ägs av personer som är lika med eller äldre än 65 år. Hela 58 % av arealen jordbruksmark ägs av personer som är 55 år eller äldre. Ägarna under 25 år utgör en liten andel av landets ägare av jordbruksmark då 0,3 % av jordbruksmarken ägs av denna ålderskategori. Knappt 4 % av jordbruksmarken ägs av personer som är 34 år eller yngre.

 

Jämförelsevis var enligt statistik från SCB 30 % av Sveriges befolkning yngre än 25 år, 12 % mellan 25 och 34 år, 14 % mellan 35 och 44 år och 7 % mellan 45 och 49 år 2009. Vidare var 6 % mellan 50 och 54 år, 6 % mellan 55 och 59 år, 7 % mellan 60 och 64 år och slutligen 18 % äldre än 65 år. Cirka 31 % av befolkningen var alltså 55 år eller äldre år 2009, det kan jämföras med att 58 % av jordbruksmarken i landet år 2011 ägdes av personer som var 55 år eller äldre. Ägarnas åldersfördelning kan också jämföras med att knappt 27 % av jordbruksföretagarna som driver enskild firma var 65 år eller äldre år 2010 (JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010). Andelen över 65 år är alltså i princip densamma bland markägare som bland jordbruksföretagare (som nödvändigt vis inte äger marken de brukar).

 

 

Figur S. Jordbruksmarkens fördelning per ägarens ålder

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

 

Om åldersfördelningen studeras på länsnivå framträder en bild av yngre markägare än genomsnittet i främst Gotlands och Kalmar län samt äldre markägare än genomsnittet i framförallt Stockholms län, se Figur T. Exempelvis har Stockholms län högst andel jordbruksmark, omkring 67 %, som ägs av personer i åldern lika med eller äldre än 55 år. Lägst andel jordbruksmark ägd av personer i samma ålder återfinns i Gotlands län med knappt 50 %. Högst andel jordbruksmark som ägs av personer i åldern yngre än 35 år finns i Gotlands län med knappt 5 %. Gotlands län, tätt följt av Kalmar län, har den högsta andelen jordbruksmark ägd av personer yngre än 45 år med drygt 20 %. Även i följande län ägs en relativt hög andel jordbruksmarken, omkring 17-18 %, av ägare yngre än 45 år: Gävleborgs län, Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, Skåne län och Värmlands län. Den lägsta andelen jordbruksmark ägd av personer yngre än 45 år återfinns i Stockholms län med knappt 11 %.

 

Figur T. Jordbruksmarkens fördelning per ägarens ålder och län  

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

 

 

Det finns skillnader mellan olika ålderskategorier avseende genomsnittlig arealstorlek på ägarenheter. Figur U visar åkermarkens fördelning per ålderskategori och storleksgrupp åkermark. Yngre samt äldre markägare äger i större utsträckning mindre ägarenheter än vad resterande ålderskategorier gör. För ägare lika med eller äldre än 65 år samt de mellan 60 och 64 år återfinns den största andelen åkermark, 18 % respektive 16 % i storleksgruppen 10,0-20,0 hektar åkermark. Inom ålderskategorierna 35-44 år, 45-49 år, 50-54 år och 55-59 år återfinns den största andelen åkermark inom storleksgruppen 50,1-100,0 hektar med 16 %, 17 %, 17% respektive 16 %. I ålderskategorin 25-34 år finns den största andelen åkermark i storleksgruppen lika med eller mer än 100 hektar åkermark (16 %). Slutligen finns den största andelen åkermark i storleksgruppen lika med eller mindre än 2 hektar åkermark bland personer yngre än 25 år (21 %).

 

Figur U. Åkermarkens fördelning per ägarens ålder och storleksgrupp åkermark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

 

 

Även Figur V visar att yngre och äldre markägare i högre utsträckning äger mindre ägarenheter än övriga markägare. Våra beräkningar visar att 92 % av ägarna yngre än 25 år äger ägarenheter som utgörs av 10 eller mindre hektar åkermark. Andelen ägare inom respektive ålderskategori med 10 eller mindre hektar åkermark minskar succesivt med stigande ålder till och med kategorin 50-54 år, inom vilken 79 % av ägarna äger 10 eller mindre hektar. Därefter ökar andelen igen, inom ålderskategorin äldre eller lika med 65 år äger 84 % av ägarna 10 eller mindre hektar åkermark.

 

Figur V. Antal ägare fördelat per ålder- och storleksgrupp åkermark

 

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 13 i denna rapport.

 

Cirka 73 % av all jordbruksmark som ägs av fysiska personer ägs av män, resterade 27 % ägs av kvinnor. Det motsvarar ungefär 2 297 000 respektive 840 000 hektar. Jämförelsevis uppgick andelen kvinnliga jordbruksföretagare som driver enskild firma till drygt 15 % år 2010 enligt JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010. Andelen kvinnliga markägare är alltså betydligt större än andelen kvinnliga jordbruksföretagare.

