Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2005

JO 47 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas resultat från en enkätundersökning om jordbrukets kombinationsverksamhet som genomfördes under hösten 2006. Enkätundersökningen avsåg förhållanden under år 2005. I nedanstående resultatkommentarer jämförs resultaten från enkätundersökningen med antalet jordbruksföretag i Sverige hämtade från SMt Jordbruksföretag och företagare 2005 samt med uppgifter om sysselsättningen i jordbruket hämtade från SMt Sysselsättning i jordbruket 2005. Notera att verksamhet i egen skog inte ingår i redovisningen.

Det bör redan här påpekas att resultaten är relativt osäkra och bör behandlas med viss försiktighet. Detta beror främst på att underlaget utgörs av en urvalsundersökning för ett begränsat antal jordbruksföretag. Totalt ligger 6 224 företag till grund för statistiken.

Kombinationsverksamhet- vad är det?

Kombinationsverksamhet är ett viktigt komplement till den direkta jordbruksverksamheten för många jordbrukarhushåll. En knapp tredjedel av landets alla jordbruksföretag bedriver kombinationsverksamhet i någon form. Kombinationsverksamheten kan vara allt från körslor eller entreprenadverksamhet, vanligen med jordbruksföretagets maskinpark, till hårvård eller IT-konsulting. Den enda gemensamma nämnaren är att de bedrivs i kombination med jordbruksverksamhet. I vissa fall utgör jordbruket ett komplement till kombinationsverksamheten, men vanligen är förhållandet det omvända.

I redovisningen ingår verksamhet som bedrivs som näringsverksamhet. Det är vanligt att jordbrukarfamiljerna kompletterar sin inkomst från näringsverksamhet med inkomst från en anställning (inkomst från tjänst). Tjänsteinkomster beaktas inte i denna redovisning.

För att särskilja de olika typerna av kombinationsverksamhet, har dessa delats in i två kategorier. Den första kategorin "verksamhet som har direkt samband med jordbruket" är sådan kombinationsverksamhet där jordbruksföretagets resurser eller produkter används. Det kan vara t.ex maskiner, byggnader och mark eller vidareförädling av gårdens produkter.

I den andra kategorin "verksamhet som inte har direkt samband med jordbruket" kategoriseras övrig verksamhet. Det bör påpekas att det inte finns någon klar gräns mellan dessa båda kategorier. Körslor, turism och många andra verksamheter kan återfinnas i båda grupperna, beroende på om jordbruksföretagets resurser används eller ej.

Verksamhet i egen skog ingår inte i redovisningen.

Nästan vart tredje jordbruksföretag har kombinationsverksamhet

Av landets 75 808 jordbruksföretag som återfanns i Lantbruksregistret år 2005 bedrev ca 23 000 (30 %) någon form av kombinationsverksamhet.

Det var ca 16 300 företag som hade någon verksamhet med samband med jordbruket i den mening att jordbruksföretagets resurser, som t.ex. mark, byggnader och maskiner användes i kombinationsverksamheten. Antalet företag som bedrev någon verksamhet utan anknytning till jordbruket var ca 13 500. Det var ca 6 800 företag som hade både verksamhet med och verksamhet utan anknytning till jordbruket.

Det var vanligare att mindre jordbruksföretag mätt i total åkerareal hade någon kombinationsverksamhet jämfört med större företag. Det var också vanligare att mindre företag hade en verksamhet som inte hade samband med jordbruksföretaget, medan de större företagen oftare bedrev verksamhet med direkt samband med jordbruket. År 2005 delades jordbruksföretagen in efter driftsinriktning byggt på 2005 års typologi. Andelen företag som hade någon typ av kombinationsverksamhet var störst bland småbruken medan andelen var minst bland trädgårdsföretag och mjölkföretag.

Antalet företag med kombinationsverksamhet i olika län redovisas i Diagram 1. Av diagrammet framgår att antalet företag med kombinationsverksamhet var störst i Västra Götalands län följt av Skåne län. Antalet företag med kombinationsverksamhet var minst i Norrbottens-, Blekinge-, och Gottlands län.

Antalet företag med kombinationsverksamhet påverkas av antalet jordbruksföretag totalt. I Diagram 1 har antalet företag med kombinationsverksamhet också jämförts med antalet jordbruksföretag totalt per län.

