Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksföretagens driftsinriktning 2005

JO 35 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Inledning

Redovisningen i detta statistiska meddelande avser jordbruksföretag som
- brukade mer än 2,0 ha åkermark,
- hade en stor djurbesättning eller
- bedrev trädgårdsodling av en viss omfattning.

Uppgifterna för år 2000 avser dock endast jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller stor djurbesättning.

De uppgifter som ligger till grund för statistiken har huvudsakligen hämtats från lantbruksregistret (LBR) kompletterat med uppgifter från Jordbruksverkets stödregister.

Effekt på statistiken av ändrade stödregler

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden.

Många har heller inte kunnat hänföras till ett befintligt företag i LBR. I de fall en jordbrukare som ansökt om arealbaserat stöd inte kan hänföras till ett befintligt företag i LBR skapas ett nytt företag. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde därför till ett ökat antal företag i LBR.

Förändringarna i stödreglerna har i första hand påverkat det redovisade antalet jordbruksföretag. Den totala åkerarealen har påverkats relativt lite men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare undersökningar bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Det ökade antalet jordbruksföretag består i huvudsak av småbruk

Antalet jordbruksföretag i statistiken ökade från 67 888 företag år 2003 till 75 808 företag år 2005 efter att ha minskat i stort sett kontinuerligt sedan mitten av 1980-talet. Detta framgår av diagram 1. Den uppgång som redovisas mellan år 1995 och år 1996 beror huvudsakligen på att före 1996 ingick inte företag med mindre än 0,3 ha utnyttjad åkermark i statistiken. För åren 2000 och tidigare ingick inte heller trädgårdsföretag med mindre än 2 hektar åkermark. Antalet sådana företag var ca 1 000 år 2000.

Diagram 1. Totala antalet jordbruksföretag

De företag som tillkommit i LBR mellan 2003 och 2005 kan vara antingen sådana vars ägare tidigare arrenderat ut all mark (och företagen därmed inte funnits med i LBR) men nu återtagit marken eller sådana som av olika anledningar tagits bort från registret eller företag som aldrig tidigare funnits med i LBR.

Som framgår av diagram 2 är de företag som tillkommit huvudsakligen småbruk. Dessa definieras som företag med mindre än 400 timmars arbetsbehov. I viss utsträckning synes även växtodlingsföretag ha tillkommit.

Diagram 2. Antal jordbruksföretag efter driftsinriktning

År 2005 fanns lika många småbruk som företag med husdjursskötsel. Husdjursskötsel har tidigare varit den dominerande driftsinriktningen bland jordbruksföretagen.

Skillnaderna mellan olika delar av landet är stora. År 2005 fanns 57 % av växtodlingsföretagen i södra och mellersta Sveriges slättbygder medan 62 % av företagen med husdjursskötsel fanns i skogs- och mellanbygderna. I Norrland var småbruken dominerande.

Tre fjärdedelar av företagen har ett arbetsbehov mindre än ett årsverke

Det ökade antalet småbruk påverkar naturligtvis också fördelningen av antalet företag efter arbetsbehov. Bortsett från småbruken är det emellertid ganska liten skillnad i fördelningen mellan år 2003 och år 2005.

Tablå 1. Antal jordbruksföretag exkl. småbruk efter arbetsbehov i jordbruket 2003 och 2005

Arbetsbehov, timmar

Antal företag

Procentuell fördelning

2003

2005

2003

2005

400 - 799

15 026

15 601

28,5

30,7

800 - 1 599

15 719

14 949

29,9

29,4

1 600 - 2 399

7 466

6 847

14,2

13,5

2 400 - 3 199

5 058

4 499

9,6

8,8

3 200 - 3 999

3 919

3 478

7,4

6,8

4 000 -

5 471

5 510

10,4

10,8

Summa

52 659

50 884

100,0

100,0

 

 

 

 

 

- 399

15 229

24 924

 

 

Samtliga

67 888

75 808

 

 


 

Bland företag med ett arbetsbehov på 400 timmar eller mer har antalet i den minsta storleksklassen ökat. Även antalet företag med ett arbetsbehov på 4 000 timmar eller mer har ökat, medan företagen storleksklasserna däremellan har minskat både relativt sett och i absoluta tal.

Närmare tre fjärdedelar av företagen (73 %) har ett standardiserat arbetsbehov på mindre än 1 600 timmar, dvs. mindre än en heltidssysselsatt person. Företagen med störst beräknat arbetsbehov - 3 200 timmar eller mer - återfinns bland dem som har minst eller störst åkerareal. En dryg tredjedel av företagen med högst 2 hektar åker (stora djurhållare eller trädgårdsföretag) hade år 2005 ett arbetsbehov på mer än två årsverken. För företag med mer än 50 ha åkermark var motsvarande andel 47 %.

Tablå 2. Antal företag efter åkerareal och standardiserat arbetsbehov i
jordbruket 2005

Arbetsbehov,
timmar

Åkerareal, ha

-2,0

2,1-10,0

10,1-20,0

20,1-30,0

30,1-50,0

50,1-

Samtliga

- 799

227

26 766

9 062

2 933

1 287

250

40 525

800 - 1 599

201

1 584

4 227

3 167

3 476

2 294

14 949

1 600 - 2 399

103

140

590

767

1 775

3 472

6 847

2 400 - 3 199

94

50

184

561

1 259

2 351

4 499

3 200 - 3 999

56

18

36

104

808

2 456

3 478

4 000 -

264

45

48

51

257

4 845

5 510

Samtliga

945

28 603

14 147

7 583

8 862

15 668

75 808


 

Arbetsbehovet minskar trots ökningen av antalet företag

Totalt sett fortsatte det beräknade arbetsbehovet minska något mellan år 2003 och år 2005. Minskningen skedde huvudsakligen i husdjursskötseln som dock fortfarande är dominerande.

Diagram 3. Beräknat arbetsbehov efter driftsinriktning, 1000 timmar

Småbruken med mindre än 400 timmars arbetsbehov står för mindre än 6 % av det samlade arbetsbehovet i jordbruket samtidigt som de utgör en tredjedel av antalet företag.

Tablå 3. Beräknat arbetsbehov efter driftsinriktning och åkerareal, 1000 timmar

Åkerareal, hektar

Driftsinriktning, huvudtyp

 

Växtodling

Husdjur

Blandat

Småbruk

Samtliga

- 2,0

2 746

1 076

5

25

3 852

2,1 - 5,0

486

1 052

29

2 468

4 035

5,1 - 10,0

986

2 607

319

2 751

6 663

10,1 - 20,0

3 791

5 671

866

717

11 045

20,1 - 30,0

2 880

5 405

900

73

9 258

30,1 - 50,0

4 139

10 188

1 683

38

16 047

50,1 - 100,0

6 005

17 213

3 197

10

26 424

100,0 -

9 487

14 466

4 898

1

28 851

Samtliga

30 518

57 678

11 898

6 083

106 177


 

Antalet husdjursföretag var år 2005 nästan lika många som småbruken men de stod för mer än hälften (54 %) av arbetsbehovet. Växtodlingsföretagen utgjorde 29 % av företagen och blandföretagen 11 %. Deras andel av det samlade arbetsbehovet i jordbruket var 28 % respektive 8 %.

I södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder och i Norrland står husdjursskötseln för två tredjedelar av arbetsbehovet, medan växtodlingen dominerar i slättbygderna med 45 % av arbetsbehovet.