Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter

JO 47 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Kombinationsverksamhetens totala omfattning
Kombinationsverksamhetens nyanser
Sammanfattning

Bra att veta

I det här Statistiska meddelandet redovisar vi antalet jordbruksföretag som bedrev kombinationsverksamhet i Sverige i juni 2016. Med kombinationsverksamhet menar vi en inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet, men som utnyttjar jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader, maskiner eller produkter från det egna jordbruket. Skogsbruk räknas däremot inte som en kombinationsverksamhet.

Statistiken härstammar framför allt från undersökningen Strukturundersökning 2016, där ett urval om 22 519 jordbruksföretag fick svara på frågor om sin kombinationsverksamhet. Resultaten urvalsundersökningen har sedan räknats upp för att representera de 62 937 företag som utgjorde Sveriges samtliga jordbruksföretag 2016. Statistiken presenteras uppdelad på län, produktionsområde, företagens arealmässiga storlek, driftsinriktning samt kombinationsverksamhetens andel av företagets omsättning.

Kombinationsverksamhetens totala omfattning

Kombinationsverksamhet utgör en allt större del av de svenska jordbruksföretagens totala verksamhet. Dels har andelen företag som bedriver kombinationsverksamhet ökat kontinuerligt sedan åtminstone 1999, dels har kombinationsverksamhetens relativa ekonomiska betydelse för de enskilda företagen ökat (Figur A). Sammantaget innebär detta att kombinationsverksamhetens andel av de svenska jordbruksföretagens totala omsättning mycket grovt räknat ökade från 11 % till 16 % mellan 2010 och 2016.

Av Sveriges samtliga jordbruksföretag ägnade sig 43 % åt någon form av kombinationsverksamhet 2016, närapå en fyrdubbling av andelen sedan 1999 och en ökning med 18 % sedan 2013 (Figur A1). Detta motsvarar en ökning av antalet företag som bedriver kombinationsverksamhet från knappt 8 800 till knappt 27 100 mellan 1999 och 2016.

Sedan 2010 har vi undersökt kombinationsverksamhetens ekonomiska betydelse för de enskilda företagen, där dessa får uppskatta just kombinationsverksamhetens andel av företagets totala ekonomiska omsättning i tre intervall: 0–10 %, 11–50 % eller 51–100 %.

För de företag som bedrev kombinationsverksamhet ökade dess relativa ekonomiska betydelse påtagligt mellan 2013 och 2016. Andelen av företagen med kombinationsverksamhet som angav att den utgjorde mer än hälften av företagets omsättning ökade från 26 % till 33 % mellan 2013 och 2016, medan andelen för vilka samma verksamhet utgjorde mindre än 11 % istället minskade i samma utsträckning (Figur A2). Totalt sett innebär det att majoriten av omsättningen för drygt 14 % av samtliga svenska jordbruksföretag kommer från kombinationsverksamhet.

Figur A. Kombinationsverksamhetens omfattning
Figur A1 visar andelen av samtliga jordbruksföretag med och utan kombinationsverksamhet under åren 1999–2016.
Figur A2 visar andelen av företagets totala ekonomiska omsättning som kombinationsverksamheten utgjorde för de företag som bedrev sådan verksamhet för åren 2010–2016.

Figur A

Kombinationsverksamhetens nyanser

Typ av verksamhet

Den i särklass vanligaste typen av kombinationsverksamhet var Entreprenadarbete, som bedrevs av 16 150 jordbruksföretag 2016, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag. Entreprenadarbetet kan delas upp i arbete inom eller utom jordbruk, där den förra typen bedrevs av knappt 7 900 och den senare av knappt 11 400 företag (Figur B; Tabell 1a och 1b). Vanligaste verksamheten förutom entreprenadarbete var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter som bedrevs av drygt 4 900 företag, följt av Förädling och försäljning av gårdsprodukter som bedrevs av knappt 3 000 företag.

