Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2018

JO 25 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Kalvdödlighet
Sjuklighet hos mjölkkor
Kolikfall hos hästar

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur. Djur­hälsa definieras som individens, gruppens och besättningens frihet från sjuk­domar, skador och andra lidanden. Exemplen i den här publikationen har valts för att visa möjligheterna att ta fram intressanta uppgifter om olika djurslag, framför allt för nötkreatur. Under lång tid har nötkreaturen registrerats med unika besättnings- och ID-nummer. Det har gett stora möjligheter att använda statistiken i det förebyggande djurhälsoarbetet.

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren.

Kalvdödlighet

Den första levnadsmånaden för kalvar är den mest riskfyllda tiden och kräver en god hälsoövervakning. Framför allt luftvägs- och tarminfektioner kan bli allvar-liga hot. Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Det går därför att få en bra bild av antalet kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värdeökningen av kalven, vilket lett till att de avlivats. Kalvar som är dödfödda räknas inte med i statistiken.

Totalt dog 2,3 % av samtliga kalvar inom en månad efter födseln. Fjällko var den ras som hade lägst andel kalvar som dör under första månaden, 1,1 %. I tabell 1 redovisas dödligheten separat för de 14 raserna med flest antal födda kalvar under 2018.

Antal kalvar som föds per år har minskat från knappt 540 000 till drygt 500 000 mellan åren 2008 och 2018. Knappt 34 % av samtliga kalvar som föddes 2018 var av rasen Svensk låglandsboskap (SLB). Samma ras svarade för drygt 44 % av de kalvar som dog inom en månad efter födseln.

Figur A visar andel kalvar som dör inom en månad efter födseln, totalt samt för kvigkalvar respektive tjurkalvar. Kalvdödligheten har varierat mellan åren och har mellan åren 2003 och 2016 haft en ökande trend. 2017 minskade kalvdödligheten för att öka lite igen 2018. De senaste två åren har skillnaden mellan kvigkalvar och tjurkalvar minskat. Av de 14 raser som redovisas separat i tabell 1 är det lika stor andel döda tjurkalvar som kvigkalvar för en ras. För resterande raser är det större andel tjurkalvar än kvigkalvar som dör inom en månad.

 

 

Figur A.  Andel kalvar som dör inom en månad, totalt och fördelat på kön
2001–2018

Sjuklighet hos mjölkkor

Juverinflammation, även kallat mastit, är den mest förlustbringande sjukdomen inom mjölkproduktionen. Stora ansträngningar görs på flera områden för att minska antalet sjuka djur. Ett led i bekämpningen är att noggrant registrera mastitfallen. Veterinärernas journalföring rapporteras till Jordbruksverket. Därifrån förs data angående nötkreaturen över till branschorganisationen Växa Sverige, tidigare Svensk mjölk. Uppgifterna används sedan i avelsarbetet för att få fram djur som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar.

Uppgifter från Växa Sverige avser kontrollanslutna besättningar under kontrollåret 1 september 2017 till 31 augusti 2018 och visar antal sjukdomsfall per 100 djur.

Figur B redovisar antal sjukdomsfall per 100 kor för olika raser. Informationen baseras på sjuklighet hos de knappt 250 000 kor som ingår i kokontrollen, vilket motsvarar drygt 77 % av samtliga mjölkkor i Sverige. Det är knappt 12 % av korna i kokontrollen som har varit sjuka, resterande knappt 220 000 har varit utan sjukdom. Vi förutsätter här att de djur som inte tillhör kontroll­anslutna besättningar har samma sjukdomsfrekvens som de djur som tillhör kontrollanslutna besättningar.

 

Figur B.  Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2017/2018, antal sjukdomsfall per 100 djur

Anm. Förkortningarna i figuren står för SRB – Svensk röd och vit boskap, SLB – Svensk låglandsboskap, SKB – Svensk kullig boskap och SJB – Svensk Jerseyboskap

 

Av de raser som redovisas separat är sjukligheten störst för Svensk låglandsboskap (SLB) och Svensk röd och vit boskap (SRB), de har 24,7 respektive 19,1 sjukdomsfall per 100 djur kontrollåret 2017/2018. Jämfört med förra kontrollåret har antal sjukdomsfall per 100 djur minskat för Svensk kullig boskap (SKB) och Svensk Jerseyboskap (SJB) men ökat för övriga grupper i figur B. Det är flest kor av rasen SLB, knappt 137 900, näst flest kor är av rasen SRB och SKB har minst antal kor, knappt 800.

Sedan kontrollåret 2007/08 har antal sjukdomsfall per 100 djur minskat från 32,4 till 22,1. Sjukdomsfrekvensen har varit oförändrad eller ökat för samtliga sjukdomar jämfört med förra kontrollåret 2016/2017. I tabell 2 visas sjukdomsfrekvensen per sjukdom och ras för kontrollår 2017/2018 och per ras för kontrollår 2007/2008–2017/2018. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser medan rasen SJB har högre andel kalvningsförlamning än andra raser.

Kolikfall hos hästar

Begreppet kolik kan innefatta förstoppning, tarmlägesförändringar eller diffusa buksmärtor av okänd orsak. Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

I figur C visas fördelningen av kolikfall, under 2018, uppdelat i tre regioner i Sverige. Den största skillnaden är att större andel kolikfall har rapporterats i juli i Norrland än i andra regioner. I tabell 3 finns information om fördelningen totalt i Sverige för åren 2005 till 2018.

Kolikfallen minskar drastiskt under sommarmånaderna när hästarna går på bete. Under tremånadersperioden juni till augusti rapporterades drygt 19 % av årets samtliga kolikfall. Detta kan jämföras med en annan tremånadersperiod, januari till mars, då drygt 31 % av alla kolikfall rapporterades. Detta visar vikten av att hästarna får gå på bete. Sjukdomsfrekvensen ser likadan ut även under tidigare år.

Jämfört med genomsnittet i riket för 2005–2017 så var det, under 2018, högre andel i främst februari, juli och augusti samt lägre andel november.

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Vi vet dock att många kolikfall inte rapporteras av veterinärer då det inte finns krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi förutsätter att det är lika stor andel underrapportering under hela året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga. För 2018 finns det en ökning av rapporterade kolikfall i juli, framför allt i norrlandslänen. Det går inte att se i underlaget till statistiken om antal kolikfall faktiskt har ökat eller om benägenheten att rapportera ökat. Ökningen i juli kan till exempel bero på torkan; om hästarna fått i sig mer jord eller växter de inte är vana vid eller att det har varit fler vikarierande veterinärer som har varit mer noggranna att rapportera.

Informationen visar inte hur många hästar som fått kolik då en häst kan bli registrerad för flera kolikfall per år. Informationen baseras, efter bearbetning av data, på totalt 7 615 rapporterade kolikfall i Sverige. 4 232 av dem rapporterades i Götaland, 2 282 av dem i Svealand och 1 101 i Norrland. Sedan 2010 har det varit 7 000–8 000 inrapporterade kolikfall per år. Vi vet inte om antal fall minskar, ökar eller är oförändrat, eller om rapporteringen blivit bättre eller sämre.

Enligt Statistiskt meddelande JO 24 SM 1701 Hästar och anläggningar med häst 2016 fanns det totalt 355 500 hästar år 2016. 209 300 av dem fanns i Götaland, 104 900 i Svealand och resterande 41 300 i Norrland.

 

Figur C.  Fördelning av kolikfall hos häst över årets månader 2018,
procent