 

Figur W visar könsfördelningen mellan män och kvinnor på länsnivå. Andelen kvinnliga ägare är ungefär lika stor i alla län men är som högst i Västernorrlands län med drygt 32 %. I följande län äger kvinnor minst 30 % av den totala jordbruksmarken: Västernorrlands län, Jämtlands län, Dalarnas län, Stockholms län och Gävleborgs län. Den lägsta andelen kvinnliga ägare finns i Västmanlands län där kvinnor äger 23 % av jordbruksmarken.   

 

Figur W. Jordbruksmarkens fördelning per ägarens kön och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 14 i denna rapport.

 

Sett till antal finns knappt 327 000 fysiska personer som äger jordbruksmark i landet. Omkring 61 % av dessa är män och 39 % är kvinnor. Notera att en ägarenhet eller fastighet som ägs av en man kan vara ägd tillsammans med en kvinna och tvärtom. Andelen kvinnliga markägare är som störst i Stockholms län där kvinnor utgör knappt 43 % av alla fysiska personer. Den minsta andelen kvinnliga ägare finns i Norrbottens län där kvinnor utgör 35 % av ägarna.

 

 

Figur X visar jordbruksmarkens indelning efter storleksgrupp jordbruksmark och kön. Män äger i högre utsträckning större ägarenheter än vad kvinnor gör, ju större ägarenheter desto större är skillnaden i andelen jordbruksmark ägd av män och andelen jordbruksmark ägd av kvinnor. I den minsta storleksgruppen, lika med eller mindre än 2 hektar, äger män 56 % av jordbruksmarkens medan kvinnor äger 44 %. I den största storleksgruppen, mer än 100 hektar, äger män 88 % medan kvinnor äger 12 % av jordbruksmarken.    

 

 

Figur X. Jordbruksmarkens fördelning per ägarens kön och storleksgrupp jordbruksmark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 14 i denna rapport.

 

Andelen unga markägare är liten bland både män och kvinnor. I absoluta tal är det naturligtvis många fler män än kvinnor i respektive ålderskategori men procentuellt sett är det små skillnader mellan könen vad gäller åldersfördelning. Bland kvinnliga markägare är dock andelen unga ägare något större jämfört med hur fördelningen ser ut bland manliga ägare. Cirka 47 % av alla manliga ägare är 60 år eller äldre medan motsvarande siffra för kvinnliga ägare är 45 %.

 

 

Figur Y visar jordbruksmarkens fördelning efter antal ägare (fysiska personer) och län. Indelningen är baserad på antal ägare per ägarenhet. Sett till hela landet ägs 59 % av alla ägarenheter av en person, 34 % av två personer medan 4 % av alla ägarenheter har 3 ägare. Resterande 4 % av alla ägarenheter har alltså fler än 3 ägare.

 

Jönköpings län är det län med minst areal jordbruksmark ägd av en person, 52 % av total areal jordbruksmark i länet tillhör ägarenheter med en ägare. Örebro är det län med störst areal ägd av en person, 66 % av jordbruksmarken tillhör ägarenheter med en ägare. Det län med störst andel jordbruksmark ägd av två personer är Halland, omkring 39% av marken tillhör ägarenheter med två ägare. Stockholms och Norrbottens län utmärker sig som län där en stor andel av jordbruksmarken ägs av flera ägare medan ägarenheterna i Gotlands län i liten utsträckning ägs av många personer. Norrbottens län är har högst andel jordbruksmark ägd av fem eller fler personer (2,6%), tätt följt av Stockholms län (2,3 %). Skåne är det län med lägst andel jordbruksmark tillhörande ägarenheter ägda av fem eller fler personer (0,4 %).

 

Figur Y. Jordbruksmarkens fördelning per antal ägare och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 21 i denna rapport.

 

 

Figur Z visar fysiska personers fördelning efter antal ägda ägarenheter och storleksgrupp åkermark. Om en person äger flera olika ägarenheter med åkermark har dessa arealer summerats vid indelningen efter storleksgrupp. Även i de fall då en person är delägare i olika ägarenheter har personens ägarandel för respektive ägarenhet summerats för att beräkna den totala arealen åkermark som personen i fråga äger. Tydligt är att personer som äger en större areal åkermark i högre utsträckning äger fler ägarenheter. Cirka 97 % av alla fysiska personer som äger minde än två hektar åkermark har enbart en ägarenhet. Motsvarande värde för de som äger mer än 100 hektar åkermark är 68 %. I storleksgruppen 10,1-20 hektar åkermark äger 90 % av ägarna en ägarenhet. Bland gruppen personer som äger mer än 100 hektar åkermark äger 5 % minst tre ägarenheter helt eller delvis. Ett fåtal personer äger fler än två ägarenheter, framförallt i de mindre storleksgrupperna. Upp till ägarenheter bestående av 20 hektar åkermark eller mindre uppgår andelen personer som äger mer än två ägarenheter till någon procentandel. Motsvarande siffra är 7 % i storleksgruppen mer än 100 hektar åkermark.