Den huvudsakliga trenden för samtliga kombinationsverksamheter har varit ett ökande antal utövande företag sedan åtminstone 1999. Det är därför ingen överraskning att de flesta av de enskilda kombinationsverksamheterna bedrevs av fler företag 2016 än 2013, med undantag av Produktion av förnybar energi och Vattenbruk. Medan minskningen för Vattenbruk var relativt liten i såväl absoluta som relativa tal, minskade antalet företag som bedrev Produktion av förnybar energi med 23 %, en nedgång från 2 199 till 1 688 företag mellan 2013 och 2016. Minskningen utgjorde ett tydligt trendbrott och berodde antagligen till stor del på låga energipriser. Minskningen kan också delvis vara ett resultat av att beskrivningen av denna kategori på blanketten var mindre utförlig än tidigare i 2016 års undersökning. Även kategorin Övrigt minskade påtagligt, framför allt som en följd av att den nya kategorin Utbildning och omvårdnad infördes till 2016 års undersökning.

Kategorierna Förädling och försäljning av gårdsprodukter, Entreprenad utom jordbruk, Hantverk samt Förädling av trä utövades av påtagligt fler företag 2016 jämfört med 2013. Ökningen för den förstnämnda var hela 28 %, medan ökningen för de tre övriga kategorierna låg mellan 11 % och 15 %.

Sett över en längre tidsperiod ökade det totala antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet med 208 % mellan 1999 och 2016. Antalet utövande företag ökade för samtliga verksamhetstyper, som minst för Vattenbruk som ökade med 50 % och som mest för Produktion av förnybar energi som ökade med 446 % mellan 1999 och 2016.

Av de företag som utövade kombinationsverksamhet 2016, ägnade sig 70 % åt en enskild kategori, medan 23 % utövade två typer och övriga 7 % ägnade sig åt tre eller fler kategorier. Under perioden 2010–2016 varierade andelen företag som ägnade sig åt enbart en typ av kombinationsverksamhet mellan 68 % och 72 % utan någon tydlig trend, vilket antyder att andelen förblev konstant under denna period.

Figur B. Kombinationsverksamhetens sammansättning
Högra figuren visar antalet företag med respektive kombinationsverksamhet 2016.
Vänstra figuren visar den procentuella förädringen av antalet företag som bedrev respektive verksamhet mellan 2013 och 2016.

Figur B

 

Geografisk hemvist

Även om kombinationsverksamhet är vanligt förekommande i hela landet, skiljer sig andelen företag som ägnar sig åt sådan verksamhet något från län till län (Tabell 1a & 1b). I Stockholms och Södermanlands län utövar fler än hälften av företagen kombinationsverksamhet, medan den lägsta andelen återfinns i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län, där färre än 40 % av företagen ägnar sig åt kombinationsverksamhet i någon form.

Jämfört med 2013 ökade antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet i samtliga län utom Kalmar, Gotlands, Örebro och Gävleborgs län, som visade upp små minskningar om 1–6 %. Ökningarna var störst i Väster­norrlands och Värmlands län, där antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet ökade med 36 % respektive 34 %. I Västernorrland låg framför allt en kraftig uppgång i kategorin Turism bakom ökningen, medan Värmlands ökning berodde främst på en uppgång i kategorin Entreprenad utom jordbruk.

De mest uppseendeväckande förändringarna syntes inom kategorin Förädling och försäljning av gårdsprodukter, där antalet utövande företag i Västerbottens, Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län ökade med 114 %, 81 %, 77 % respektive 76 %, samt i kategorin Entreprenad utom jordbruk, där antalet utövande företag i Värmland ökade med 77 %.

Företagsstorlek

Andelen företag som utövade kombinationsverksamhet visade upp en tydlig korrelation med jordbruksföretagens storlek, mätt i areal brukad åkermark eller jordbruksmark. Eftersom arealen brukad jordbruksmark (som utgör summan av åker- och betesmark) speglar företagens storleksförhållanden bäst av de mått som finns tillgängliga i denna statistik fokuserar vi på den här.

