![]() |
![]() | |
Heltidsjordbruket i Sverige 2010 | JO 65 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Minskad andel
heltidsjordbruk Ett jordbruksföretag som beräknas kräva minst en
heltidstjänst, 1600 standardtimmar, per år definieras i detta SM som ett
heltidsjordbruk. År 2003 beräknades nästan var tredje, eller drygt 32 %,
av de jordbruksföretag som fanns i Lantbruksregistret (LBR) som heltidsjordbruk
(se figur A). Denna siffra har sedan dess sjunkit varje år och var år 2010 nere
på 24 % av de jordbruksföretag som vid denna tid fanns i LBR, det vill
säga mindre än var fjärde jordbruk krävde minst en heltidstjänst år 2010. Figur A. Andelen heltidsjordbruk under perioden 2003 till
2010 Heltidsjordbruk ägda
av juridisk respektive fysisk person Andelen heltidsjordbruk har varit högre bland företag ägda
av juridisk person (juridiska aktiebolag) än bland företag ägda av fysisk
person (enskilda firmor) under hela den aktuella perioden (se figur B).
Skillnaden är tydlig, år 2003 var 65 % av alla företag ägda av juridisk
person heltidsjordbruk, mot 30 % av enskilda jordbruksföretag.
Utvecklingen har dock varit liknande för båda ägandeformerna; år 2010 utgjorde
heltidsjordbruken 56 % av alla jordbruksföretag ägda av juridisk person
och 21 % av enskilda firmor. Figur B. Andelen heltidsjordbruk uppdelat på företagsform Företag ägda av juridisk person har utgjort mellan
6,5 % och 7,8 % av samtliga jordbruksföretag under perioden 2003 till
2010. Åkerareal och
jordbruksmark Mellan 68 % och 70 % av all åkerareal har under
åren 2003 till 2010 brukats av jordbruksföretag som krävt minst en
heltidstjänst. Åkerarealen utgör cirka 85 % av all jordbruksmark (åkermark
och betesmark) i Sverige. Majoriteten av alla heltidsjordbruk under den aktuella
perioden var delvis arrenderade, det vill säga en del av åkerarealen som
brukades ägdes av jordbruksföretaget och en del arrenderades. Hur stor andel
mark som ägdes respektive arrenderades varierade. Andelen heltidsjordbruk som
var helt ägda ökade mellan 2003 och 2010 (se figur C). Figur C. Andel företag uppdelade på olika bruksformer Företagarnas ålder
och kön År 2003 var andelen kvinnliga företagare på heltidsjordbruk
ungefär 6 %. Detta är mindre än för samtliga jordbruksföretag där andelen
kvinnliga företagare samma år låg på 12 %. Andelen på heltidsjordbruk har
inte heller ökat mellan år 2003 och år 2010, medan andelen kvinnliga
företagare på samtliga jordbruksföretag ökade till drygt 15 % år 2007 och
år 2010 (se statistikrapport 2011:5; Utvecklingen av manlig och kvinnlig
delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag 1999-2010). Mellan år 2003 och år 2007 ändrades inte åldersfördelningen
för företagare på heltidsjordbruk anmärkningsvärt (se tablå A). Till år 2010
ökade dock andelen företagare från 55 år och uppåt och i den äldsta
ålderskategorin, 65 år och över, var andelen 13 %. Motsvarande siffra tre
år tidigare var 6 %. Tablå A. Företagarnas åldersfördelning på
heltidsjordbruken, i procent
![]() Heltidsjordbrukens
driftsinriktning Den vanligaste driftsinriktningen på samtliga jordbruk i
Sverige har under senare år varit småbruk. Då ett jordbruksföretag klassas som
ett småbruk för att det generellt kräver en låg arbetsinsats är antalen småbruk
som är heltidsjordbruk mycket få. Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsjordbruk var
under hela perioden 2003 till 2010 husdjur (se figur D). Husdjur var också den
driftsinriktning som minskade mest under samma period. Antal heltidsjordbruk
med driftsinriktning växtodling låg relativt konstant under perioden medan
heltidsjordbruk med blandad inriktning (både växtodling och husdjur) precis som
husdjursföretagen minskade något från år till år. Figur D. Heltidsjordbrukens driftsinriktning mellan åren
2003 och 2010 Inom driftsinriktningen husdjur var andelen företag inom
mjölkproduktion högst under alla åren, men det var också den andel som minskade
kraftigast. År 2003 arbetade 60 % av alla heltidsjordbruk sysselsatta inom
husdjur främst med mjölkproduktion. År 2010 var siffran 50 %. Företagen
inom nötköttsproduktion har under samma period ökat, medan övrig
husdjursskötsel upptog ungefär lika stora andelar under samtliga fyra
referensår. Inom driftsinriktningarna med växtodling har den största
inriktningen, med mellan 41 % och 47 % av alla växtodlingsföretag,
ägnat sig åt spannmålsodling. Ungefär en tredjedel av alla heltidsjordbruken
med växtodling odlade Övriga jordbruksväxter medan trädgårdsodling stod för
mellan 11 % och 14 %. Husdjur i
heltidsjordbruken Utvecklingen av antal mjölkkor, övriga nötkreatur, svin, får
samt fjäderfä i heltidsjordbruket visas i figur E och F (notera de olika
skalorna). Antalet mjölkkor har minskat under hela perioden, medan utvecklingen
för övriga nötkreatur ökade fram till 2007 för att sedan minska. Får ökade i
antal varje år, men var fortfarande långt färre i antal än de övriga djuren.