Andelen företag med kombinationsverksamhet har skrivits efter respektive stapel. Av diagramet framgår att andelen företag med någon typ av kombinationsverksamhet var högst i norra Sverige. I Jämtlands­, Västerbottens-, och Norrbottens län bedrev runt 40 % av jordbruksföretagen också någon typ av kombinationsverksamhet. Andelen företag med kombinationsverksamhet var lägst i Stockholms län.

 

Diagram 1 Antal jordbruksföretag med någon typ av kombinationsverksamhet
efter län, år 2005 (efter varje stapel anges i procent andelen jordbruksföretag med kombinationsverksamhet av samtliga jordbruksföretag i länet)

 

Antal sysselsatta personer efter kön och familjeförhållanden

Av företagarnas totala årsarbetstid i kombinationsverksamhet utgörs ca 10 % av kvinnliga företagare, resten av manliga. Det är samma förhållande som gäller bland företagarna när det gäller årsarbetstiden i jordbruket enligt strukturundersökningen 2005. Det syns alltså ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller arbetstidens fördelning mellan jordbruket och kombinationsverksamheten bland företagare.

Enligt diagram 2 och 3 tycks det inte heller finnas någon större skillnad mellan män och kvinnor vad gäller antal sysselsatta personer i kombinationsverksamhet med och utan samband med jordbruket.

Av diagram 2 och 3 framgår också att det är en större andel män bland familjemedlemmar och anställda som arbetar med kombinationsverksamheten.

 

Diagram 2 Antal sysselsatta personer i verksamhet som hade direkt samband med jordbruket år 2005

 

Diagram 3 Antal sysselsatta personer i verksamhet som inte hade direkt samband med jordbruket år 2005

 

Kombinationsverksamhet - arbetstimmar

Bland de företag som har kombinationsverksamhet arbetar en dryg tredjedel ett årsverke eller mer med kombinationsverksamhet. Det framgår också av diagram 4 att det är vanligare att verksamhet med direkt koppling till jordbruket är större, mätt i arbetstid, än den verksamhet som inte har direkt samband med jordbruket.

 

Diagram 4 Antal företag med kombinationsverksamhet efter arbetad tid (timklasser) i kombinationsverksamheten år 2005

 

 

Totalt uppskattas antalet årsverken i jordbruksföretagens kombinationsverk-samheter uppgå till 24 700. Detta kan jämföras med det totala antalet årsverken i jordbruket som enligt 2005 års strukturundersökning beräknades till ca 72 200. Det innebär att i genomsnitt 25 % av den totala arbetstiden vid jordbruksföretag i Sverige används för kombinationsverksamhet medan 75 % av tiden användes för arbete i jordbruket.

Bland de företag som bedriver kombinationsverksamhet används i genomsnitt litet mer än ett årsverke för arbete i kombinationsverksamheten. Variationen är dock stor. Det finns ett mindre antal företag som står för en stor del av alla årsverken, främst sådana som bedrivs i verksamhet som inte har samband med jordbruket.

Kombinationsverksamhet - omsättning

Bland företagen med kombinationsverksamhet hade ca 14 300 företag en omsättning överstigande 150 000 kronor i kombinationsverksamheten. Antalet företag med en omsättning över 1 200 000 kronor i kombinationsverksamheten var ca 3 600.

Av diagram 5 framgår också att kombinationsverksamhet som hade direkt samband med jordbruket utgör en majoritet av de kombinationsverksamheter med omsättning i den lägsta gruppen (1-49 tkr).

 

 

Diagram 5 Antal företag med kombinationsverksamhet år 2005 efter omsättning, tkr.

 

 

Driftsinriktningens betydelse för kombinationsverksamheten

År 2005 delades jordbruksföretagen in efter driftsinriktning byggt på 2005 års typologi. Bland de företag som hade kombinationsverksamhet dominerade verksamheter utan direkt samband med jordbruket bland småbruken. Bland mjölkföretag var förhållandet det motsatta. Där dominerade kombinationsverksamheter som hade direkt samband med jordbruket. (se diagram 6). En förklaring till detta kan vara att småbruken har mindre resurser på jordbruksföretagen som kan användas i kombinationsverksamheter. Bland småbruken finns också sådana jordbruksföretag där den egentliga näringsverksamheten utgörs av något annat än jordbruk. Jordbruket har alltså mindre omfattning än kombinationsverksamheten för dessa företag.