Ju större areal jordbruksmark företagen brukade, desto större andel av företagen bedrev kombinationsverksamhet i någon form, med undantag av kategorin företag med upp till 2,0 hektar jordbruksmark, som istället hade en av de högsta andelarna. Samma korrelation har synts vid tidigare undersökningar, men var något mindre påtaglig under 2016 än under 2010 och 2013, återigen med undantag för de företag som hade upp till 2,0 hektar jordbruksmark. Sålunda var skillnaderna mellan storlekskategorierna något mindre 2016 än tidigare år (Figur C, Tabell 1a & 1b).

Korrelationen beror helt på att andelen företag som bedrev entreprenadverksamhet (framför allt inom jordbruk), ökade starkt med storleken på företagen i storleksklasserna mellan 2,1 hektar och mer än 100 hektar, medan övriga kategorier av kombinationsverksamhet inte uppvisade några tydliga sådana korrelationer. Företag med upp till 2,0 hektar jordbruksmark bedrev istället Förädling och försäljning av gårdsprodukter i betydligt större omfattning än övriga storlekskategorier.

Figur C. Andel företag med kombinationsverksamhet uppdelat efter storleksklasser baserade på brukad areal jordbruksmark 2010–2016

Figur C

 

Driftsinriktning

Ett jordbruksföretags driftsinriktning anger den huvudsakliga verksamheten som företaget inriktat sig på. Andelen företag som bedrev kombinationsverksamhet skilde sig åt något beroende på just driftsinriktning. Mellan 52 % och 64 % av företagen med olika typer av växtodling som huvudinriktning bedrev kombinationsverksamhet under 2016, medan andelarna för jordbruksföretag med husdjursskötsel av olika slag som huvudinriktning var betydligt lägre och varierade mellan 37 % och 47 % (Figur D; Tabell 2b).

Bland de enskilda driftsinriktningarna hade företag med Blandad växtodling den högsta andelen företag med kombinationsverksamhet, följt av företag inriktade på Trädgårdsväxter, med andelar om 64 % respektive 56 % vardera. Som kontrast hyste driftsinriktningen Småbruk den allra lägsta andelen, där bara 34 % av företagen bedrev någon form av kombinationsverksamhet.

De olika driftsinriktningarna skilde sig drastiskt åt i vilken typ av kombinationsverksamhet de ägnade sig åt. Förädling och försäljning av gårdsprodukter utgjorde en viktig kombinationsverksamhet bland företag som inriktade sig på Trädgårdsväxter, Blandad växtodling och Fjäderfä, medan den var förhållandevis ovanlig bland företag som huvudsakligen inriktade sig på Mjölkkor, Köttdjur och odlare av Jordbruksväxter. På motsvarande sätt var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter relativt viktig för företag inriktade på Blandad växtodling, Får och getter, Blandad husdjursskötsel och för Småbruk.

Omvänt sett bedrevs Entreprenadarbete i relativt liten utsträckning av företag med inriktningarna Småbruk, Får och getter samt Trädgårdsväxter.

Figur D. Olika driftsinriktningars andel med kombinationsverksamhet 2016
Figur D

Sammanfattning

I sin helhet har kombinationsverksamhetens betydelse ökat kontinuerligt under en lång rad år, en trend som fortsätter även under 2016. Såväl antalet som andelen företag som bedriver kombinationsverksamhet ökade under perioden 2013–2016 och ökningen syntes i nästan alla kategorier av verksamhet. Dessutom ökade den ekonomiska betydelsen av kombinationsverksamheten, som 2016 utgjorde majoriteten av omsättningen för en sjundedel av samtliga jordbruksföretag.

Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet var entreprenadarbete, följt av turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter. Men olika typer av företag bedriver olika former av verksamhet. Arealmässigt stora företag bedriver i högre utsträckning entreprenadarbete, medan företag med väldigt liten areal betydligt oftare bedriver förädling och försäljning av gårdsprodukter än andra företag. Sett till driftsinriktning ägnar sig företag med växtodling som huvudinriktning åt kombinationsverksamhet än företag inriktade på husdjurskötsel.

Kombinationsverksamheten skiljer sig åt även om man ser till företagens geografiska hemvist, där företag i Stockholms och Södermanlands län är mer benägna att ägna sig åt kombinationsverksamhet än i övriga län, medan företag i Norrbotten, Västerbotten och Gävleborgs län utgör den motsatta polen.