Svin var det husdjur som under perioden minskade mest, med nästan 350 000
djur fram till år 2010. Antalet fjäderfä ökade kraftigt mellan 2003 och 2005
och låg sedan relativt konstant under 2007 och 2010. Figur E och F. Antal husdjur i heltidsjordbruken år 2003
till år 2010 Kombinationsverksamhet
i heltidsjordbruken Andelen av heltidsjordbruken som hade något slags
kombinationsverksamhet relaterat till jordbruket ökade under perioden 2003 till
2010 (se figur G). Under alla åren var andelen som hade kombinationsverksamhet
högre i heltidsjordbruken än på samtliga jordbruksföretag, även om trenden
varit densamma för båda formerna. Figur G. Andel av heltidsjordbruken samt andel av samtliga
jordbruksföretag med kombinationsverksamhet under 2003 till 2010 Sysselsättning på
heltidsjordbruk År 2003 var 46 % av alla sysselsatta inom jordbruket
sysselsatta i heltidsjordbruk (se figur H). Denna siffra minskade sedan för
varje år och år 2010 var drygt 30 % av samtliga anställda sysselsatta i
heltidsjordbruk. Figur H. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk respektive
övriga jordbruk
Tablå B visar antal sysselsatta med olika anställningsformer
i de olika företagsformerna, företag ägda av fysisk person (enskilda firmor)
respektive företag ägda av juridisk person (juridiska aktiebolag), mellan år
2003 och år 2010. Att antal företagare har minskat beror på den minskning av
heltidsjordbruksföretag som skett under
perioden. Övrig familj (företagaren och partnern till denne uteslutna) har
också minskat, precis som övriga stadigvarande anställda. Maka/make/sambo till
företagaren uppvisar inte samma minskning i antal som övrig familj och
företagare, vilket både kan bero på att fler partners till företagaren blivit
synliga i statistiken då även de makar som inte arbetade inom jordbruket
inkluderats sedan år 2007, att partnern i större utsträckning arbetade i jordbruket
under de senare åren, eller en kombination av de båda. Tillfälligt anställda
var den arbetsform som procentuellt sett minskade mest på enskilda firmor
mellan år 2003 och 2010; enskilda heltidsjordbruk hade nära 40 % färre
tillfälligt anställda år 2010 jämfört med år 2003. Tablå B. Antal sysselsatta med olika anställningar på
heltidsjordbruk
![]() På heltidsjordbruk ägda av juridisk person fanns också en
tydlig minskning av antalet sysselsatta mellan år 2003 och år 2010, om än inte
lika påfallande som för enskilda firmor. Både driftsledarna och de övriga
stadigvarande anställda minskade från år 2003 till år 2007, för att sedan öka
något igen år 2010. De tillfälligt anställda ökade mellan år 2003 och år 2005,
men minskade sedan i antal både år 2007 och år 2010. Den driftsinriktning där de flesta inom heltidsjordbruk
sysselsattes var inom mjölkproduktion (se tabell 17). Mellan år 2003 och år
2010 sysselsattes mellan 35 % och 29 % av alla arbetande i
heltidsjordbruket inom mjölkproduktion. Utöver mjölkproduktionsföretag var det
inom nötköttsproduktion och blandat jordbruk som det fanns mest sysselsatta,
mellan 8 % och 14 % i varje driftsinriktning under de olika åren. Totalt har antalet sysselsatta i heltidsjordbruk under
perioden 2003 till 2010 minskat med ungefär 20 %. Antal sysselsatta på
samtliga jordbruksföretag ökade under samma period med knappt 6 %. En del
av denna ökning beror dock på att kriterierna för att ingå som jordbruksföretag
i LBR ändrades till år 2010, så att fler mindre företag, och då framförallt
småbruk som generellt inte är heltidsjordbruk, inkluderas i statistiken. Antal årsverken Ett årsverke (AWU=Annual Working Unit) räknas i jordbruket
som en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar. Under aktuell period, år
2003 till år 2010, minskade antalet årsverken som utfördes på samtliga
jordbruksföretag i Sverige med ungefär 13 500 stycken, från knappt
70 300 år 2003 till drygt 56 800 år 2010. Andelen av dessa årsverken
som utfördes på heltidsjordbruk har också minskat under perioden (se figur I),
men var även år 2007 då andelen var som lägst, över hälften av samtliga
årsverken i jordbruket. Figur I. Andelen årsverken utförda på heltidsjordbruk
respektive övriga jordbruksföretag under 2003 till 2010 Precis som med antal sysselsatta, var andelen utförda
årsverken högst på heltidsjordbruk inom mjölkproduktion (se tabell 20); ungefär
40 % år 2003, 2005 och 2007 och 35 % år 2010. De näst största
driftsinriktningarna inom heltidsjordbruket, nötköttsproduktion samt blandat
jordbruk, stod för mellan 8 % och 13 % av antalet årsverken under
perioden. Jordbruk ägda av juridiska personer utgjorde under perioden
2003 till 2007 ungefär 25 % av årsverken utförda på heltidsjordbruk (se
tablå C). År 2010 hade denna andel ökat något, upp till nästan 30 %. Tablå C. Antal årsverken uppdelat på olika
anställningsformer
![]() Andelen årsverken i heltidsjordbruk utförda av tillfälligt
anställda var lägst år 2007 med 5 %, och högst år 2010 med 8 % (se
tablå C). Andelen årsverken utgjorda av tillfälligt anställda på
heltidsjordbruk var högre än dem för samtliga jordbruksföretag under alla år.
Mellan år 2003 och år 2007 gjordes mellan 3 % och 4 % av alla
årsverken av tillfälligt anställda. År 2010 var andelen något högre, ungefär
5 %. |