Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Heltidsjordbruket i Sverige 2010

JO 65 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Minskad andel heltidsjordbruk

Ett jordbruksföretag som beräknas kräva minst en heltidstjänst, 1600 standardtimmar, per år definieras i detta SM som ett heltidsjordbruk.

År 2003 beräknades nästan var tredje, eller drygt 32 %, av de jordbruksföretag som fanns i Lantbruksregistret (LBR) som heltidsjordbruk (se figur A). Denna siffra har sedan dess sjunkit varje år och var år 2010 nere på 24 % av de jordbruksföretag som vid denna tid fanns i LBR, det vill säga mindre än var fjärde jordbruk krävde minst en heltidstjänst år 2010.

 

Figur A. Andelen heltidsjordbruk under perioden 2003 till 2010

 

Heltidsjordbruk ägda av juridisk respektive fysisk person

Andelen heltidsjordbruk har varit högre bland företag ägda av juridisk person (juridiska aktiebolag) än bland företag ägda av fysisk person (enskilda firmor) under hela den aktuella perioden (se figur B). Skillnaden är tydlig, år 2003 var 65 % av alla företag ägda av juridisk person heltidsjordbruk, mot 30 % av enskilda jordbruksföretag. Utvecklingen har dock varit liknande för båda ägandeformerna; år 2010 utgjorde heltidsjordbruken 56 % av alla jordbruksföretag ägda av juridisk person och 21 % av enskilda firmor.

 

Figur B. Andelen heltidsjordbruk uppdelat på företagsform

Företag ägda av juridisk person har utgjort mellan 6,5 % och 7,8 % av samtliga jordbruksföretag under perioden 2003 till 2010.

 

Åkerareal och jordbruksmark

Mellan 68 % och 70 % av all åkerareal har under åren 2003 till 2010 brukats av jordbruksföretag som krävt minst en heltidstjänst. Åkerarealen utgör cirka 85 % av all jordbruksmark (åkermark och betesmark) i Sverige. 

Majoriteten av alla heltidsjordbruk under den aktuella perioden var delvis arrenderade, det vill säga en del av åkerarealen som brukades ägdes av jordbruksföretaget och en del arrenderades. Hur stor andel mark som ägdes respektive arrenderades varierade. Andelen heltidsjordbruk som var helt ägda ökade mellan 2003 och 2010 (se figur C).

 

Figur C. Andel företag uppdelade på olika bruksformer

 

 

Företagarnas ålder och kön

År 2003 var andelen kvinnliga företagare på heltidsjordbruk ungefär 6 %. Detta är mindre än för samtliga jordbruksföretag där andelen kvinnliga företagare samma år låg på 12 %. Andelen på heltidsjordbruk har inte heller ökat mellan år 2003 och år 2010, medan andelen kvinnliga företagare på samtliga jordbruksföretag ökade till drygt 15 % år 2007 och år 2010 (se statistikrapport 2011:5; Utvecklingen av manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag 1999-2010).

Mellan år 2003 och år 2007 ändrades inte åldersfördelningen för företagare på heltidsjordbruk anmärkningsvärt (se tablå A). Till år 2010 ökade dock andelen företagare från 55 år och uppåt och i den äldsta ålderskategorin, 65 år och över, var andelen 13 %. Motsvarande siffra tre år tidigare var 6 %.

 

Tablå A. Företagarnas åldersfördelning på heltidsjordbruken, i procent

Årtal

Företagarens ålder i år

-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-

Summa

2003

 

 

 

 

 

 

 

Alla företagare

0

7

23

33

29

8

100

varav män

0

7

23

34

29

8

100

varav kvinnor

0

5

24

29

32

11

100

2005

Alla företagare

0

6

21

33

31

9

100

varav män

0

6

21

33

31

8

100

varav kvinnor

0

5

21

32

29

13

100

2007

Alla företagare

1

7

24

33

28

6

100

varav män

1

8

24

34

28

6

100

varav kvinnor

1

6

26

32

28

7

100

2010

Alla företagare

0

4

18

32

32

13

100

varav män

0

4

18

32

33

13

100

varav kvinnor

0

6

20

35

24

16

100


 

 

 

 

 

 

 


 

Heltidsjordbrukens driftsinriktning

Den vanligaste driftsinriktningen på samtliga jordbruk i Sverige har under senare år varit småbruk. Då ett jordbruksföretag klassas som ett småbruk för att det generellt kräver en låg arbetsinsats är antalen småbruk som är heltidsjordbruk mycket få.

Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsjordbruk var under hela perioden 2003 till 2010 husdjur (se figur D). Husdjur var också den driftsinriktning som minskade mest under samma period. Antal heltidsjordbruk med driftsinriktning växtodling låg relativt konstant under perioden medan heltidsjordbruk med blandad inriktning (både växtodling och husdjur) precis som husdjursföretagen minskade något från år till år.

 

Figur D. Heltidsjordbrukens driftsinriktning mellan åren 2003 och 2010

Inom driftsinriktningen husdjur var andelen företag inom mjölkproduktion högst under alla åren, men det var också den andel som minskade kraftigast. År 2003 arbetade 60 % av alla heltidsjordbruk sysselsatta inom husdjur främst med mjölkproduktion. År 2010 var siffran 50 %. Företagen inom nötköttsproduktion har under samma period ökat, medan övrig husdjursskötsel upptog ungefär lika stora andelar under samtliga fyra referensår.

Inom driftsinriktningarna med växtodling har den största inriktningen, med mellan 41 % och 47 % av alla växtodlingsföretag, ägnat sig åt spannmålsodling. Ungefär en tredjedel av alla heltidsjordbruken med växtodling odlade Övriga jordbruksväxter medan trädgårdsodling stod för mellan 11 % och 14 %. 

 

Husdjur i heltidsjordbruken

Utvecklingen av antal mjölkkor, övriga nötkreatur, svin, får samt fjäderfä i heltidsjordbruket visas i figur E och F (notera de olika skalorna). Antalet mjölkkor har minskat under hela perioden, medan utvecklingen för övriga nötkreatur ökade fram till 2007 för att sedan minska. Får ökade i antal varje år, men var fortfarande långt färre i antal än de övriga djuren. Svin var det husdjur som under perioden minskade mest, med nästan 350 000 djur fram till år 2010. Antalet fjäderfä ökade kraftigt mellan 2003 och 2005 och låg sedan relativt konstant under 2007 och 2010.

 

Figur E och F. Antal husdjur i heltidsjordbruken år 2003 till år 2010

 

Kombinationsverksamhet i heltidsjordbruken

Andelen av heltidsjordbruken som hade något slags kombinationsverksamhet relaterat till jordbruket ökade under perioden 2003 till 2010 (se figur G). Under alla åren var andelen som hade kombinationsverksamhet högre i heltidsjordbruken än på samtliga jordbruksföretag, även om trenden varit densamma för båda formerna.

 

Figur G. Andel av heltidsjordbruken samt andel av samtliga jordbruksföretag med kombinationsverksamhet under 2003 till 2010

 

Sysselsättning på heltidsjordbruk

År 2003 var 46 % av alla sysselsatta inom jordbruket sysselsatta i heltidsjordbruk (se figur H). Denna siffra minskade sedan för varje år och år 2010 var drygt 30 % av samtliga anställda sysselsatta i heltidsjordbruk.

 

Figur H. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk respektive övriga jordbruk

 

 

Tablå B visar antal sysselsatta med olika anställningsformer i de olika företagsformerna, företag ägda av fysisk person (enskilda firmor) respektive företag ägda av juridisk person (juridiska aktiebolag), mellan år 2003 och år 2010. Att antal företagare har minskat beror på den minskning av heltidsjordbruksföretag  som skett under perioden. Övrig familj (företagaren och partnern till denne uteslutna) har också minskat, precis som övriga stadigvarande anställda. Maka/make/sambo till företagaren uppvisar inte samma minskning i antal som övrig familj och företagare, vilket både kan bero på att fler partners till företagaren blivit synliga i statistiken då även de makar som inte arbetade inom jordbruket inkluderats sedan år 2007, att partnern i större utsträckning arbetade i jordbruket under de senare åren, eller en kombination av de båda. Tillfälligt anställda var den arbetsform som procentuellt sett minskade mest på enskilda firmor mellan år 2003 och 2010; enskilda heltidsjordbruk hade nära 40 % färre tillfälligt anställda år 2010 jämfört med år 2003.

