Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Heltidsjordbruket i Sverige 2016

JO 65 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Översikt
Heltidsjordbrukens verksamhet
Heltidsjordbrukens profil
Heltidsjordbrukens arbetsinsats

Bra att veta

I det här Statistiska meddelandet redovisar vi det svenska heltidsjordbrukets verksamhet under år 2016 med jämförelser tillbaka i tiden till år 2007. Vi har klassat ett heltidsjordbruk som ett företag vars jordbruksverksamhet kräver minst 1 600 standardtimmars arbete per år (läs mer om vad en standardtimme är under rubriken ”Fakta om statistiken”). År 2016 drevs knappt 25 % av jordbruksföretagen som heltidsjordbruk. Eftersom att heltidsjordbruken kräver minst en heltidstjänst antas de spegla det yrkesmässiga jordbruket i högre utsträckning än om man ser till alla jordbruksföretag.

Rapporten avser att ge en heltäckande bild av heltidsjordbruket och omfattar antalet heltidsjordbruk, brukade arealer, brukningsform (ägd och arrenderad mark), antal djur, företagsform, driftsledarnas ålder, utbildning och könsfördelning, sysselsättning, kombinationsverksamhet och arbetstid. Statistiken härstammar från ”Strukturundersökningen” som genomfördes åren 2007, 2010, 2013 och 2016. Den är fullt jämförbar med övrig statistik över antal företag, arealer, antal djur, företagare och sysselsättning som publiceras av Jordbruksverket.

Översikt

År 2016 var antalet heltidsjordbruk 15 479 stycken, en minskning med drygt 5 % sedan år 2013 och med drygt 17 % sedan 2007. Jämfört med år 2013 är det bara i Uppsala län som antalet heltidsjordbruk ökat och då med knappt 1 %. I de övriga länen har det antalet sjunkit. Störst var minskningen i Norrbottens län, drygt 18 %. Även vid en jämförelse med år 2007 har minskningen varit överlägset störst i Norrbotten, antalet heltidsjordbruk har då minskat med nästan 40 % i länet. Andelen heltidsjordbruk av det totala antalet jordbruksföretag var knappt 25 % år 2016, en liten ökning jämfört med 2013 och en liten minskning jämfört med 2007, då andelarna var 24 respektive 26 %.

Arealen jordbruksmark som brukas av heltidsjordbruk har inte förändrats nämnvärt under perioden 2007–2016 och var knappt 2,2 miljoner hektar 2016. Under samma period har däremot andelen av den totala mängden jordbruksmark som brukades av heltidsjordbruk ökat något, från 68 till knappt 72 %. Detta då de totala arealerna har krympt och det huvudsakligen är deltidsjordbrukens arealer som minskat.

År 2016 brukades alltså nästan tre fjärdedelar av jordbruksmarken av den knappa fjärdedel av jordbruksföretagen som är heltidsjordbruk. Detta innebär att den genomsnittliga arealen brukad av ett heltidsjordbruk, 140 hektar, är nästan åtta gånger så stor som för ett deltidsjordbruk, 18 hektar.

Heltidsjordbrukens verksamhet

Driftsinriktning

Figur A visar utvecklingen i antalet heltidsjordbruk med de olika driftsinriktningarna sedan år 2007. Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsjordbruken år 2016 var husdjursskötsel, de 8 641 företagen utgjorde nästan 56 % av alla heltidsjordbruk. Detta trots att antalet företag med denna driftsinriktning minskat mest sedan år 2007, med drygt 24 %. Antalet företag med driftsinriktningen växtodling har under samma period inte förändrats mycket i antal utan ligger kvar runt 4 700 stycken motsvarande 30 % av antalet heltidsjordbruk. Antalet heltidsjordbruk med driftsinriktningen blandat jordbruk har minskat med knappt 19 % till drygt 2 100 vilket motsvarar 14 % av heltidsjordbruken. Andelen heltidsföretag av det totala antalet företag inom respektive driftsinriktning var 48 % för djurskötsel, 27 % för växtodling och 52 % för blandat jordbruk år 2016.