 

Figur Z. Antal ägare fördelat per antal ägda ägarenheter och storleksgrupp åkermark (egen areal)

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 24 i denna rapport.

 

 

Figur Å visar fysiska personers fördelning efter antal ägda ägarenheter och storleksgrupp åkermark. Till skillnad från Figur Z baseras indelningen efter storleksgrupp på ägarenhetens totala areal åkermark, oavsett personens faktiska ägarandel. Det innebär exempelvis att en person som är ensam ägare av en ägarenhet om 25 hektar åkermark redovisas i storleksgruppen 20,1-30 hektar. På samma sätt hamnar en person som är delägare av en ägarenhet omfattande totalt 25 hektar åkermark i storleksgruppen 20,1-30 hektar, oavsett hur många hektar åkermark som personen i fråga själv äger.

 

Skillnaden mellan Figur Z och Å är att en större andel fysiska personer hamnar i mindre storleksgrupper i Figur Å även om andelen personer som äger en ägarenhet, två ägarenheter osv. är densamma i de båda figurerna. Det sker alltså en förskjutning mot mindre storleksgrupper. I storleksgruppen lika med eller mindre än två hektar åkermark har 98 % av alla personer en ägarenhet medan motsvarande siffra är 70 % för de som själva eller tillsamman med andra äger mer än 100 hektar åkermark.

 

Figur Å. Antal ägare fördelat per antal ägda ägarenheter och storleksgrupp åkermark (totalt)

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 24 i denna rapport.

 

Ägarenheter ägda av fysiska personer har fördelats efter ägarens boendekommun i förhållande till ägarenhetens läge och län. Ägarenheterna är indelade efter följande kriterier:

·        Närboägd innebär att ägaren bor i samma kommun som där ägarenheten är belägen.

·        Utboägd innebär att ägaren bor i en annan kommun än den där ägarenheten är belägen.

·        En ägarenhet är delvis utboägd om minst en ägare bor i en annan kommun än den där ägarenheten är belägen.

·        Om en ägarenhet har flera ägare är den utboägd om samtliga ägare bor i en annan kommun än den där ägarenheten är belägen och närboägd om samtliga ägare bor i samma kommun som ägarenheten är belägen.

·        Om ägaren har utländsk adress har ägandet i sin helhet klassats som utboägt. Om uppgift om bostadskommun saknas har ägarna uteslutits.

 

 

Sett till hela landet är omkring 72 % av alla ägarenheter närboägda, se Figur Ä. Vidare är 20 % av alla ägarenheter utboägda och 8 % delvis utboägda. På länsnivå utmärker sig Uppsala län som det län med störst andel närboägda ägarenheter (80 %) och minst andel utboägda ägarenheter (knappt 14 %). Jämtlands län har minst andel närboägda ägarenheter, 64 % av alla ägarenheter i länet är närboägda. Det län med störst andel delvis utboägda ägarenheter är Kalmar län (11 %) medan Örebro län har minst andel delvis utboägda ägarenheter (5 %). Jämtland är det län med störst andel utboägda ägarenheter (knappt 28 %).

 

Figur Ä. Antal ägarenheter fördelat per boendekommun och län

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 23 i denna rapport.

 

 

Figur Ö visar ägarenheters fördelning efter ägarens boendekommun och storleksgrupp åkermark. En tendens är att mindre ägarenheter i högre utsträckning är utboägda jämfört med större ägarenheter. Andelen delvis utboägda ägarenheter är ungefär lika stor för alla storleksgrupper. 

 

Figur Ö. Antal ägarenheter fördelat per boendekommun och storleksgrupp åkermark

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 23 i denna rapport.

 

 

 



[1] Uppgifter omspecifika större ägare av jordbruksmark är i detta avsnitt hämtade från organisationernas hemsidor eller genom intervjuer med företrädare för ägarna.

[2] I Skogsstatistisk årsbok 2012 finns fakta om hur den totala arealen skogsmark fördelas mellan olika ägarkategorier, ägare och så vidare. I denna rapport är fokus på prouktiv skogsmark som ägs tillsammans med jordbruksmark. Den som vill jämföra med hela den produktiva skogsmarken i Sverige kan alltså använda framförallt kap i Skogstatistisk årsbok år 2013.