 

Tablå B. Antal sysselsatta med olika anställningar på heltidsjordbruk

Anställningsform

Årtal

2003

2005

2007

2010

Enskilda firmor

 

 

 

 

Företagare

18 788

17 399

15 663

14 083

Maka/Make/Sambo

11 260

10 979

12 841

11 066

Övrig familj

10 568

9 856

8 956

8 466

Övriga stadigvarande

6 416

5 182

5 651

4 988

Tillfälliga

11 136

8 444

6 672

6 811

Summa enskilda

58 168

51 860

49 783

45 414

Juridiska

Driftsledare

3 213

3 227

2 888

2 955

Övriga stadigvarande

8 661

7 689

6 791

6 893

Tillfälliga

6 510

7 106

5 526

5 402

Summa juridiska

18 384

18 022

15 205

15 250

Totalt sysselsatta

76 552

69 882

64 988

60 664


 

På heltidsjordbruk ägda av juridisk person fanns också en tydlig minskning av antalet sysselsatta mellan år 2003 och år 2010, om än inte lika påfallande som för enskilda firmor. Både driftsledarna och de övriga stadigvarande anställda minskade från år 2003 till år 2007, för att sedan öka något igen år 2010. De tillfälligt anställda ökade mellan år 2003 och år 2005, men minskade sedan i antal både år 2007 och år 2010.

Den driftsinriktning där de flesta inom heltidsjordbruk sysselsattes var inom mjölkproduktion (se tabell 17). Mellan år 2003 och år 2010 sysselsattes mellan 35 % och 29 % av alla arbetande i heltidsjordbruket inom mjölkproduktion. Utöver mjölkproduktionsföretag var det inom nötköttsproduktion och blandat jordbruk som det fanns mest sysselsatta, mellan 8 % och 14 % i varje driftsinriktning under de olika åren.

Totalt har antalet sysselsatta i heltidsjordbruk under perioden 2003 till 2010 minskat med ungefär 20 %. Antal sysselsatta på samtliga jordbruksföretag ökade under samma period med knappt 6 %. En del av denna ökning beror dock på att kriterierna för att ingå som jordbruksföretag i LBR ändrades till år 2010, så att fler mindre företag, och då framförallt småbruk som generellt inte är heltidsjordbruk, inkluderas i statistiken.

 

Antal årsverken

Ett årsverke (AWU=Annual Working Unit) räknas i jordbruket som en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar. Under aktuell period, år 2003 till år 2010, minskade antalet årsverken som utfördes på samtliga jordbruksföretag i Sverige med ungefär 13 500 stycken, från knappt 70 300 år 2003 till drygt 56 800 år 2010. Andelen av dessa årsverken som utfördes på heltidsjordbruk har också minskat under perioden (se figur I), men var även år 2007 då andelen var som lägst, över hälften av samtliga årsverken i jordbruket.

 

Figur I. Andelen årsverken utförda på heltidsjordbruk respektive övriga jordbruksföretag under 2003 till 2010

 

Precis som med antal sysselsatta, var andelen utförda årsverken högst på heltidsjordbruk inom mjölkproduktion (se tabell 20); ungefär 40 % år 2003, 2005 och 2007 och 35 % år 2010. De näst största driftsinriktningarna inom heltidsjordbruket, nötköttsproduktion samt blandat jordbruk, stod för mellan 8 % och 13 % av antalet årsverken under perioden.

Jordbruk ägda av juridiska personer utgjorde under perioden 2003 till 2007 ungefär 25 % av årsverken utförda på heltidsjordbruk (se tablå C). År 2010 hade denna andel ökat något, upp till nästan 30 %.

 

Tablå C. Antal årsverken uppdelat på olika anställningsformer

Anställningsform

Årtal

2003

2005

2007

2010

Enskilda firmor

Företagare

16 706

15 439

13 750

10 185

Maka/Make/Sambo

5 644

5 275

4 694

3 503

Övrig familj

3 857

4 181

3 651

3 824

Övriga stadigvarande

3 931

3 619

3 771

3 730

Tillfälliga

1 336

1 269

840

1 320

Summa enskilda

31 474

29 783

26 706

22 562

 

 

 

 

Juridiska aktiebolag

 

 

 

 

Driftsledare

2 849

2 858

2 531

2 555

Övriga stadigvarande

6 040

5 819

5 093

5 432

Tillfälliga

1 050

1 490

970

1 280

Summa juridiska

9 939

10 167

8 594

9 267

 

 

 

 

Totalt antal AWU

41 413

39 950

35 300

31 829


 

Andelen årsverken i heltidsjordbruk utförda av tillfälligt anställda var lägst år 2007 med 5 %, och högst år 2010 med 8 % (se tablå C). Andelen årsverken utgjorda av tillfälligt anställda på heltidsjordbruk var högre än dem för samtliga jordbruksföretag under alla år. Mellan år 2003 och år 2007 gjordes mellan 3 % och 4 % av alla årsverken av tillfälligt anställda. År 2010 var andelen något högre, ungefär 5 %.