Figur A. Antal företag per driftsinriktning 2007–2016

Antal företag inom respektive huvudsaklig driftsinriktning 2007–2016. Ju ljusare ton inom respektive färg, desto senare år.

Djurskötsel

Oavsett djurslag bedrevs huvuddelen av den svenska djurskötseln år 2016 i heltidsföretag (Figur B). Av det totala antalet nötkreatur hölls 92 % i heltids­företag 2016. Om man ser specifikt till mjölkkor var andelen i heltidsföretag i stort sett 100 %, medan 89 % av övriga nötkreatur hölls i heltidsföretag. Andelen svin och fjäderfä i heltidsföretag var 99 % år 2016, medan andelen får var 54 %.

Antalet svin i såväl heltidsföretag som övriga företag minskade under perioden 2007–2016, det totala antalet med 19 % och det i heltidsföretag med 17 %.  Det totala antalet nötkreatur minskade något mellan 2007 och 2016, medan antalet i heltidsföretag ökade något. Under samma period ökade det totala antalet får med 14 %, men antalet får hållna i heltidsjordbruk ökade med 26 %. Det totala antalet hållna fjäderfän ökade med 37 % från 2007 till 2016, antalet hållna i heltidsjordbruk något mer; med 39 %.

Figur B. Antal djur i det svenska jordbruket 2007–2016

Antal miljoner djur i heltidsföretag (bruna staplar) samt övriga jordbruksföretag (gröna staplar). Notera att diagrammens skalor skiljer sig åt.

Kombinationsverksamhet

När ett jordbruksföretag utför betald verksamhet vid sidan av jordbruket där företagets resurser (som mark, maskiner eller produkter) används kallas detta för kombinationsverksamhet. Antalet heltidsföretag som bedrev kombinationsverksamhet under 2016 var 8 306 stycken. Det motsvarar knappt 54 % av alla heltidsjordbruk och är en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. Som framgår av Figur C var andelen knappt 33 % år 2007. Andelen övriga jordbruksföretag med kombinationsverksamhet var knappt 40 % år 2016, jämfört med 19 % år 2007 så förändringen har skett snabbare för deltidsjordbruken, dock från en lägre nivå.

Figur C. Andel jordbruksföretag med kombinationsverksamhet 2007–2016

Andel av samtliga heltidsjordbruk (grön linje) och övriga jordbruk (blå linje) som bedrev kombinationsverksamhet 2007–2016.

Heltidsjordbrukens profil

Storlek, bruknings- och driftsform

Medan det totala antalet heltidsjordbruk minskade så ökade deras brukade åkerareal något under perioden 2007–2016. I Figur D visas hur det har påverkat företagens storleksprofil.

Figur D. Heltidsjordbrukens storleksfördelning 2007–2016

Andel företag och åkermark per storlekskategori mätt i areal åkermark per företag. Det totala antalet heltidsföretag och heltidsföretagens totala åkermarks­areal för respektive år är utskrivet ovanför staplarna.

Den genomsnittliga arealen åkermark brukad av heltidsföretag ökade från 97 till 121 hektar mellan år 2007 och 2016. Samtidigt ökade andelen heltidsföretag som brukade minst 100 hektar åkermark från 32 till 42 %, medan andelen åkermark brukad av dessa företag ökade från 60 till 72 %. Heltidsjordbrukens genomsnittliga areal betesmark ökade under samma period från 17 till 19 hektar.

Eftersom nästan 88 % av heltidsjordbruken brukade åkerarealer större än 30 hektar skedde ökningen följaktligen parallellt med att företag i storleksintervallet 30–100 hektar åkermark minskade från 55 till 45 % i andel företag och från 35 till 24 % i andel brukad åkermark.

Företagens brukningsform anger i hur stor grad företagen brukar egen, ägd mark eller arrenderad mark. Knappt 64 % av heltidsjordbruken brukade en blandning av egen och arrenderad mark år 2016, medan drygt 23 % enbart brukade egen mark. 10 % av företagen brukade enbart arrenderad mark. Dessa andelar har förblivit relativt oförändrade under perioden 2007–2016, med undantag för år 2010 som uppvisar något avvikande andelar som en följd av att frågorna kring brukningsform då var annorlunda formulerade.