 

Diagram 6 Andel årsverken (AWU) för företag med kombinationsverksamhet efter driftsinriktning år 2005

Det totala antalet årsverken (23 700) för kombinationsverksamhet fördelar sig mellan driftsinriktningarna enligt diagram 7. Den mesta arbetstiden återfinns på småbruk och företag med jordbruksväxter. Detta är naturligt då en stor andel av det totala antalet företag utgörs av någon av dessa företagstyper.

 

Diagram 7. Antal årsverken för företag med kombinationsverksamhet efter driftsinriktning år 2005

Om man istället tittar på antalet årsverken per företag i de olika driftsinriktningarna (se diagram 8), finner vi att småbruken och trädgårdsföretagen i genomsnitt hade färre timmar inom kombinationsverksamhet. Mest timmar, i genomsnitt ca 0,6 årsverken, arbetas i kombinationsverksamhet på företag med nötkreatur blandat och företag med mest husdjur.

 

 

Diagram 8 Genomsnittligt antal årsverken i kombinationsverksamhet per driftsinriktning år 2005

 

Kombinationsverksamhet - storlek på företagen

Att det finns ett klart samband mellan jordbruksföretagets storlek (i det här fallet total åkerareal) och hur arbetstimmarna fördelar sig mellan verksamheter med och utan direkt samband med jordbruket framgår tydligt i diagram 9.

 

Diagram 9 Genomsnittligt antal årsverken (AWU) per företag efter åkermarkens storlek år 2005

 

I diagramet syns att kombinationsverksamhet med direkt samband med jordbruket är vanligare på stora företag, medan den var mindre vanlig på små företag. Det syns också att arbetstiden i jordbruket var den dominerande typen av arbetstid oavsett storlek på företaget. Jordbrukets genomsnittliga andelen av alla årsverken var ca 75%, med en något högre andel hos de arealmässigt största företagen. Detta illustreras tydligare i diagram 10. Mätt i andel företag som hade kombinationsverksamhet var det dock vanligare med kombinationsveksamhet bland mindre företag. Det innebär att kombinationsverksamhetens omfattning växer med företagets storlek.

 

 

Diagram 10 Genomsnittlig fördelning av arbetstiden på företaget efter åkermarkens storlek år 2005

 

Vilken kombinationsverksamhet med direkt samband med jordbruket som bedrivs, har ett visst samband med företagets storlek. Arbete på entreprenad var vanligare på större företag medan turism och övrigt var vanligare på mindre företag. Troligen beror detta på att större företag har mer resurser i form av t.ex. maskiner, som kan användas för entreprenadverksamhet.

 

Diagram 11 Andelen företag med olika verksamheter per storleksgrupp år 2005

 

Jämförelser med strukturundersökningen 2005

Enligt strukturundersöknigen 2005 var det knappt 10 000 företag som hade "annan inkomstbringande verksamhet som hade direkt samband med jordbruket". Detta rimmar dåligt med denna undersöknings drygt 16 000 företag. En anledningen är att man tidigare tolkade ett bortfall på frågan om landsbygdsutveckling i strukturundersökningen som att det inte bedrevs någon annan inkomstbringande verksamhet på företaget.

Resultat från denna undersöknig visar emellertid att många av dem som inte svarade på strukturundersökningens fråga nu svarat att de trots allt hade kombinationsverksamhet 2005. Detta kommer att utnyttjas för skattningar i kommande strukturundersöknigar och få till följd att antalet företag då kommer att öka med några tusen även där. Skillnaden blir därmed inte så stor i framtiden och vi kan konstatera att det gjorts en underskattning av antalet företag med kombinationsverksamhet i strukturundersökningen tidigare år.

En ytterligare anledning kan vara att i 2005 års strukturundersökning räknades kommersiell hästverksamhet som en jordbruksverksamhet, medan den i denna enkätundersökning har räknats som en kombinationsverksamhet.