Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2013

JO 25 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

Den redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan hos nötkreatur och häst inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande:

- Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser

- Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek samt efter ras

- Fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer

Definitioner och förklaringar

Acetonemi betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om foderstaten inte är i en balans så att kons energibehov tillgodoses i tillräckligt hög grad medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste be-handlas av veterinär.

Kontrollår. För mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Så görs statistiken

Statistik över kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik över sjuklighet hos mjölkkor

De redovisade uppgifterna baseras ursprungligen på veterinärernas journal­föring som inrapporterats till Jordbruksverkets djursjukdatabas. Därifrån har sedan uppgifterna förts över till branschorganisationen Växa Sverige vars bearbetningar ligger till grund för statistiken.

Det är endast besättningar som ingår i kokontrollen hos Växa Sverige som ingår i redovisningen, vilket motsvarar knappt 85 % av mjölkkorna som är med i underlaget fördelat på ras och något färre mjölkkor som är med i underlaget fördelat på besättningsstorlek.

Vid överföring av data till Växa Sverige sker en avidentifiering med avseende på behandlande veterinär.

Det är sjukdomsfall per hundra kor som redovisas i tabellerna. Detta innebär att om fem sjukdomsfall redovisas, så kan det vara allt från en till fem kor som varit sjuka. Däremot blir det endast ett sjukdomsfall i statistiken om en ko får samma diagnos inom 20 dagar från första sjukdomstillfället.

Statistik över kolikfall hos häst

Uppgifter baseras på inrapporterad data till Jordburksverkets djursjukdatabas. Rapporterade fall för Västmanlands län i juni och juli 2013 är medelvärdet av antalet inrapporterade fall för åren 2005-2012 för juni respektive juli.

 

Statistikens tillförlitlighet

Kvaliteten på djursjukdata

Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska valideringar som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i de flesta avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Det finns brister i rapporteringen från en del privatpraktiserande veterinärer. Det innebär att det är svårare att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet.

Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Säkerhet och sekretess

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privat­praktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgifts­lämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från CDB, centrala nötkreatursregistret

Uppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet.

Bra att veta

Ca 360 veterinärer anställda av de statliga Distriktsveterinärerna rapporterade in djursjukdata under 2013 avseende lantbruksdjur. Ungefär 280 privatpraktiserande veterinärer har under samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de privata veterinärerna arbetar heltid med lantbrukets djur.

I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelantalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till drygt 73.

Antalet hästar i landet ökar medan antalet grisar och nötkreatur minskar.

Annan statistik

Mängden av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2013” kan nås via Jordbruksverkets webbplats under ämnesområdet ”djur/djurhälsopersonal/läkemedel för djur/tillhandahållande av läkemedel”.

Antibiotika används för att bekämpa bakteriella infektioner. Många olika typer av mediciner innehåller bakteriedödande eller hämmande substanser. Det finns antibiotika som används lokalt på kroppen, t.ex. i hudsalvor eller i ögondroppar. Vid många tillfällen vill man ha en spridning av antibiotika med blodet till de delar av kroppen som är infekterade. Sådan allmänbehandling kan tillföras ge-nom injektioner, via foder eller via dricksvatten. Hos idisslare och häst är foder-antibiotika olämpligt då även nyttiga mikroorganismer i mage och tarm påver-kas. Ett annat problem med behandling via fodret är att aptiten hos sjuka djur kan variera vilket påverkar medicindosen, vilket i sin tur påverkar behandlingseffekten.

Nötkreaturen skiljer ut sig genom att de har en specifik diagnos, mastit, som står för större delen av alla antibiotikabehandlingar. Mastit på mjölkkor är en mycket stor anledning till antibiotikaanvändning inom djurhållningen och har varit det under lång tid.

Husdjur (serie JO 20, JO 23 och JO 24, Statistiska meddelanden) finns under Statistik på Jordbruksverkets webbplats.

I augusti 2012 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek m.m. samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2008.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.