Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2011

JO 25 SM 1201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

Den redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan hos nötkreatur och häst inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande:

- Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser

- Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek samt efter ras

- Fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer

Definitioner och förklaringar

Acetonemi betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om foderstaten inte är i en balans så att kons energibehov tillgodoses i tillräckligt hög grad medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste be-handlas av veterinär.

Kontrollår. För mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Så görs statistiken

Statistik över kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik över sjuklighet hos mjölkkor

De redovisade uppgifterna baseras ursprungligen på veterinärernas journalföring som inrapporterats till Jordbruksverkets djursjukdatabas. I redovisningen ingår besättningar med fler än fyra djur per besättning. Därifrån har sedan uppgifterna förts över till branschorganisationen Svensk Mjölk vars bearbetningar ligger till grund för statistiken.

Vid överföring av data till Svensk Mjölk sker en avidentifiering med avseende på behandlande veterinär.

Statistikens tillförlitlighet

Kvaliteten på djursjukdata

Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upp-täckas via automatiska valideringar som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i alla avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Från en del privatpraktiserande veterinärer finns det brister. Det innebär att det är svårt att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet. Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Säkerhet och sekretess

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från CDB, centrala nötkreatursregistret

Uppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet.

Bra att veta

Ca 380 veterinärer anställda i den statliga Distriktsveterinärorganisationen rapporterade in djursjukdata under 2011 avseende lantbruksdjur. Ungefär 250 privatpraktiserande veterinärer har under samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de privata veterinärerna arbetar heltid med lantbrukets djur.

I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var antalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till drygt 60.

Antalet hästar i landet ökar medan antalet grisar och nötkreatur minskar.

Annan statistik

Mängden av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2011” kan nås via Jordbruksverkets webbplats under ämnesområdet ”djurhälsopersonal/läkemedel för djur/tillhandahållande av läkemedel”.

Antibiotika används för att bekämpa bakteriella infektioner. Många olika typer av mediciner innehåller bakteriedödande eller hämmande substanser. Det finns antibiotika som används lokalt på kroppen, t.ex. i hudsalvor eller i ögondroppar. Vid många tillfällen vill man ha en spridning av antibiotika med blodet till de delar av kroppen som är infekterade. Sådan allmänbehandling kan tillföras ge-nom injektioner, via foder eller via dricksvatten. Hos idisslare och häst är foder-antibiotika olämpligt då även nyttiga mikroorganismer i mage och tarm påver-kas. Ett annat problem med behandling via fodret är att aptiten hos sjuka djur kan variera vilket påverkar medicindosen, vilket i sin tur påverkar behandlingseffekten. I Jordbruksverkets rapport ”Försäljning av djurläkemedel 2011” redovisas mängd försåld antibiotika till användning bl.a. på nötkreatur och häst.

Nötkreaturen skiljer ut sig genom att de har en specifik diagnos som står för två tredjedelar av alla behandlingarna. Mastit på mjölkkor är en mycket stor anledning till antibiotikaanvändning inom djurhållningen och har varit det under lång tid.

Husdjur (serie JO 20, JO 23 och JO 24, Statistiska meddelanden) finns under Statistik på Jordbruksverkets webbplats.

I augusti i år släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek m.m. samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2008.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.