Företag med olika brukningsform brukade också olika mycket åkermark. Företag som delvis arrenderade åkermarken brukade 23 % större åkerareal än företag som ägde all sin brukade åkermark. Företag som helt och hållet arrenderade åkermarken brukade 55 % större areal än de företag som ägde all sin brukade åkermark. Dessa skillnader har tidigare ökat kontinuerligt, år 2007 var skillnaderna 18 respektive 49 %. Men nu har utvecklingen vänt, jämfört med år 2013 har skillnaderna minskat med 5 respektive 6 procentenheter.

År 2016 var andelen heltidsjordbruk som drevs i form av juridiskt bolag 19 %, en uppgång från 16 % år 2007. Andelen juridiska bolag var betydligt högre bland heltidsföretagen än bland övriga företag, för vilka andelen juridiska bolag 2016 var omkring 7 %.

 

Ålder, utbildning och könsfördelning

Åldersfördelningen bland företagarna i företag klassade som enskild firma har förändrats påtagligt sedan år 2007 (Figur E). Andelen företagare äldre än 64 år steg från 10 till 18 % mellan 2007 och 2016. Andelen äldre än 54 år gamla var 51 % år 2016, att jämföra med 41 % år 2007.

Åldersfördelningen skiljer sig mellan män och kvinnor. Medan andelen manliga driftsledare över 54 år var 51 % år 2016, var samma andel för kvinnliga driftsledare 44 %. Andelen kvinnliga driftsledare i de enskilda heltidsföretagen förblev relativt konstant, mellan 6 och 7 %, under perioden 2007–2016. Det är lågt jämfört med enskilda jordbruksföretag som inte är heltidsföretag, där andelen kvinnliga driftsledare under samma period var mellan 17 och 19 %.

Figur E. Åldersfördelning bland enskilda företagare 2007–2016 i heltidsjordbruken

För första gången presenteras i denna utgåva av Heltidsjordbruket statistik över utbildningsnivå. Då statistiken presenteras samlad för alla heltidsjordbruk, enskilt likväl som juridiskt ägda, är det driftsledarens utbildningsnivå som avses och inte företagarens. Tillförlitliga data finns bara tillgängligt för år 2016 så inga tidsserier kan presenteras, men vi kan konstatera att det år 2016 fanns intressanta skillnader i utbildningsnivå. Åldersgruppen -24 år är så pass liten att värdena bör tolkas med försiktighet, men mellan de övriga grupperna finns det tydliga skillnader. Generellt tycks utbildningsnivån vara högre hos de yngre driftsledarna, till exempel har 22 % av de i åldern 35-44 år en eftergymnasial lantbruksutbildning, medan motsvarande siffra för 55-64 –åringarna är 12 %.   

Tydliga skillnader går också att se i driftsinriktningarna. I driftsinriktningen köttdjur är det mer än hälften, 51 %, av driftsledarna som saknar formell lantbruksutbildning medan 6 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffror för driftsinriktningen Jordbruksväxter är 27 respektive 22 %. Totalt sett hade 20 % av driftsledarna inom heltidsjordbruket en grundläggande, 30 % en gymnasial och 13 % en eftergymnasial utbildning medan 36 % saknade formell lantbruksutbildning. Det innebär att utbildningsnivån hos driftsledarna är betydligt högre i heltidsjordbruken än i de övriga jordbruken, där 78 % saknade formell utbildning, 7 % hade en grundläggande, 11 % hade en gymnasial och 4 % hade en eftergymnasial utbildning. Figur F visar skillnaden i andel eftergymnasialt utbildade driftsledare.

Figur F. Eftergymnasialt utbildade driftsledare, 2016

Andel eftergymnasialt utbildade driftsledare på heltidsjordbruk och övriga jordbruk i de huvudsakliga driftsinriktningarna. Heltidsjordbruk visas i brun färg och övriga visas i grönt.

Heltidsjordbrukens arbetsinsats

Sysselsättning

Drygt 63 000 personer var sysselsatta inom heltidsjordbruket år 2016 (Figur G). Jordbruket som helhet sysselsatte drygt 171 000 personer, vilket innebär att heltids­företagen stod för 37 % av sysselsättningen. Det är den högsta andelen under perioden 2007-2016, går vi längre tillbaka var den dock högre år 2005 (40 %). Trots andelsförändringarna har antalet sysselsatta hela tiden varit relativt konstant. 

 

Figur G. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk per driftsinriktning, 2007–2016

Antal sysselsatta i heltidsjordbruk i de huvudsakliga driftsinriktningarna. Växtodling visas i grön färg, blandat jordbruk i lila färg och djurskötsel visas i bruna färgtoner.

 

Djurskötsel var den driftsinriktning inom heltidsjordbruket som sysselsatte flest personer under hela perioden 2007–2016, följt av växtodling och blandat jordbruk. Inom djurskötseln var hållning av mjölkkor den inriktning som sysselsatte flest under samtliga år, trots att sysselsättningen föll med 30 % mellan 2007 och 2016, från 20 417 till 14 301 personer. Djurskötsel är som nämnts tidigare också den driftsinriktning där antalet företag minskat mest.

Av samtliga sysselsättningstillfällen i heltidsjordbruket var 77 % stadigvarande år 2016, vilket är lägre än i det övriga jordbruket, där 92 % av dem var stadigvarande.

Knappt 3 000 av de 15 479 heltidsjordbruken drevs av juridiska bolag. Antalet stadigvarande sysselsatta i dem var drygt 11 000 personer år 2016, i motsvarande siffra för enskilda bolag under samma period var knappt 38 100 personer. Detta innebär att det genomsnittliga antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska och enskilda heltidsjordbruk var 3,71 respektive 3,04 personer.

Årsverken

Heltidsföretagens totala antal arbetade årsverken år 2016 var knappt 33 100, vilket utgör 59 % av hela jordbrukets antal årsverken.  Antal årsverken inom heltidsjordbruket har under perioden 2007–2016 gått ner med 6 %. Det är betydligt mindre än i det övriga jordbruket, vars antal årsverken minskade med 25 % under samma period. Går vi något längre tillbaka i tiden och tittar på perioden 2005–2013 ­var det däremot heltidsjordbrukets årsverken som minskade mer än det övriga jordbruket. Figur H visar utvecklingen i antalet årsverken per driftsinriktning sedan år 2007.

 

Figur H. Antal årsverken i heltidsjordbruk, totalt samt per driftsinriktning, 2007–2016

I det blandade jordbruket minskade antalet årsverken med drygt 7 % från år 2007 till 2016. Jämfört med år 2013 är nivåerna dock i det närmaste oförändrade, både för stadigvarande och tillfälligt sysselsatta. Den absoluta huvuddelen , 91 %, av alla årsverken i heltidsjordbruket utfördes av stadigvarande sysselsatta år 2016, en andel som är oförändrad jämfört med år 2013. Jämfört med år 2007 när den var 95 %, har den dock minskat.

Inom växtodlingen har antalet årsverken ökat med 22 % sedan år 2007. Bland de stadigvarande sysselsatta har ökningen varit 14 %, medan årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta ökat med 75 %. Det är endast inom underkategorin övriga jordbruksväxter som  antalet årsverken på heltidsjordbruk minskat och då med drygt 15 %.

Antalet årsverken inom husdjursskötseln hade däremot minskat med knappt 16 % under samma period. Mjölkkor är den med god marginal största underkategorin för husdjursskötsel och där hade minskningen varit knappt 18 %. Även i kategorierna svin och blandade husdjur har det skett minskningar, medan det skett ökningar i underkategorierna köttdjur samt får. Kategorin mjölkkor står dock för mer än 48 % av antalet årsverken inom husdjursskötseln, varför nedgången där blir så dominerande. Liksom inom växtodlingen  har de tillfälligt sysselsatta årsverken ökat relativt mycket inom husdjursskötseln, som mest med 300 % inom kategorin får. Dock rör det sig om relativt få årsverken.